Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar? Hur många hp krävs? Krävs något annat? Villken är "rangordningen" på titlar respektive yrkestitlar?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31963 frågor besvarade.
hur många hp motsvarar vilka titlar?
Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar? Hur många hp krävs? Krävs något annat? Villken är "rangordningen" på titlar respektive yrkestitlar?
1 Svar
Hej Linnea,
man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel".
Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180 högskolepoäng, hp).
Sedan kan man söka till magister (1 år = 60 hp) eller master (2 år = 120 hp) som är program på avancerad nivå.
Klarar man av de studierna, och om man har tur och det finns doktorandtjänster att söka - kan man söka en sådan "doktorand-tjänst" (det finns inga garantier att det inom rimlig tid kommer att utlysas doktorand-tjänster inom rätt kunskapsområde). Det brukar vara hård konkurrens om doktorand-tjänster. En doktorandtjänst kan man ha i fyra år och man skriver avhandling men även utför visst arbete på sin institution (som kan vara administrativa arbetuppgfter) och ibland även undervisar en del som högskolelärare/adjunkt.
Du får gärna kika på info på "yrke/doktorand", "yrke/högskolelärare", "yrke/professor", "yrke/forskare".
Efter utbildning på avancerad nivå (magister eller master) räknar man inte vidare i "hp", högskolepoäng, utan man söker till forskarutbildning, doktorandtjänst, en tjänst som adjunkt som kan undervisa på högskolenivå utan att ha disputerat (skrivit och försvarat en avhandling).
Det finns inga garantier på att komma in på utbildning på avancerad nivå; man konkurrerar om plats. Detta hinder kan man kringgå genom att söka till långa program som är på 300 hp, ex. civilingenjörsprogrammet (då behöver man inte på nytt söka efter 3-årig utbildning, utan får läsa år 4 och 5, om man klarade de första 3 åren).
Det finns inte heller några garantier på att ens få möjlighet att söka en doktorandtjänst.
Frågor och svar taggade med 'utbildning till jurist' (4 st.)
-
Hur kan man registrera till juristspråkprovining ?
Det finns en språkprovning på maj för förändring juristutbildad utländskasa , jag vill fråga hur och när ?
Hej Mohamed!Gäller din fråga Kompletteringsutbildning för utländska jurister på Stockholms Universitet? Se i så fall information på... Läs hela svaret -
Spelar Linjen Någon Roll För Juristprogrammet?
Hej. Jag ska välja gymnasiet nu (vilket är ångestfyllt i sig men det tar vi någon annan gång). Jag har ungefär bestämt mig för att jag vill gå en musiklinje, förmodligen i Stockholm. Men efter gymnasiet vill jag förmodligen läsa till jurist. Det jag undrar är om min linje spelar någon större...
Hej Anna! gymnasieprogram som man läste på gymnasiet spelar ingen som helst roll när man söker till juristprogrammet på högskolenivå. Är man BEHÖRIG, deltar man i... Läs hela svaret -
Hur fungerar systemen?
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu? Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Hej Anton! Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill. Efter grundutbildning... Läs hela svaret -
Hur viktigt är det med betygen efter att man har tagit juristexamen?
Hej! På juristprogrammen tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Jag undrar vad dessa betygsgrader innebär (BA och AB). Sedan undrar jag även hur viktigt det egentligen är med betygen efter att man har tagit juristexamen?...
Hej! Det är klart bättre att ha högre betyg. Om hur enskilda arbetsgivare tänker är det väldigt svårt att sia om. En arbetsgivare kan anställa någon med lägre betyg i fall den personen... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga