Mathilda
    Hej!
    Jag har bestämt mig för att sätta igång med pluggandet och har velat fram och tillbaka.
    Min dröm är att bli socialsekreterare inom familjehem eller missbruk. Mina betyg räcker inte för socionom och ligger lite under socialpedagog på högskolan. HP provet är inte ett alternativ då jag har gjort det flera gånger men har för svårt för matten.
    Jag ska ändå försöka söka in ifall men har nu också övervägt yrkeshögskola.
    Så till mina frågor:
    Vad är skillnad mellan socialpedagog/behandlingspedagog på yrkeshögskolan?
    Har jag samma befogenheter som om jag vore en socialsekreterare eller vad skiljer sig? (Vad får/får jag inte göra)
    Är det mer värt för mig att försöka söka in till olika fristående kuster för att få ihop en beteende kandiatexampen istället för yrkeshögskola? Väger det liksom mer för arbetsgivare?
    Jg har sett att yrkeshögskolan har dessa program på 1 samt 2 år, hur kommer det sig? Lär jag mig mindre på 1 år? Får jag samma ”diplom”?
    Får jag mindre lön p.g.a yrkeshögskoleutbildning eller vad är nackdelen med att den är kortare än på högskolan?

    • Peter : ta gärna del av info på https://www.fragasyv.se/info/behandlingspedagog-socialpedagog
    • Eva : Det stämmer att de yrken "går in i varandra" och samma arbetstitel kan beskriva mycket olika arbetsuppgifter. Inte lätt att på förhand veta var man ska utbilda sig och vilka arbetsuppgifter man sedan kan få. :(

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Mathilda,
    jag har i en kommentar till din fråga satt in en snabblänk till info där några "liknande yrken" jämförs med varandra. Läs gärna där.

    Jag tycker det är rätt att söka till alla de utbildningar som du är intresserad av; då det ej finns nackdelar i det: det går alltid lämna ÅTERBUD till en erbjuder studieplats; och antagningsgränser kan sjunka också... av olika anledningar, ex. om flera studieplatser öppnas.

    Ang. vad man får göra på en arbetsplats och vad man får för lön - så är det väldigt olika och för det mesta är det just varje enskild arbetsgivare som bestämmer.
    Står det i en jobbannons "Kravet är socionomutbildning", t.ex då är det just en socionomutbildad de söker, men får de inte tag på någon med socionomutbildning så kommer de troligtvis ändå anställa någon i alla fall, ex. med en annan högskoleutbildning eller med en yrkeshögskoleutbildning i så fall.

    Högskoleutbildningar och yrkeshögskoleutbildningar
    Allt som oftast är det så att högskoleutbildningar är längre och mer teoretiska.
    Yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska.
    Ang. lönen - så glömmer folk ofta att tänka på "förlorad arbetsinkomst", ex. jämför Socionomutbildning på 3,5 år med en yrkeshögskoleutbilnding på ett år... på YH blir du klar 2.5 år tidigare och kan börja jobba och få lön. Och, dessutom, slipper du låna pengar /lånedel från CSN/ i 2,5 extra-år... På den tiden lånar man ca 130 tusen kr. om man lånar allt man får från CSN... och det samtidigt som man har "utebliven lön" /den lönen man hade om man redan var i arbetet/.

    Det krävs alltså väldigt stor löneskillnad för att "täcka" för de summorna som man "vinner" vid en kortare utbildning och att komma snabbt ut i arbete.

     

     

    Jag vill också påpeka att "bara för" att man började på en Yrkeshögskoleutbildning, t.ex - så behöver man inte säga Nej till en högskola. Det går att läsa på högskola både samtidigt som man läser på en yrkeshögskola och efter det att man har läst på en yrkeshögskola... och tvärtom - det finns allt fler exempel nu, när folk med en avslutad högskoleutbildning söker till yrkeshögskola. En högskoleutbildning garanterar inte per automatik en anställning; man kan faktiskt gå arbetslös med en högskoleutbildning (tyvärr) och då väljer folk att söka till yrkeshögskola i så fall.

    • : Okej! Tack snälla för svar. Väldigt svårt att veta vad man ska välja, men man kanske kan gå folkhögskola och sen plugga nån kurs på högskolan så man får lite av varje. Himla svårt men bra att det liksom finns ”andra vägar in”
    • Anna : Du kan Söka massvis med olika utbildningar samtidigt och det är först när du får erbjudande om studieplatser som du behöver svara Ja eller nej till erbjuden plats. Det är inte farligt att söka många olika utbildningar samtidigt och det är inte heller någon fara i att tacka Nej till en erbjuden studieplats. Ex. till varje yrkeshögskoleutbildning söker man separat och oberoende av andra ansökningar... Och du kan därför samtidigt söka till högskola och till folkhögskolorna också. Varje folkhögskola gör också sin egen ansökan själv. Det är inom högskolor&universitet som det är Central antagning, men det är 20 alternativ man får söka - prioritera noga Inom Högskola: det du helst vill komma in på, sätt det alternativet som nr.1.

    Frågor och svar taggade med 'gymnasiebetyg från utlandet' (2 st.)

    • Tracy

      är mina utländska betyg giltiga?

      Hej! Jag gick första året av gymnasium i Libanon och läste matte på samma nivå som matte 3 i Sverige. Universitet som jag vill gå till nu i Sverige har matte tre som behörighet men jag är osäker om mina betyg i Libanon är giltiga här....

      Milla : : Hej,skicka dina utländska betyg för värdering/bedömnig till UHR, universitets- och högskolerådet; se information på uhr.se/bedömning-av-utlandsk-utbildning
    • Ali Abdullah Ali

      Grundskola och SFI distans?

      Hejsan! Jag är en kille på snart 26 år och jag skulle vilja läsa SFI klart men jag undrar om man kan göra de via distans? Pågrund av att jag jobbar en del och de är olika tider och har ingen möjlighet till ledighet. Sen skulle jag vilja läsa...

      Anna: : Hej!Du skriver mycket bra på svenska; om du inte är klar med SFI, och redan skriver så bra - då är jag mycket imponerad. Du kan kanske göra test och hoppa över SFI - vidare till högre... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga