Hej! Jag har hört att man lägger till kurser om man går i samhällbeteende. Vilken årskurs lägger man till kurser? Går det att lägga till företagsekonomi?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32174 frågor besvarade.
När lägger man till kurser i samhällbeteende?
1 Svar
Hejsan,
titta gärna på Programplan för Samhällsvetenskapsprogrammet på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/SA/programplan/Programplan_SA.pdf
Om man läser nationell inriktning Beteendevetenskap, då väljer man till 300 poäng som Programförjupdning. Och alla gymnasieelever på de nationella programmen väljer 200poäng som Individuellt val.
Så, det är 300poäng + 200poäng = 500 poäng (som motsvarar studier på heltid i 25 veckor) som är valbara kurser på den utbildningen som du undrar över.
De flesta valbara kurser brukar läsas i årskurserna 2 och 3 men några kan läsas även under årskurs 1. Det är upp till gymnasieskola att förlägga obligatoriska och valbara kurser under de 3 åren som utbildningen "sker". Varje 100poängskurs brukar (ofta) läsas på ett läsår men olika lokala varianter förekommer, t.ex kan en gymnasieskola införa den så kallade "koncentrationsläsning" då 2 kurser läses samtidigt i snabb takt och sedan nästa 2 eller 3 kurser läses samtidigt i snabb takt. Det är inte förbjudet att koncentrera kurserna eller "dra ut på dem" eller förlägga dem på ovanliga "sätt", t.ex kan man på grund av lärarbrist tvingas läsa Idrott och hälsa 1 under årskurs 2 eller 3 (i stället för att läsa den under årskurs 1).
Varje gymnasieskola kan antingen "välja kurserna åt eleverna" eller skapa en kort lista på de kurser som eleverna får önska att läsa; sedan blir det så att om för få elever väljer någon kurs, så kan inte den kursen starta, eller så kanske på grund av lärarbrist och/eller resursbrist så kan inte vissa kurser starta även om många elever önskar läsa de kurserna. Endast obligatoriska kurser kommer garanterat att erbjudas + Tillräckligt antal poäng inom "valbara kurser" men valet kanske skolan gör, inte eleverna. Genom att skapa "profiler" eller "varianter" kan en gymnasieskola på förhand "annonsera" att just de här kurserna kommer att läsas "som valbara" (det kan ses både som nackdel eller som fördel; nackdel - för att eleverna får egentligen inte välja ngt., men fördel på så sätt att de på förhand vet vilka kurser de kommer att läsa).
Du undrar specifikt om "företagsekonomi". Följande kurser finns på gymnasial nivå inom ämnet företagsekonomi:Kurser i Företagsekonomi 1, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen redovisning 1.
Företagsekonomi 2, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen redovisning 1.
Företagsekonomi – specialisering, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 2. Kursen kan läsas flera gånger med olika innehåll.
Entreprenörskap och företagande, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1 eller kursen entreprenörskap.
Marknadsföring, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 1 eller kursen entreprenörskap och företagande.
Redovisning 1, 100 poäng. Betyg i kursen kan inte ingå i elevens examen tillsammans med betyg i kursen företagsekonomi 1 och kursen företagsekonomi 2.
Redovisning 2, 100 poäng, som bygger på kursen företagsekonomi 2 eller kursen redovisning 1.
I ditt examensbevis från vilket som helst nationellt gymnasieprogram kan du ha "vilka som helst" kurser inom Individuellt val (200poäng), men du kan endast läsa de kurser som din gymnasieskola kan erbjuda dig att läsa. Om inte ngn lärare som kan undervisa i det aktuella ämnet finns på skolan eller om för få elever valde den kursen eller om ditt schema krockar med obligatoriska för dig kurser, ska du inte kunna läsa de kurserna även om du så gärna vill det.
Varje gymnasieskola brukar på förhand "annonsera" vilka valbara kurser som skolan har för avsikt att erbjuda men sedan kan det bli ändrat. t.ex om läraren "försvinner" eller om för få elever väljer den kursen, då kommer det inte att gå få undervisning i den.
Det är alltså endast de obligatoriska kurserna som man kan vara säker på att garanterat få läsa.
Frågor och svar taggade med 'en normalstor gymnasiekurs' (3 st.)
-
vilken ordning bör jag göra prövning på?
Hej! Fråga kring prövning och höjning av betyg.. är det bättre att höja betyg B > A eller t.ex. E > C? Vet inte hur jag ska formulera denna fråga, men ko att tänka på att jag ska göra prövningar men vet dock inte på vilken...
Hej!Kurserna Idrott och hälsa 1 och Ledarskap-och-organisation är lika stora, de är á 100poäng/styck, så höjning i ett steg ger höjning av meritvärde på cirka +... Läs hela svaret -
Dokument som styrker längden på biologi och kemi 1 kurserna?
Hej! Jag har försökt hitta i Skolverkets hemsida något dokument där det står hur långa dessa kurser är (alltså ett helt läsår). Jag har dock inte lyckats så bra, och tänkte fråga er om ni vet var jag kan hitta det? Vore väldigt tacksam om ni kunde hjälpa mig! :) Julia
Hej Julia, Biologi 1 och Kemi 1 är kurser á 100 gymnasiala poäng. De flesta gymnasiala kurser är 100 poäng. En 100 poängs-gymnasial kurs = studier på heltid i... Läs hela svaret -
Hur lång tid tar det totalt med prövning och kurs?
Hur lång tid tar det att göra en prövning? Måste man läsa en hel komvux kurs? Kan man göra prövningen på en gång. Jag har läst lite på internet att en komvux kurs på 100p tar ungefär 20 veckor(om jag inte minns fel) att bocka av. Blir fundersam när min kompis har löst en kurs på distans...
Hej J, en 100 poängskurs på gymnasial nivå motsvarar heltidsstudier på fem veckor. Man läser på gymnasienivå 20 poäng per vecka, om man läser på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga