SYV

    Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej SYV,
    vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
    Vidare gäller:
    Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
    Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.

    När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).

    Exempel:
    eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
    Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).

    Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag vill komplettera Annas svar.
    Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
    Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
    Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
    ****
    Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
    ****
    Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
    På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
    Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
    Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
    Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.

    Frågor och svar taggade med 'myndighet' (9 st.)

    • KajsaR

      Jobba statligt och rätt väg?

      Hej! Jag har jobbat i privat regi i många år nu och insett det inte passar mig; konferenser, minikonferenser, kickoffs och allt vad det heter är inte min grej och det förekommer i stor grad privat (jobbar på bank). Jag vill nu bli attraktiv i mitt sökande...

      Milla : : Hej!Det låter som att du har en tydlig bild av vad du letar efter och vilka arbetsplatser som skulle passa dig bäst. Här är några förslag på utbildningar som kan vara relevanta/passande... Läs hela svaret
    • student

      Hur får jag in foten i en ny bransch?

      Hej! Jag har arbetat som lärare i grundskolan i många år och vill nu byta bana. Helst vill jag arbeta som handläggare på myndighet men även andra administrativa roller är intressanta. Mitt problem är att jag inte har någon erfarenhet av arbete på myndighet och inte heller någon erfarenhet som...

      Peter: : Hej Jenni!ett förslag som jag har går ut på att du söker SOMMARJOBB som administratör eller handläggare på någon myndighet. Genom sommarjobb kan man få in foten och... Läs hela svaret
    • Isabelle

      Kan jag läsa till annan examen?

      Jag läser sista året på folkhälsovetenskapliga programmet men har insett att det inte är vad jag vill. Eftersom jag bara har 7 månader kvar till examen vill jag inte hoppa av. Jag undrar däremot om jag kan validera en del av dessa kurser jag läst och...

      Mikael: : Hej!Om du jämför kursinnehåll i olika program, så ser du att det är ganska olika vilka kurser som läses. Ngt program där kursinnehåll skulle vara mycket likt ditt nuvarande program... Läs hela svaret
    • Edita

      Vad är skillnaden?

      Hejsan Jag ska nu börja mitt tredje år i gymnasiet och har länge nu velat arbeta inom en offentlig sektor som en juridisk handläggare eller utredare på tex myndighet eller försäkringar men vill inte ta en utbildning på universitet(för lång...

      Anna: : Hej Edita, var Paralegal brukar få arbete kan du se ex. i yrkespresentationen Paralegal på Framtid.seEn liknande (men lite "smalare") yrke är IP-paralegal Att lite olika behörighetskrav ställs inför... Läs hela svaret
    • Hanna

      Vilken utbildning passar om jag vill jobba på myndighet?

      Hej! Jag skulle i framtiden vilja jobba statligt, men är lite osäker på vilken utbildning jag ska välja. Jag skulle kunna tänka mig att t.ex jobba på skatteverket som handläggare. Jag vill gärna att utbildningen ska vara bred, men samtidigt leda fram till en bra arbetsmarknad. Har ni några...

      Julia: : Hej Linnea, det finns många olika Myndigheter i Sverige och handläggar-jobbet kan innebära många olika sorters arbetsuppgifter - Juristexamen brukar vara mycket gångbar,... Läs hela svaret
    • Nara

      Hur blir man en civil utredare?

      Hej! Jag vill gärna bli civil utredare, men när jag frågade min SYV så hade hon ingen koll på vad det är, jag frågade även polisen under en mässa och polisen hade ingen aning heller..Är det ett vanligt yrke och vad krävs för att bli det?

      Anna: : Hej Shakita, kika gärna på framtid.se/yrke/civil-utredare och det är "någon gång ibland" som de tjänster utannonseras. Just idag, den 6 december 2018, finns det på... Läs hela svaret
    • Hellen

      Är det svårt att jobba utomlands med svensk examen?

      Jag har sökt till program som är antingen balanserad eller konkurrenskraftig inom arbetsmarknaden. Jag funderar då på att jobba utomlands om det blir svårt att hitta i Sverige. Jag har valt program där man kan bli grafisk formgivare/designer, webbredaktör och funderar även på webbutvecklare....

      Liselotte: : Hej Hellen,den branschen som du är intresserad av är mycket flexibel och förändringar sker snabbt. Idag kan nog ingen svara på om exakt vilka yrken och arbetsuppgifter som kommer... Läs hela svaret
    • Leia

      internat, går det att bli myndig tidigare?

      Måste mina föräldrar godkänna att jag ska 'flytta hemifrån' eller kan man 'bli ''myndig'' tidigare'? Och om man ska läsa i ett annat land vad behövs för att kunna ta sig dit, tänkte att jag kunde/skulle bo på internat om jag ska läsa i Stockholm och jag behöver mer information om jag ska läsa i...

      Anna: : Hejsan, Leia! Du är inte ensam i att vilja bli "myndig tidigare" och inte behöva vänta tills du är 18 år. De frågor får vi på Fråga SYV ibland. Men tyvärr har vi inte lyckats hitta någon möjlighet att bli myndig i... Läs hela svaret
    • Sanna

      Slutbetyg saknas från privatskola?

      När John-Bauer gick i konkurs var det många som blev drabbade på olika sätt, både lärare men framför allt elever som helt plötsligt blev frånryckta fullständig gymnasieexamen och ett samlat slutbetyg. För de som redan tagit examen INNAN konkursen har även i dessa fall betyg "försvunnit" dvs...

      Anna: : Hej Sanna! Jag beklagar det som hände din pojkvän. Undrar om ni har varit i kontakt med Regionarkivet? Du skriver att din pojkvän har kompletterat upp sina betyg på Komvux. När han började komplettera sina betyg, har... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga