Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'folkhogskola.nu' (6 st.)
-
Avbrott på folkhögskola?
Hej, hur länge kan man göra avbrott på folkhögskola. Jag har läst sedan 2 år tillbaka och kommer vara pappaledig i två månader. Har jag möjlighet och göra ett avbrott och sedan komma tillbaka augusti till hösten och fortsätta...
Hej, du måste prata med de ansvariga på din folkhögskola. Du har rätt att vara pappaledig men när och på vilka villkor du kan komma tillbaka till dina studier på folkhögskolan får du... Läs hela svaret -
Finns det någon nybörjarkurs i franska i sommar?
Jag har ingen tidigare erfarenhet av att plugga franska. Jag vill läsa på antingen universitet eller folkhögskola, eventuellt även på distans men hellre på plats. Jag vill plugga under sommaren. Jag hade kunnat tänka mig att bo på ex...
Hej,sommarkurserna (sommaren 2024) på universitetetsnivå kommer bli sökbara från 19 febr 2024; Webbanmälan öppnar. Kl. 10.15 och alla utbildningar på de svenska... Läs hela svaret -
Frånvaro folkhögskola ?
Hej. Jag läser allmänkurs på folkhögskola. Jag är inne i en dålig period nu och är hemma ganska mycket. Men jag gör alla mina uppgifter och dom blir godkända. Jag anmäler min frånvaro på ”schoolsoft”. Men hur mycket...
Hej Nora!det är inte någon enkel fråga att svara på, när man inte vet vilken folkhögskola du läser på. Folkhögskolorna är mycket självständiga och kan i mångt och... Läs hela svaret -
Vägen via folkhögskolan?
Hej, jag har i nuläget otillräckliga betyg för att komma in på det högskoleprogrammet jag önskar och har börjat titta på att gå via ett studieomdöme från folkhögskolan. Utifrån det jag hittat på nätet så...
Hej Linus,se en lista på folkhögskoleutbildningar på folkhogskola.nu/kurstyper/behorighetsgivande-allmänna-gymnasienivåPå folkhögskolorna finns annars många olika typer av utbildningar,... Läs hela svaret -
komvux och folkhögskola?
Jag har just nu läst ungefär 1000 poäng av gymnasiekurser och läser just nu heltid från komvux, det finns en folkhögskola som börjar i höst som jag är väldigt intresserad av på ett år som är en allmän kurs vilket vad jag...
Hej Simon,800 gymnasiala poäng motsvarar 2 terminers studier på heltid, alltså ett helt läsår.***folkhögskolornas allmänna kurser kan ge Grundläggande behörighet om man uppnår... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Om man ska läsa på en folkhögskola och få omdöme behöver man läsa i 30 veckor. Jag har redan bra betyg i svenska och matte så det vill jag inte läsa igen. Vad är det egentligen som jag behöver läsa för att få...
Hej Anton,Omdöme "4" är det högsta som man kan uppnå när man läser på en folkhögskola. Det finns ca 150 folkhögskolor i Sverige och varje folkhögskola är som ett "eget... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga