Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'svårt att komma in' (6 st.)
-
Vilken merit behöver man för att gå till läkarutbildningen?
När jag går ut kommer min meritpoäng vara ungefär 12,1-12,7. Jag antar att min dröm om att bli en läkare är pajat?
Hej Alina,du får gärna göra högskoleprovet. Då prövas du även i HP-urvalet.I Betygsgrupper brukar meritvärde ligga, för läkarprogrammen,... Läs hela svaret -
Lokförare - Hur övertalar jag föräldrar att få gå utbildning?
Hej. Jag är 18 år och tar studenten i år. Jag vill jättegärna utbilda mig till lokförare. Mina föräldrar klagar på mig och är besvikna att jag inte väljer tex. ekonomi, mäklare jobb. De tycker att lokförare är ett...
Hej Ada,Lokförarutbildningar brukar ha cirka 15 sökande på varje plats och det - innan Covid-19; nu när många piloter är "utan jobb", söker många av dem... Läs hela svaret -
angående universitet/högskola?
Hej har nuvarande F i matte 2b kan man komma in på universitet/högskola i juristprogrammet isåfall vart? har hört att man inte kan komma in även om det står att man inte behöver matte 2b Tack på förhand!
Hej Bianca!om du har examensbevis från ett högskoleförberedande gymnasieprogram och godkända betyg i Samhällskunskap 1b och Historia 1b, då är du BEHÖRIG. Sedan deltar alla... Läs hela svaret -
Kan man bli läkare med 16 i meritvärde?
Hej! Jag går första året på gymnasiet Natur-Natur och jag vet redan att jag har för låga betyg. Jag vill gärna bli läkare men just nu är mitt nuvarande meritvärde 14.2. Jag kommer förhoppningsvis få 2.5 poäng till när jag är klar med gymnasiet, eftersom jag läser modersmål och ska läsa matte 5...
Gör ditt bästa i varje kurs du läser! Titta också på andra yrken: det finns många spännande yrken inom hälsoområdet! På www.framtid.se beskrivs det tusentals olika yrken. Kika gärna på så många av dem som möjligt! -
Komvux eller Högskoleprovet ?
Hejsan! Jag gick ut gymnasiet (med inrikting samhäll) för ca ett år sedan med relativt bra betyg: 18,85 i merit. Jag har tyvärr inte tillräckligt bra betyg för att komma in på min drömutbildning som är läkarprogrammet. Jag har gjort högskoleprovet för första gången i år vilket gick dåligg,...
Hej Linnéa,jag tycker du bör börja med att läsa för BEHÖRIGHET. Som obehörig sökande, alltså utan godkända betyg i fysik2, kemi2, biologi2 och matematik 4 har man ingen som... Läs hela svaret -
Vilket är lättast att komma in på efter gymnasiet?
Hej! Som rubriken lyder vilken linje är det lättast att komma in på efter gymnasiet? Läkarprogrammet Juristprogrammet Tandläkareprogrammet - inom tandvården (tandläkare, hygienist etc). Skulle vara kanon om en kunde svara hur många platser och hur många som kommer in (hela Sverige).
Hej Henrik! det är väldigt svårt att svara på din fråga. Detta pga antal utbildningsplatser kan varjera från år till år och personer som söker har olika... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga