Alma
    Hej, jag pluggar just nu ”samhällsförändring och social hållbarhet” på Högskolan i Halmstad, där vi läser 90hp Sociologi. Jag har funderat på att plugga till gymnasielärare alltså läsa 1,5 år KPU. Jag skulle vilja bli samhällkunskapslärare & sociologilärare på högskolan. Mina frågor är då:
    1. Om jag läser 90hp sociologi (som jag gör nu) & 120hp samhällskunskap, alltå ”samhällskunskap 1, 2, 3 och 4” & sedan läser 1,5 år KPU, blir jag då en lärare för dessa två ämnen?
    2. Hur stora är chanserna att komma in på KPU med dessa ämnen i bagaget?
    3. Är det svårarare att komma in om man läser ”samhällskunskap 1,2,3,4” på distans än om man skulle läsa det på en plats?
    4. Kan man även bli krimologi lärare på gymnasiet? (Med tanke på att sociologi & kriminolgi är rätt nära varandra som ämne”?

    2 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Alma,

    är det Gymnasielärare eller högskolelärare du vill bli?

     

    KPU
    Var och inom vilka ämnen KPU erbjuds kan variera från termin till termin. Att man är BEHÖRIG till KPU betyder inte per automatik att man kommer in. 
    KPU prioriterar dem som kan bli behöriga i flera ämnen; de kan också prioritera dem som kan bli behöriga i de "värsta bristämnena", där behovet är störst inom grund- och gymnasieskola. 
    Det finns inte på samma sätt brist på högskolelärare, som på grund- och gymnasieskolorna.
    Högskolelärare är det ofta de som har gått forskarutbildning och skrivit och försvarat sin avhandling.

    • : Det är gymnasielärare jag syftar på!
    • Julia : För gymnasielärare gäller - inför KPU - att man har 120 poäng i sitt Huvudämne; det är bra att även ha 90 hp i ännu ett ämne, som blir "bi-ämnet". Ju fler ämnen man kan bli behörig lärare i, desto större chans att komma in på KPU. För övrigt, vänd dig direkt till antagningsgruppen på det lärosäte där KPU i de rätta ämnen erbjuds.
    • : Kan jag bli kriminologi lärare då? & vilka lärosäten har dessa ämnen i kpu
    • Anna :

      "Kriminologi" kan ingå i gymnasiekurs Humanistisk- och Samhällsvetenskaplig specialisering. Det är en valbar kurs, ej obligatorisk. Det kan bli så att den kursen inte "går" på någon gymnasieskola alls... om inte eleverna väljer läsa den; och just "kriminologi" behöver inte heller vara den centrala innehållet i kursen, även om den erbjuds. Om man vill bli "kriminologi-lärare" på gymnasieskolan, måste man vara medveten om att det är mycket möjligt att man kanske får deltids jobb under ett läsår och ingen anställning nästa år... det är alltså inte alls troligt att kunna bli anställd på heltid just som kriminologi-lärare.

    Läs alla kommentarer
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hejsan,
    kika gärna på s.4 på skolfs-service.skolverket.se där det bl.a står:

    En lärares kompetens är relevant för ämnet humanistisk och samhällsveten-skaplig specialisering om han eller hon1.har behörighet i något av ämnena engelska i gymnasieskolan, filosofi i gymnasieskolan, företagsekonomi i gymnasieskolan, geografi i gymnasiesko-lan, grekiska i gymnasieskolan, historia i gymnasieskolan, hållbart samhälle i gymnasieskolan, juridik i gymnasieskolan, konst och kultur i gymnasiesko-lan, latin i gymnasieskolan, mediekommunikation i gymnasieskolan, medier, samhälle och kommunikation i gymnasieskolan, moderna språk i gymnasie-skolan,  modersmål  i  gymnasieskolan,  människans  språk  i  gymnasieskolan,  pedagogik i gymnasieskolan, psykologi i gymnasieskolan, religionskunskap i gymnasieskolan, samhällskunskap i gymnasieskolan, sociologi i gymnasie-skolan, svenska i gymnasieskolan, svenska som andraspråk i gymnasieskolan eller svenskt teckenspråk i gymnasieskolan, eller
    2. på annat sätt visar likvärdiga kunskaper och kompetenser.

    Legitimation för lärare är det Skolverket som utfärdar. I grunden måste man ha lärarexamen - för att kunna få legitimation som lärare.
    För mer info - vänd dig gärna till Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och till studievägledare på lärarutbildningar.

    Frågor och svar taggade med '#läkare' (4 st.)

    • Liker

      Antagning för läkarprogrammet?

      Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till...

      Milla : : Hej,antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarutbildningen utan relativt höga betyg?

      Hej! Jag går i årskurs 1 på ett gymnasium på naturlinjen. Jag känner att jag inte kommer att kunna få högre än C på både Svenska och moderna språk. Men på dom andra ämnena är jag säker på att jag kan få högt. Därför säger vi att jag får snittbetyget 18.3. Kan jag med 18.3 + 2.5...

      Milla : : Hej Aziz!Gör ditt bästa i varje kurs du läser, försök skaffa dig så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt. Du skriver att du läser på... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Julia

      Prov för att specialisera sig ?

      Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?

      Anna: : Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga