Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32117 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'meritvärde' (1263 st.)
Hej! Jag vet att man måste ha godkänt på 2250 poäng för att få gymnasieexamen, alltså man kan ha F på 250 poäng men från vilken summa räknar man det? 2500 eller 2400 ifall gymnasiearbetet räknas inte med. Om jag har F på...
Milla : :
Hej,jag är inte helt säker på att jag förstår exakt vad du frågar om. Du får gärna förklara mer kring din fråga.Detta gäller: examensbevis från gymnasieskolan... Läs hela svaret
Hej! Jag går tvåan på estet och har nu gått modersmål 1. Det gick inte så bra då jag har haft mycket annat i skolan så det slutade med att jag troligen kommer att få E i modersmål 1 efter detta läsår. Jag har tittat...
Milla : :
Hej!Reglerna säger att om läraren har tillräckligt med underlag för att sätta ett betyg, då bör betyget sättas. Efter halva kursen brukar lärare anse att de har... Läs hela svaret
Hej! Jag läste samhällsvetenskapsprogrammet i gymnasiet men läste aldrig några kurser som gav meritpoäng och gick därför ut med 18,65 i meritvärde. Nu efter studenten har jag insett att jag vill läsa till läkare. Jag läste in Kemi 1+2,...
Milla : :
Hej,betygen i kurserna som ger meritpoäng räknas även in i ditt jämförelsetal (snittbetyget). Du vinner därför på att ha så höga betyg i alla kurser,... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst ekonomiprogrammet på gymnasiet och läst till Fysik 2 och Kemi 1 för behörighet till ingenjörsprogrammet i datateknik, som jag sökt till i höst. Fysik 2 och Kemi 1 krävs för behörighet till programmet. Mitt...
Milla : :
Hej,eftersom betygen i fysik 2 och kemi 1 krävs för behörighet, måste de betygen räknas in. Jämförelsetal (snittbetyget) kan som max uppgå till 20.0, ej högre. Har... Läs hela svaret
Hej, Jag håller på att lägga upp mina gymnasiebetyg för att räkna ut min merit, däremot så märkte jag att i de obligatoriska kurserna som ska motsvara 600 poäng, så finns historia 1a1 som är 50 poäng. Dock så har jag...
Milla : :
Hej!Meritvärde räknas ut på fullständiga gymnasiala betyg. Se vilka kurser som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet eller från komvux. Alla kurser från det... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har pluggat klart på universitetet men känner mig inte nöjd med mitt val av yrke. Jag har länge drömt om att plugga till läkare men har inte betyg eller behörigheten till programmet. Jag har nyligen ansökt om ett examensbevis från min...
Milla : :
Hej,jag vill råda dig börja med matematik-kurserna, sök läsa matematik 3c och om du får godkänt betyg i den kursen, läs sedan matematik 4. Du behöver ha godkänt betyg i... Läs hela svaret
Hej! Jag har en liten fundering, jag har planer att läsa mattematik 3 och 4 på komvux för att senare kunna läsa vidare till exempelvis receptarie. När jag gick på gymnasiet för några år sen läste jag till och med matte 2B. Och efter lite...
Milla : :
Hej,jag tycker du vinner på att läsa matematik 3c innan du läser matematik 4. Betyget i matte 3c kommer inte räknas in i ditt meritvärde (eftersom den kursen ej ingår i ditt examensbevis från gymnasiet... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man får bättre möjligher om man får exakt samma betyg på samhäll oh natur. På samhäll säger vi att jag har lagt till matte 3 och engelska 7 vet ej om det spelar roll. Men om de två sedan söker in på samma...
Milla : :
Hej, till svenska högskole-universitetsutbildningar konkurrerar de behöriga sökande (obehöriga kan ej antas) i olika urvalsgrupper. I betygsgrupper konkurrerar man med en "siffra" som heter... Läs hela svaret
Hejsan, Jag är behörig för att söka till juristprogrammet men tyvärr är mitt jämförelsetal/merit för lågt. Jag hoppades på att komma med i B2 urvalsgrupp då den ibland är lägre på vissa universitet. Jag har...
Milla : :
Hej!du behöver inte vara rädd, du har inte gjort ngt som skulle försämra dina chanser att komma in på en eftergymnasial utbildning. Du kan inte genom studier eftergymnasial eller genom prövningar... Läs hela svaret
Jag undrar nämligen om vad CAD 1 och 2 är och vill ha mer information om de 50 poängs kurser som finns och hur de påverkar jämförelse betyget och vad innebär ett merit på 17,2 vilka betyg och meritpoäng?
Milla : :
Hej!Om gymnasieämnet CAD kan du läsa på skolverkets hemsida: se skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?CADKurserna CAD 1 och 2 är det två... Läs hela svaret
Är det möjligt att få behörighet och läsa fysik 2 och matte 4 om jag tar teknik och sedan som vanligt första året läser jag gymnasiegemensamma ämnen 1100 p och programgemensamma ämnen 400 p sedan inriktning jag tar samhällsbyggnad och...
Milla : :
Hej!Gymnasiearbete, en 100p.kurs, är obligatorisk på alla nationella (svenska) gymnasieprogram, så den kursen väljer man inte, den ingår.Om du får godkända betyg i fysik2 och matematik4 samt... Läs hela svaret
Om jagb tänker ta en utbildning som är industriell ekonomi logistik och ledning som är ett högskoleingenjör program med tillgång till en master. Som kräver matematik 3c och fysik 1. Kan du berätta mer om utbildningen och mer om vad som händer om...
Milla : :
Hej!utbildningsutbud förändras över tid. Även reglerna och vilken behörighet som krävs kan också påverkas över tid och ibland ganska mycket och ganska... Läs hela svaret
Hej! Jag har skrivit upp en del betyg från gymnasiet i form av prövningar. Jag hoppas på att bli antagen i BII-urvalet då jag har lyckats höja mig i alla ämnen från gymnasiet jag gjort prövningar i hittills. Nu har jag dock fått F på en...
Milla : :
Hej!Om man har flera betyg i samma kurs, gäller det högre betyget. Så F-betyget i det fallet som du beskriver, gäller ej. Och du behåller det högre betyget.
Jag har en fråga som jag sett bli besvarad eller frågad. Om en person tar ett lite svårare program som tex teknik och natur där man läser snabbare matte högre tempo och läser ämnen med högre svårighetsgrad till exempel ämnen som fysik...
Milla : :
Hej!Till svenska högskole-universitetsutbildningar konkurrerar man med sitt Meritvärde. Meritvärde är en siffra som kan, som högst, bli 22.5. Så här räknas meritvärde: alla betyg... Läs hela svaret
Hur hög merit och jämförelsetal bör man ha i gymnasiet för att komma in i de kurser som kräver matte 4 fysik 2 och de som man läser på natur. Och om man har läst fysik och kemi men söker till ex till en utbildning som har med ekonomi att...
Milla : :
Hej,meritpoängen (extrapoängen) kan man få för engelska 7, för moderna språk 3 och 4 och för högre kurser i ämnet matematik. Man kan inte få meritpoäng för några andra... Läs hela svaret
