Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32081 frågor besvarade.
NIU utökade kurser?
2Poäng
Sofia
Hejsan!
Jag går samhällspr. med inriktning bet. vetenskap med idrottsprofil (NIU). Jag läser i och med min NIU-utbildning några extra idrottskurser, vilket gör att jag i dagsläget (andra året) kommer att gå ut med 2700p, alltså utökat program. Jag skulle dock vilja läsa några meriterande kurser, matte 3b samt eng 7, sista året. Kommer jag kunna göra det trots att jag går NIU och redan har 2700p?
Sen funderar jag på hur det fungerar när man söker in till högskolan med just idrottskurser och såna ämnen som högskolan inte kräver att man har läst. Räknas dessa kurser ändå in i mitt snitt? Eller är det bara de kurser som krävs (särskildbehörighet) + Grundläggandebehörighet + merit som avgör snittet?
Det är rektor på ditt program som fattar beslut om du får (eller inte får) läsa utökade kurser. Det är inte en rättighet att läsa utökade kurser, utan individuell bedömning görs och rektor fattar beslut, som bör noteras i din individuella Studieplanen vilka kurser som du kommer att läsa som utökade.
Det finns exempel när elever läser väldigt många utökade kurser och så finns det exempel på att vissa gymnasieskolor säger alltid Nej till att läsa utökat, ofta med motivering att det är inte fördelaktigt för elever att överanstränga sig (läsa på mer än heltid).
Det finns också ganska många exempel när elever ångrar att de tog på sig att läsa utökade kurser (då de senare kommer på att de skulle i stället ha koncentrerat sig på de "vanliga kurser" i stället).
I ditt examensbevis kommer de utökade kurser markera med "U". U-kurser räknas in i jämförelsetal i 2 fall: om de krävs för behörighet i just den utbildning du söker (särskild behörighet) eller om de ger Meritpoäng.
"Snittet" räknas annars på alla de kurser som ej är markerade som utökade /med undantag för en kurs, Gymnasiearbete, som bara kan betygsättas med F eller E; det går inte att få högre betyg än E i just Gymnasiearbete och betyg i den kursen räknas inte med i ditt "snitt", men det är helt nödvändigt att få E i Gymnasiearbete - annars uppfyller man inte kraven för gymnasieexamen/.
Sammanfattning:
1) beslut om du får läsa Utökade kurser fattas av rektor på ditt program;
2) "snittet" (jämförelsetal) räknas på alla kurser som ingår i ditt examensbevis och som inte är markerade med U, men Gymnasiearbete räknas inte med; av de U-kurser räknas i bara de som krävs för behörighet eller de som ger dig Meritpoäng.
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig & önskar dig lycka till i dina studier!
Milla SYV
Studie- och yrkesvägledare
Frågor och svar taggade med 'utbildning till jurist' (4 st.)
Det finns en språkprovning på maj för förändring juristutbildad utländskasa , jag vill fråga hur och när ?
Tim: :
Hej Mohamed!Gäller din fråga Kompletteringsutbildning för utländska jurister på Stockholms Universitet? Se i så fall information på... Läs hela svaret
Hej. Jag ska välja gymnasiet nu (vilket är ångestfyllt i sig men det tar vi någon annan gång). Jag har ungefär bestämt mig för att jag vill gå en musiklinje, förmodligen i Stockholm.
Men efter gymnasiet vill jag förmodligen läsa till jurist. Det jag undrar är om min linje spelar någon större...
Daniel: :
Hej Anna! gymnasieprogram som man läste på gymnasiet spelar ingen som helst roll när man söker till juristprogrammet på högskolenivå. Är man BEHÖRIG, deltar man i... Läs hela svaret
Hej! Jag gick ut gymnasiet 2011 och har börjat fundera vad jag vill studera till. Jag har bra betyg på 16,70 i snitt. Det är ett nytt betygsystem nu och måste jag gå en särskild linje för att komma in på högskolan eller hur fungerar det nu?
Jag har tittat lite på juristlinjen och jag vet att...
Anna: :
Hej Anton!
Du har rätt: det är stor konkurrens att komma in på juristutbildning på högskola och sedan är det tuff utbildning - man måste läsa väldigt många långa och svåra texter och lära sig mycket utantill.
Efter grundutbildning... Läs hela svaret
Hej! På juristprogrammen tillämpas fyra betygsgrader, Underkänd (U), Godkänd (B), Icke utan beröm godkänd (BA) och Med beröm godkänd (AB). Jag undrar vad dessa betygsgrader innebär (BA och AB). Sedan undrar jag även hur viktigt det egentligen är med betygen efter att man har tagit juristexamen?...
Anna: :
Hej!
Det är klart bättre att ha högre betyg.
Om hur enskilda arbetsgivare tänker är det väldigt svårt att sia om. En arbetsgivare kan anställa någon med lägre betyg i fall den personen... Läs hela svaret