Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31894 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'läsa juridik' (6 st.)
-
kommer jag konkurrera i BII eller BI?
Hej, just nu läser jag naturkunskap 2 på komvux för att få behörighet till mitt framtida program jag vill läsa. Det programmet kräver även matematik 3C, men istället kommer jag att läsa matematik 4 för att samla extra meritpoäng....
Eftersom du utan komplettering inte är behörig då prövas du i BII, alltså i Kompletteringsgruppen. -
Vad händer om jag får över 2500p?
Hejsan! Jag snackade med min rektor idag hon har inte hunnit svara tillbaka men hon snackade med mig om att jag kunde läsa kursen Ma3c även fast jag egentligen läser den och hon sa att jag då kommer ha mer än 2500p när jag går ut. Hon sa även att det...
Hej,om du kommer ha betyg i fler än 2500p. mot slutet av årskurs 3 på gymnasiet, och om du då samtidigt uppfyller kraven för examensbevis, då kommer det i examensbeviset vara minst en kurs... Läs hela svaret -
Utbildning med lite lägre poäng?
Hej, Kan det vara så att man kommer in på ett program (räkna inte med hp) fastän man har lite lägre än antagningspoängen. Till exempel så vill jag läsa till tandhygienist i Göteborg som är 17.31 poäng men jag har 16,49 kan man ha...
Hejsan,antagningsgränser förändras. Du tittar på hur det var förut och det ger viss "fingervisning"; men vi kan alltid hoppas på att antagningsgränsen går ner. Sök och vi håller tummarna!VänligenJulia -
Kriminologi inom Göteborg?
Hej, jag har inte möjligheten att kunna läsa kriminologi programmet( ej master) utanför Göteborg. Hur kan jag läsa det i Göteborg istället. Har hört att man kan läsa massa kurser tills de blir en examen ?
Hej Sarah, vill du bli Kriminolog? Om yrket och utbildningsvägar - var god se Framtid.se/yrke/kriminolog******Masterprogram läser man efter kandidatexamen. För att uppnå kandidatexamen ska man läsa... Läs hela svaret -
Är det betyg man söker med varje år i fristående kurser?
Jag vill söka fristående kurser och undrar om det är betyg och/eller högskoleprovet (eller någon annan merit) som man söker med under alla 6 terminer för att få en kandidatexamen?
Hej,till första kursen söker du med ditt meritvärde (i betygsgrupper) och/eller med HP-resultat, i HP-urvalet.Vidare är det olika: om du t.ex söker till fortsättningskurs... Läs hela svaret -
Vad gör jag om jag inte kommer in på juristlinjen?
Hej! Jag har 17,45 i meritpoäng vilket betyder att jag är långt ifrån att komma in på min drömlinje - juristlinjen. Jag har gjort lite research om prövning, men vet inte hur många ämnen jag bör behöva läsa upp och hur lång...
Hej Filippa,i Sverige kan man endast ta ut juristexamen genom studier på juristprogrammet. I alla fall är det info vi har här på FRåGA SYV. Tidigare (för rätt så... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga