Alena
    Hej!

    Jag brinner för frågor som rör politik, jämställdhet och mänskliga rättigheter och vill därför jobba med detta i framtiden. Exempelvis inom en ideell organisation/förening, en statlig myndighet eller ett av regeringens departement med fokus på liknande frågor som de jag radade upp.

    Jag har väldigt höga betyg från gymnasiet och har därför möjlighet att läsa i princip vad jag vill, vart jag vill (så länge jag kommer in med den behörighet jag har från att ha läst samhällsprogrammet). Jag funderar vidare på vad som är bäst/den smartaste vägen för mig för att sedan kunna jobba med det jag vill.

    En del av mig funderar på att läsa juristprogrammet, då det ger en yrkesexamen och det på så vis är tydligt vad man blir, och det är också goda framtidsutsikter när det gäller arbetsmarknaden. Jag vet ju också att många politiska frågor och frågor kring mänskliga rättigheter i grunden bygger på, och handlar om, lagar och juridik.

    Samtidigt är det egentligen inte det juridiska jag är intresserad av. Juridik som ämne tilltalar mig inte jättemycket, även om det kan vara intressant ibland. Jag vill arbeta med påverkansarbete och är rädd att arbetet som jurist kommer handla mycket om att tolka de lagar som finns och strikt förhålla sig till dem, snarare än om att ändra samhällssystemet. Jag funderar därför istället på att läsa en kandidat i statsvetenskap/statsvet.programmet (ej med nationalekonomisk inriktning).

    Det som oroar mig när det gäller statsvetarprogrammet, på samma sätt som med andra samhällsvetenskapliga utbildningar jag funderat på (ex sociologi, globala studier etc), är att arbetsmarknaden är så himla osäker. Överallt hör och läser jag att konkurrensen om arbeten som samhällsvetare är stor och att man ofta får underkvalificerade jobb. Hur ska jag tänka kring den stora osäkerheten för samhällsvetare? Bör jag läsa jurist för att det är den "smartaste" vägen ur framtidssynpunkt, även om det är en på många sätt tuff utbildning och inte det jag brinner för? Eller bör jag läsa till statsvetare, men med den jättestora osäkerheten som den innebär, att jag kanske då inte får ett kvalificerat jobb, ett underbetalt jobb, eller inte något jobb alls? Och vad vore egentligen den bästa utbildningen för att kunna få jobba med det jag vill?

    Tack så jättemycket på förhand!

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    hej Alena,

    du ställer en mycket intressant fråga. Men som samtidigt också är en mycket svår fråga att ge svar på!

    Både med juristutbildningen och med utbildningar inom samhällsvetenskap/statsvetenskap kan man jobba med diverse olika saker på väldigt många olika företag/organisationer och Myndigheter. Arbetsmarknaden förändras; nya arbetsuppgifter skapas; andra arbetsuppgifter försvinner. Ex. finns det prognos på att om ca 15-20 år kommer ca hälften av de arbetsuppgifter som idag görs av människor - utföras av "maskiner" /robotar och/eller datorer/. Exakt hur den utvecklingen kommer att påverka arbetsmarknaden för juristutbildade eller utbildade inom samhälls- och/eller statsvetenskap - vet ju ingen idag... prognoser kan finnas men ingen kan med större säkerhet svara eller ännu mindre ge några garantier.

    Ett råd som jag kan ge är att du läser det som du är mest intresserad av. För att det i så fall finns störst chans att "lyckas bli expert" inom sitt område och blir man en duktig expert, brukar det ordna sig med jobb - på något sätt (i alla fall på sikt).
    Är man mycket bra på det man "kan", brukar det uppmärksammas (kanske inte direkt men på några års sikt) av arbetsgivare; eller så kan man "sälja sina tjänster" som konsult, inhyrd expert. Alltid finns det behov av att anlita experter i olika frågor. Kan bli svårt att få månadslön, men man kan ha ett roligare jobb och tjäna minst lika bra som t.ex föreläsare>> och/eller >>författare/skribent>> inom sitt expertområde.

    Ett alternativ är att satsa på att bli forskare>> inom sitt intresseområde. Samtidigt som man forskar ka man skriva läroböcker och/eller undervisa på högskolenivå - dvs bli en högskolelärare>>.

    Så, om du inte är intresserad av juridik, tycker inte jag du bör satsa på juridik. Satsa på det som du är intresserad av i stället! På så sätt kommer du att ha det roligt under studietiden och du har också större möjlighet att "lyckas" bli expert (därför att man oftast bli bra på det som man tycker om och är intresserad av).

    Hoppas mitt svar blir på något sätt till hjälp för dig!

    Lycka till!

    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'svenskasomandraspråk' (6 st.)

    • Jess

      Hoppa över SAS 1 till SAS 2?

      Hej, Jag har slutbetyg "B" i SAS Grund 4, kan jag hoppa över GymSAS 1 och gå till SAS 2 istället eller finns det ett sätt som jag kunde göra SAS 1,2,3 kurser snabbare? Tack

      Anna: : Hej!Svar på din fråga beror i mångt och mycket på Varför du behöver eller vill läsa SAS-kurserna.SAS 1, 2 och 3 är tre stycken gymnasiala kurser som går på 100poäng per... Läs hela svaret
    • Samira

      Svenska som andra språk eller vanlig svenska?

      Hej! Jag har vill byta till svenska som andra språk när jag börjar gymnasiet men undrar om det påverkar sen när man ska söka till universitetet/högskola och om man behöver komplettera eller läsa extra Svenska kurser På komvux efter...

      Mikael: : SAS (svenska som andraspråk) är jämställt  med svenska, så får du lika många poäng, oavsett vilket av de två ämnen du läser på gymnasiet.
    • Peggy

      Vilket kurs i svenska??

      Hej! Jag undrar vilken svenska studerar man i språketintroduktionsprogrammet?svenska som andraspråk? Som svenska som andraspråk1 eller 2 eller 3? Jag är klar med kurs B i programmet och jag vill veta vilken kurs i svenska som andraspråk ska jag ta på komvux...

      Milla : : På Språkintro studerar olika elever olika kurser i svenska som andraspråk, beroende på vilka förkunskaper i svenska man hade. På komvux ska du kunna läsa tidigast från 1 juli det året... Läs hela svaret
    • Julia

      Olika tolkningar av samma inlämningsuppgift?

      Hej! Jag läser SVA3 på komvux just nu, och har precis fått tillbaka "betyget" för första uppdraget (samlingsnamn för flera uppgifter som utgör första inlämningen i kursen). Betyget är egentligen en matris med ämnets kriterierna samt "boxar" för varje betygsnivå (E, C, A) som fylls med grön...

      Anna: : Hej Julia, betygsättningen är lärarens kompetens och en studie- och yrkesvägledare kan inte påverka hur läraren sätter betyg. Även om jag förstår hur du... Läs hela svaret
    • Nico

      Studera med 30 år?

      Hej! Jag är 30 år gammal, halv svensk halv tysk och har bott hela mit liv utomlands. Mit första språk är engelska. Jag har studerat konst historia och antropologie i England menn skulle gärne studera Grafisk Design i Sverige, jag älskar nordisk design! Jag vill veta om jag ska titta på...

      Anna: : Hej Nico! Det finns inga övre äldersgränser för studier i Sverige: man får vara hur gammal som helst! Alla högskoleutbildningar i Sverige hittar du via www.studera.nu och alla yrkeshögskoleutbildningar - via www.yhguiden.se En... Läs hela svaret
    • Julia

      Sommarkurser Komvux 10 veckor?

      Hej igen! :D Har funderat på att ta en sommarkurs på Kumvux för att lätta på trycket sedan på läsåret. Finns det ett minimum för hur många ämnen man ska ta eller är det fritt att välja? Jag tänkte ta Religion som är enbart 50 poäng, och undrar om det är då realistiskt att ta ett till ämne?...

      Anna: : Hej Julia! Enligt Vuxenutbildningsförordningen är det tidigast från 1 juli det kalenderåret som man fyller 20 år, som man får läsa på Komvux. Undantag görs vanligtvis för ungdomar som redan har en fullständig... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga