Hej, Jag undrar vad skillnaden är att studera ekonomi på universitetet vs. yrkeshögskola? Frågan gäller kursmässigt innehåll samt om val av utbildning kan påverka lönen när man börjar arbeta.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32181 frågor besvarade.
Kan val av yh eller uni påverka löneläget?
1 Svar
Hej Linda,
du ställer en intressant och viktigt fråga med som också är mycket svår fråga att besvara. Eftersom yrken inom ekonomi är i Sverige i princip oreglerade (vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken utbildning de vill) är val av utbildning är svår fråga men jag ska göra mitt bästa för att försöka svara i alla fall... :)
Jag vill börja med att påminna om att yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska (jämfört med akademiska utbildningar, på högskolenivå). Med det att utbildning är kortare så börjar man jobba snabbare och börjar tjäna pengar (får lön) tidigare än om man gick en längre utbildning. Tänker här på "livslönen". Jämför: om du läser 2 år på yrkeshögskola vs 3 år på högskola/universitet kan du börja arbeta ett år tidigare (du slipper låna hos CSN och får lön i stället - det handlar om 100tusentals kronor om man lägger ihop "låna mindre" och få lön tidigare). Så, även om man kanske får lägre lön efter en yrkeshögskoleutbildning, så kan livslönen bli högre. Det behöver inte heller bli så att man efter en yh-utbildning får lägre lön. Det finns exempel på arbetstagare med endast gymnasial utbildning som har högre lön än de som har masterexamen.
Lönesättningen är oftast individuell och det som spelar roll är bland annat: om man jobbar för en privat eller för en offentlig arbetsgivare, vilka andra meriter man har (t.ex vilka språk man kan) + hur duktig löneförhandlare man är. Även facklig tillhörighet kan spela roll i frågan om vilken lön man får.
Du ställer en fråga om yrken "inom ekonomi" och det finns rätt många yrken. Inför vissa av dem krävs högskole-universitetsutbildning, t.ex kan man inte bli Civilekonom på annat sätt än genom att ta examen från civilekonomprogrammet vilket ligger på högskolenivå. Även yrken Aktiemäklare och Auktoriserad revisor kräver i grunden examen från en akademisk utbildning med ekonomisk inriktning, alltså minste 3-årig utbildning i ekonomi på en högskola eller på ett universitet.
Men det finns många yrken inom vilka man kan jobba med gymnasial utbildning, med yrkesögskoleexamen och med högskole-universitetsexamen och ha mer eller mindre identiska arbetsuppgifter och även ha samma lön (det kan finnas kollegor på samma arbetsplats, t.ex "löneutbetalare"/löneadministratörer där en av dem har gymnasial utbildning, en annan - yrkeshögskoleexamen och tredje har mycket lång akademisk utbildning men de utför samma arbetsuppgifter och hen med lägre utbildning kan t o m ha högre lön, t.ex på grund av att hen har längre erfarenhet av just de här specifika arbetsuppgifterna och/eller på grund av att hen är duktigare på att löneförhandla).
Det finns också flera yrken som hör lika mycket till ekonomi som till personal-administration eller HR (personal-frågor). Kika gärna på vad vi skriver om Utbildning inom yrket Personalansvarig (man kan bl.a ha beteendevetenskaplig utbildning eller vara utbildad civilekonom).
Jag förstår att det kan vara rätt svårt att bestämma sig kring vilken utbildning "inom ekonomi" man i första hand vill söka till. Mitt förslag är att du tittar på många olika yrken och att du söker till flera olika utbildningar. Det går alltid att tacka nej till erbjuden utbildningsplats. Om du kommer in på flera olika utbildningar, kan du välja senare vilken av de som du vill påbörja.
Om det inte är så att du absolut vill bli just Civilekonom, Aktiemäklare eller Auktoriserad revisor, så kan jag i första hand rekommendera yrkeshögskoleutbildningar - för att de är kortare, och innehåller LiA/praktik och uppvisar mycket goda resultat i att ge jobb i direkt anslutning till examen.
Frågor och svar taggade med 'komplettera inför betyg' (5 st.)
-
En kurs i universitet?
Hej, Jag har hört av andra att man endast läser en kurs åt gången i universitet, per termin, och att det är en av de större sakerna som skiljer universitet från gymnasiet. Dock såg jag precis att på Socionomprogrammet i Stockholms universitet...
Hej Sara,det kan vara väldigt olika hur man läser på högskolenivå. Man kan läsa en stor kurs (á 30 högskolepoäng) på en termin eller läsa flera små kurser: en i taget... Läs hela svaret -
Hur prioriteras reserver?
Hej, jag blev reserv 8 för ett program efter urval 2. Den sista personen som vart antagen hade 17,43 och jag har 17,33 i BI gruppen. Är det möjligt att 7 personer har mindre skillnad än 0.1?
Ja, är det möjligt. Det går därför inte att veta om du kommer in eller inte. Du behöver vänta och se. Vi hoppas och håller tummarna!Hälsningar och Lycka till!Mikael SYV -
Får jag yrkesexamen om jag byter program?
Hejsan, Om man har läst ett högskoleförberedande program första läsåret (Åk1) och fått minst E i de gymnasiegemensamma ämnen + kärnämnena (Ma, Sv & Eng) och sedan bytar till ett yrkesprogram Åk2 , visst får man sin...
Hej Veronica,om du är 20 år, så tror jag inte du kan "byta program" inom gymnasieskola. Från 1 juli det kalenderåret man fyller 20 år "hör" man till komvux i stället... Läs hela svaret -
Personalvetare på fristående kurser?
Hej! Jag vill läsa till personalvetare på fristående kurser, jag kommer att arbeta samtidigt. Kan man göra det? Vilka kurser ska jag läsa då? Sedan - kan man få ett intyg på att man läst till personalvetare om man läser kurserna...
Hej Emmy,yrket Personalvetare är ett av de många yrken som i Sverige är "icke-reglerat", vilket betyder att ingen legitimation finns för det yrket, och inga specifika strikta krav som skulle... Läs hela svaret -
E-komplettering på en kurs som innehåller NP?
Hejsan! Är det upp till lärare att bestämma om man får E-komplettera på matte 4 eller fysik 2 på vuxenutbildningen? Matematiken 4, har en obligatoriskt NP i ämnesplanen. Fysik 2 är däremot valfritt att anordna NP, Jensen Stockholm väljer...
Hej,betygssättningen är lärarens ansvar och kompetens. Dock är det på varje skola Rektor som är "ytterst ansvarig".Du skriver att Nationella provet är "i sig... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga