Sandra
    Hej! Jag har ett stort dilemma. Jag vill söka till kulturvetarprogrammet eller historiska studier inför vårterminen. Det innebär att jag kommer antingen läsa 90hp litteraturvetenskap och 30hp historia. ELLER 90hp historia och 60hp litteraturvetenskap.


    Jag är även intresserad av att kanske utbilda mig till lärare inom svenska och historia. Först tänkte jag enbart historia men man får ju bättre jobb med två ämnen.... Men jag vill utbilda mig inom kulturvetarprogrammet och få "smakprov" av litteratur och historia, samt kultur. Sen efter det kanske läsa ett år på förlagskunskap.

    Jag mailade syv från deras universitet och frågade om man kan tillgodoräkna kurser, för det blir ju en del av både historia och litteratur jag redan läst inför framtida ämneslärarprogrammet. Hennes svar var kortfattat "vi hanterar inte tillgodoräknande kurser i förväg" (det förstår jag ju)

    Men jag vill veta om det är en dum väg att gå med att börja kulturvetarprogrammet och sen söka till gymnasielärare. Grejen är att jag är inte så säker vad jag vill, just nu vill jag läsa det som intresserar mig.

    Eller är det säkrast att hoppa på ämneslärarprogrammet på en gång? Det krävs en kandidatexamen för förlagskunskap, och ämneslärarprogrammet är ju yrkesexamen om jag förstått rätt (det är ju 300hp).

    Jag vill helt enkelt veta hur man kan vidareutbilda sig till lärare efter ett kandidat inom humaniora/språk/. Eller om man måste tänka igenom noga.


    Allt gott!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Sandra;
    kika gärna på framtid.se/yrke/larare-i-vissa-amnen - det påminner om att det finns många "små ämnen", som undervisas på gymnasiet (i det avseende att det är kurser som inte är obligatoriska och kanske få kurser och kurserna är små eller väldigt få... men det är ändå så att lärare i de ämnena behövs).
    När det är lärarbrist, som det är nu och prognosen är att det inte blir så jättemycket bättre i framtiden - så kan man få jobb som "obehörig lärare". Inget vi rekommenderar i första hand... men efter några år som obehörig lärare, kan man oftast komma med i ngt projekt som hjälper verksamma lärare att bli behöriga.
    Det finns fördelar i att läsa det man är mest intresserad av, men så länge det inte finns några jobb-garantier i Sverige, så finns det ju risk att bli arbetslös efter sin utbildning.
    Vet man att man vill bli lärare  -  är det säkrast att söka till Lärarprogrammet. Men det finns många lärare som inte gick vägen via lärarprogrammen, utan blev lärare på andra sätt.
    Mvh
    Julia syv

    Frågor och svar taggade med 'automationsingenjör' (2 st.)

    • Victor

      Automationsingenjör?

      Hej! jag vill plugga till automationsingejör och har därför märkt att ett av kraven för utbildningen är praktisk ellära som jag inte har då jag inte gick el på gymnasiet därför undrar jag hur jag ska göra om det går att...

      Anna: : Hej Victor,jag gissar att du vill komma in på en YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING till Automationsingenjör. Om så är fallet, så är det bra för dig att veta att Yrkeshögskola kan ta in obehöriga... Läs hela svaret
    • Robin

      Automationingenjörs jobb?

      Hej jag studerar sista året på teknikhögskolan i linköping. Jag studerar till automationsingenjör och jag har ingen aning om vart jag ska söka jobb eller studera vidare. Jag är för tillfället på LIA på siemens i finspång och jag går med driftsättare här men det känns inte som det är rätt ställe...

      Anna: : Hej Robin, är det den här utbildningen du läser nu http://www.yhguiden.se/utbildning/teknikhogskolan/automationsingenjor6? Om du inte har planer på att starta eget, så är det jobb eller studier som du får söka. Du kan söka jobb... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga