Elin

    Hej! Jag började gymnasiet HT-19 men hoppade av i november för att jag inte trivdes. Har sökt om till ettan på ett annat gymnasium och ser framemot att få börja där. Hur vanligt är det att folk tar sabbatsår eller går om ettan?

    2 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Elin,

    jag vet inte om det finns någon sammanställd statistik över hur ofta det förekommer att eleverna går om ett år på gymnasiet. Enligt min erfarenhet så finns det i nästan varje gymnasieklass minst en elev (ibland flera) som är "omgångselever", vilket kan bero på olika orsaker: med sabbatsår kan man också mena lite olika saker, t.ex om eleven läste ett år utomlands vilket kan ske efter årskurs 9 eller efter första- eller efter andra år på gymnasiet.
    Jag vet inte om du i din gymnasieklass blir ensam om att redan ha börjat på gymnasiet året innan, eller om det blir flera elever som är i en liknande situation.
    Skolverkets statistiska avdelning kanske har eller kan ta fram siffrorna - men då är de lite "äldre", ofta görs sammanställningar 2 år senare, därför tror jag att man i bästa fall kan få någon sammanställning av det slaget som du efterfrågar för läsåret 2018-19 (nu, i juni 2020). Är du intresserad av siffrorna (totalt antal elever eller i % och hur ska eleverna räknas om för andra gången påbörjar år 1 men hoppar av inom kort? ska endast de elever räknas in som har genomfört hela årskurs 1?) i hela Sverige, eller i ett visst län? eller i en viss stad? Är både högskoleförberedande och gymnasieprogrammen av intresse? Ska man räkna in elever som började läsa på en allmän kurs på en folkhögskola, men sedan kom in på gymnasiet - eller inte? Ska elever räknas in som börjar året därpå på samma gymnasieskola eller endast de som börjar på en annan skola?
    De frågorna ställer jag för att skolverkets statistiska avdelningen kommer med stor sannolikhet be om specifik "beställning" av vilken sort siffra man vill få fram.

    Jag tycker det finns fördelar i att vara lite äldre än majoritet i klassen: den "äldre eleven" är mer mogen med mer livserfarenhet och om hen redan har läst på en annan gymnasieskola förut, kan hen också jämföra skolorna (de flesta andra elever kommer att endast ha erfarenhet av en enda gymnasieskola).

    Vänligen
    Julia

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej!

    Enligt min erfarenhet är det inte alls ovanligt att eleverna tar sabbatsår eller börjar om årskurs 1 på gymnasiet. Även om det kanske i just din klass inte kommer finnas någon elev, förutom dig, som inte kommer direkt från grundskolan, så blir inte personal på skolan förvånade, för de har säkert erfarenhet av "omgångselever".
    Vänligen
    ANNA

    Hej igen!
    vi fick nyss svar från Skolverket, var god läs nedan:    

                   Hej! Skolverket har ingen uppgift på eventuellt sabbatsår eller annan orsak varför eleven inte tar examen på stipulerad tid.

    Vad Skolverket däremot har information kring hur många elever som tar examen efter ett visst startår (genomströmning).

    På Skolverkets hemsida för statistik kan du hitta information om hur många elever som tar examen efter 3, 4 och 5 år (den s.k. Genomströmningen, tabell 3A, 3B och 3C):

    https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokC&verkform=Gymnasieskolan&omrade=Betyg%20och%20studieresultat&lasar=2018/19&run=1

    T ex, för de cirkaa 100.000 elever som var nybörjare i gymnasiet 15 oktober 2015 hade cirka 72.200 (71,7%) tagit examen/fått studiebevis efter tre år.

    Efter fyra år var det cirka 78.600 (78,1%  ) elever med examen. Alltså ytterligare 6.400 elever.

    Av alla startade 2015 var det således ungefär 6,5% som gick fyra år istället för tre år på gymnasiet (orsak varför vet vi dock ej).

    Om du har fler frågor om vår statistik är du välkommen att återkomma till [email protected]

    Med vänlig hälsning

    Enheten för förskole- och grundskolestatistik & Enheten för gymnasie - och vuxenutbildningsstatistik

     

    Frågor och svar taggade med '#läkare' (4 st.)

    • Liker

      Antagning för läkarprogrammet?

      Hej! Jag kommer sluta med cirka 21.2 i betyg (går naturnatur) och funderar på att bli läkare. Jag har sett att det är möjligt för antagningen i våren, vilket jag är helt ok med (våren 2025). Jag kommer då ligga på gränsen till...

      Milla : : Hej,antagningsstatistik visar det meritvärde som den sökande hade som kom in sist av alla. Men det kan finnas sökande med exakt samma meritvärde som ej kom in. Exempel: vi säger att antagningsstatistik... Läs hela svaret
    • Liker

      Läkarutbildningen utan relativt höga betyg?

      Hej! Jag går i årskurs 1 på ett gymnasium på naturlinjen. Jag känner att jag inte kommer att kunna få högre än C på både Svenska och moderna språk. Men på dom andra ämnena är jag säker på att jag kan få högt. Därför säger vi att jag får snittbetyget 18.3. Kan jag med 18.3 + 2.5...

      Milla : : Hej Aziz!Gör ditt bästa i varje kurs du läser, försök skaffa dig så bra kunskaper och så höga betyg som möjligt. Du skriver att du läser på... Läs hela svaret
    • Nathalie

      Läkarprogrammet - basår?

      Hej! Jag har precis gått ut gymnasiet. Jag gick ekonomilinjen och fick en merit på ungefär 19. Jag har kommit fram till att jag väldigt gärna vill bli läkare men jag har för låg merit för att söka in samt inte läst kemi, biologi, fysik...

      Julia: : Hej,läkarprogrammet är i Sverige en av de mest populära utbildningar med många sökande som har höga meritvärden. Inte ens det absolut högsta meritvärde (som är 22,5) kan garantera... Läs hela svaret
    • Julia

      Prov för att specialisera sig ?

      Hej, jag undrar om man behöver göra ett prov efter läkarutbildningen för att kunna utbilda sig inom en specialitet? Jag vet att det finns i alla fall i Spanien (MIR-provet). Finns det även i Sverige?

      Anna: : Hej Julia! I Sverige speciaIiserar man sig som Iäkare när man har fått IäkarIegitimation. Man Iäser tiII specialistläkare>> efter det att man är färdigutbiIdad... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga