Jag har tog student nu i somras i samhällsvetenskap med inriktning på beteende och har nu bestämt mig för att plugga igen. Jag funderar på att läsa till ämneslärare med ingång/första ämne idrott. Jag förstår då att jag måste välja ett andra ämne som går att kombinera med detta. Men vad är det för skillnad mellan att välja gymnasienivå eller åk.7-9? Kan man även arbeta med de yngre åldrarna eller är man "fast" i den ålder man väljer att studera i? T.ex om jag väljer gymnasienivå kan man även går ner till åk.1-6 och hålla idrottslektioner eller gäller det bara t.o.m 7-9 eller enbart gymnasiet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.
Hur långt sträcker sig behörigheten?
Jag har tog student nu i somras i samhällsvetenskap med inriktning på beteende och har nu bestämt mig för att plugga igen. Jag funderar på att läsa till ämneslärare med ingång/första ämne idrott. Jag förstår då att jag måste välja ett andra ämne som går att kombinera med detta. Men vad är det för skillnad mellan att välja gymnasienivå eller åk.7-9? Kan man även arbeta med de yngre åldrarna eller är man "fast" i den ålder man väljer att studera i? T.ex om jag väljer gymnasienivå kan man även går ner till åk.1-6 och hålla idrottslektioner eller gäller det bara t.o.m 7-9 eller enbart gymnasiet?
1 Svar
Hej Mimmi;
som det är i Sverige nu, när det är stor lärarbrist, så jobbar "vem som helst" med "vad som helst" inom skolans värld ibland - tyvärr! :(
Men egentligen är tanken att Gymnasielärare är även behörig att i samma ämne undervisa på Högstadiet (alltså år 7-9 i grundskolan).
*****
För tidigare åldrar är det tänkt att en annan sort pedagogik bör användas - och en gymnasielärare är inte behörig att undervisa tidigare åldrar än årskurs 7.
Men, när man får sin lärarlegitimation, kan man senare ansöka om "utökning" - ex. om man i några år jobbar som lärare i "fel ämne" eller för "fel ålder", kan Skolverkets avdelning för legitimationer bedöma att man har genom praktisk erfarenhet skaffat sig de nödvändiga kunskaper och utöka lärarens legitimation att även bli behörig i fler ämnen och/eller för fler åldrar.
Frågor och svar taggade med '#lärare #lärareutbildning' (3 st.)
-
Kan jag fortsätta utbildning i Sverige, påbörjad i annat EU-land?
Hej, Jag en svensk medborgare, som nu har pluggat två av fyra år på en lärarutbildning i Bulgarien. Jag funderar nu på att flytta tillbaka till Sverige och undrar om det skulle vara möjligt för mig att fortsätta mina studier till lärare...
Hej Stina!mitt förslag är att du söker till det lärarprogrammet som du vill senare ta examen ifrån och om du kommer in - ansöker du om Tillgodoräknande av... Läs hela svaret -
Kan man plugga vidare efter utbildningen jag ska ta?
Hej! Jag ska studera till grundskollärare med inriktning mot F-3 (grundnivå) på universitetet. Sen tänkte jag att fortsätta studera så att jag kan bli en Speciallärare eller Specialpedagog (advanceradnivå). Däremot skulle jag vilja utveckla mina kunskaper (dvs på forskarnivå) men vet inte...
Hej Sara!efter varje grundutbildning på högskolenivå finns en teoretisk möjlighet att gå hela vägen till att kunna bli en forskare. Vägen är lång och ganska... Läs hela svaret -
Hur blir jag ämneslärare i spanska och samhällskunskap?
Hejsan, jag vill bli gymnasielärare och undervisa i spanska och samhällskunskap men jag vet att just detta kombinationsämne är omöjligt att ha. Finns det enskilda kurser som jag kan läsa eller en annan väg som jag kan ta istället? Om utbildningen...
Hej!du kan läsa 120 hp (fyra terminer på heltid) Spanska och 90 hp (tre terminer på heltid) i samhällskunskap (på en valfri högskola-universitet) och söka sedan... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga