Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32111 frågor besvarade.
Hur räknas betyget i helhet egentligen?
3Poäng
Ishmam
Hej! Jag studerar yrkesförberedande EL och Energi programmet i gymnasiet. Jag tänkte att läsa mer än 2500 poängen. Jag har inkluderad som individuella val Matte 2b, modersmål (Bengaliska1, Bengaliska 2), Engelska 6, SVA2 och SVA 3. Så är det totala 2900 poängen. Kan Ni va snäll och informera mig att Hur kan det räknas?
Jag är intresserad av ännu mer program som rör El och Energi. De är programmering, företags.... Så småningom ska det bli totala 3100 poängen. Hur ska de räknas då?
Hur kan man räkna "outside of the box"(Kanske nånting som Engelska 7). Kan Jag läsa Engelska 7 istället för modersmål i 3:an i sen eftermiddag runt kring kl. 16-18?
Tack på förhand!
Med vänliga Hälsningar,
Ishmam Ahamed.
Hej Ishmam! Om du i ditt examensbevis från gymnasiet kommer ha fler än 2500 poäng, måste de "överstigande" kurserna/poängen bli i ditt examensbevis markerade med U, som betyder "utökat". De kurserna/betygen som är U-markerade räknas in i ditt jämförelsetal endast i 2 fall: - om en kurs krävs för behörighet till just den utbildningen som du söker just då eller - om kursen ger dig meritpoäng. Alla andra U-markerade kurser/betygen kommer ej påverka ditt jämförelsetal/meritvärde med vilket du söker till svenska högskole-universitetsutbildningar. Att på gymnasiet ha läst många kurser (fler än det som är obligatoriskt för programmet) ger inga fördelar (inte per automatik, i alla fall). Det är bra med mer kunskap men det finns också risk att överanstränga sig, så vi rekommenderar i första hand försöka rymma kurserna som man behöver för behörighet till högre utbildning - inom programmets 2500 poäng. **** Svar på frågan hur schemat på din skola ser ut och om engelska 7 -kursen kommer gå på vissa tider, kan inte vi på FRåGA SYV ge dig. Det är en fråga som du måste ställa till din gymnasieskola. **** Tillbaka till frågan om vilka betyg som kommer att räknas in... om du vill söka till svenska högskolor eller universitet, så behöver du ha examensbevis från gymnasiet (eller från komvux) + godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk 2 och 3 samt i engelska 6 (detta för grundläggande behörighet) och de kursernas betyg kommer räknas in i ditt snittbetyg som kallas för jämförelsetal. Alla kurser som i ditt examensbevis är vanliga, inte U-kurser, med undantag av Gymnasiearbete, kommer räknas in i ditt snittbetyg/jämförelsetal + av U-kurserna de som krävs för behörighet eller de som ger meritpoäng. Vilka kurser krävs för behörighet? Om grundläggande behörighet - läs i stycket ovan. Särskild behörighet är olika för olika utbildningar. Tekniska utbildningar på högskolenivå i Sverige kräver ofta matematik 4, fysik2 och kemi1 men man måste se vad som står om särskild behörighet för just den utbildning, som du är intresserad av. Om du på gymnasiet inte kan läsa mer matte än upp till och med matematik 2, då kommer du behöva komplettera efter gymnasiet, för att du kommer behöva skaffa dig betygen i högre mattekurserna. Så, det kanske inte finns någon stor anledning att försöka läsa mer än på heltid på gymnasiet, för att det kan i värsta fall bli mer av en nackdel än en fördel för dig. Om du ändå behöver komplettera efter gymnasiet, så kan du under gymnasietiden (om du har tid över) skaffa sig extrajobb. På så sätt får du inkomst och även arbetslivserfarenhet. Du sparar också på krafterna och inte riskerar din hälsa ( syftar här på en eventuell överansträngning). OBS! studera vidare kan man inte endast på högskola-universitet, utan de finns många andra utbildningsformer, t.ex Yrkeshögskola; till tekniska utbildningar där krävs ofta matte 2 (så det är bra om du läser mer matte än matte 1a); se några exempel på YH-utbildningar: utbildning/pahlmans-handelsinstitut/projekteringsingenjor-bim utbildning/boras-yrkeshogskola/produktionstekniker-smart-industri utbildning/yrkeshogskolan-eeot/optimering-av-hallbara-energisystem utbildning/tcc-sverige-ab/jarnvagsprojektör utbildning/institutet-for-tillampad-hydraulik-ith/hydraultekniker utbildning/flygteknik-technical-training-nykoping/el-och-avioniktekniker
Frågor och svar taggade med 'studieinsats' (4 st.)
Hej Enligt Skolverket får gymnasieelever som klarar moderna språket Steg 3 ,meritpoäng plus 100 poäng. Jag frågar om rektor kan bestämma att elever bara får 100 poäng och inte meritpoäng?
Milla : :
Hej,läs gärna en sammanfattande information om meritpoängen på gymnasieGuiden.se/meritpoäng Rektorn kan inte bestämma vilka kurser som ger meritpoäng. Att kursen är på... Läs hela svaret
Hej, Jag hoppas allt är bra. Jag har en fråga angående min utbildningsplan. Jag har nyligen avslutat mitt gymnasieprogram inom Naturvetenskap och är intresserad av att fördjupa mig inom farmaceutiska områden. Jag har märkt att det finns en utbildning...
Milla : :
Hej,jag tror du menar yrkeshögskoleutbildning till Apotekstekniker som pågår i 3 terminer, alltså 1,5 år på heltid (alltså studieinsats på 40 timmar per... Läs hela svaret
Hej! Jag är en student vi universitet som har börjat läsa lärarprogrammet hösten 2019 och har klarat av hela året. Men nu i 2020 har jag ansökt nytt program och har blivit antagen till och jag har börjat läsa både två samtidigt....
Julia: :
Hej!det är mycket ovanligt att man läser 2 heltidsutbildningar på högskolenivå samtidigt, för att insats på 80 timmar per vecka krävs. Du får givetvis svara att du vill... Läs hela svaret
Hej!
Är det mycket plugg på socionomprogrammet? Jag vet att det varierar men hur brukar det vara? Är det väldigt krävande? Får man tid för annat vid sidan av plugget? Såg dessutom att över 130 st var antagna till programmet. Är detta verkligen möjligt? Kmr det alltså att gå mer än 130 st i en...
Anna: :
Hej Linn,
om man läser på heltid, då är tanken att man lägger ca 40 timmar per vecka på sina studier, precis som man gör när man arbetar. 130 studerande brukar vara indelade i... Läs hela svaret