Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32160 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'betygsgrupper' (4 st.)
Hej! Jag har pluggat inom farmaci men har avbrutit och gått ut med 60hp. Jag vill nu ansöka till ssk programmet, har inte så högt merit men undrar ifall mina hp kan hjälpa till med antagningen?
Milla : :
Hej,i betygsgrupper prövas man med meritvärde som räknas ut på de gymnasiala betygen; i HP-urvalet prövas man med resultatet från högskoleprovet. Alltså, som regel, har man inga... Läs hela svaret
Jag har gått en termin på ämneslärarprogrammet och klarat av 15hp, men då jag vill börja studera någonting annat till HT22, undrar jag om mina högskolepoäng möjligtvis räknas in i min merit? Så om jag exempelvis har 18 i merit...
Julia: :
Hej Olivia!Svar på din fråga är tyvärr - nej.Följande gäller: när man söker till högskole-Universitetsutbildningar på grundnivå (alltså utbildningar som... Läs hela svaret
Hej Nu läser jag teknikprogrammet sista året och jag har E i de flesta ämne men de ämne som Juristprogrammet vill ha är jag bra på de d.v.s att jag fick bra betyg på de i så fall är det omöjligt och komma in eller har man chans och komma...
Mikael: :
Hej!
I betygsgrupper konkurrerar man med en Siffra, som är summan av Jfr-talet (snittbetyget) och meritpoäng om man har några. Ingen tittar på vilka kurser som man har högre betyg i.
Tips! Gör... Läs hela svaret
Hej! Jag planerar att söka in till universitetet till hösten och undrar över hur mina betyg ställs emot A-F. Jag tog studenten 2012 och gick alltså ut med Mvg-Ig. Då jag gick ut med väldigt många VG som nästan alla var precis precis på gränsen till Mvg så känns det som jag blir snuvad på 2.5...
Anna: :
Hej Louise,
en speciellt /separat/ grupp för de med Examensbevis /nya betyg/ fanns t o m antagning till vårterminen 2017. Från antagning till höstterminen 2017 och senare - söker alla tillsammans... dvs... Läs hela svaret