Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.
Hur ska min meritpoäng räknas?
2Poäng
x
Hej!
Jag har en utländsk gymnasieutbildning med 14,47 meritpoäng och nu kompletterar jag mitt betyg på komvux för att bli behörig till universitet. Och som jag har förstått räknas meritpoängen genom att beräkna medelvärdet på båda betyg i båda länder, mitt land och Sverige... Om jag ska göra prövningar på de ämnen som redan finns på mitt utländska betyg och få t.ex. A på Matte 1a och 2a, hur ska min meritpoäng beräknas?
Hej x! Vad du eller vi räknar fram, kommer inte spela någon roll; det är vad Antagning.se räknar fram, som gäller. Reglerna enligt vilka Antagning.se "går" finns på Antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/Utlandsk-gymnasieutbildning men hur de tolkas och administreras kring, är det bäst att fråga Antagning.se, därför att det är ju de som gör det.
Kika också gärna på Infomaterial-faktablad/regelinfo-div/kurser-som-kan-höja meritvärde för dig med utländsk gymnasieutbildning. Och mattekurser från 1 till 5 samt matte specialisering finns med i den listan. Om du läser kurser eller gör prövningar försök få så höga betyg du kan. Det går inte på förhand bestämma vilket betyg du "siktar på", utan du måste göra ditt bästa i varje kurs du läser och under varje prövning du gör; sedan ser man vad du fick för resultat - i efterhand; sikta alltid på det högsta betyget, A.
Om att sikta på ett visst meritvärde... Eftersom ingen vet vilket meritvärde som i framtiden kommer ge plats på högskoleutbildningar, är det också en anledning att satsa på att försöka få så högt meritvärde som möjligt. Att man tidigare kom in med ett visst meritvärde, kommer inte spela roll - vid framtida antagningar; det är i Konkurrensen (antal utb.platser "ställs mot" sökande med deras meriter) som antagningsgränser uppstår och det är först i efterhand som man får veta vilka meriter som gav plats på utbildningen.
Hej, Jag har hört av andra att man endast läser en kurs åt gången i universitet, per termin, och att det är en av de större sakerna som skiljer universitet från gymnasiet. Dock såg jag precis att på Socionomprogrammet i Stockholms universitet...
Julia: :
Hej Sara,det kan vara väldigt olika hur man läser på högskolenivå. Man kan läsa en stor kurs (á 30 högskolepoäng) på en termin eller läsa flera små kurser: en i taget... Läs hela svaret
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Daniel: :
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret
Hej! Jag vill läsa till personalvetare på fristående kurser, jag kommer att arbeta samtidigt. Kan man göra det? Vilka kurser ska jag läsa då? Sedan - kan man få ett intyg på att man läst till personalvetare om man läser kurserna...
Anna: :
Hej Emmy,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat", vilket betyder att ingen legitimation finns för det yrket, och inga specifika strikta krav som skulle... Läs hela svaret
Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer...
Anna: :
Hej,betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".Du skriver att Nationella provet är "i sig... Läs hela svaret