Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32064 frågor besvarade.
Hej Kamron,
skillnaden är den att "spets" på gymnasiet innebär Extra-studier i ett visst ämne, på hög nivå. Tanken är att man mot slutet av gymnasiet läser Högskolekurser i det "aktuella ämnet", om det är Spets i historia - då läser man kurser i Historia på högskolenivå /mot slutet av gymnasiet, ofta i åk3/.
Och "inriktning" är det alla gymnasieprogram som har. Det är bara Vård- och omsorgsprogrammet som inte har några inriktningar men ger i stället möjlighet till specialisering. Så, inriktning är en vanlig gymnasial utbildning... och Spets är det för extraduktiga och extraintresserade i ett visst ämne och det är ofta speciellt prov till Spetsutbildningar.
Till vanliga inriktningar söker man på sina betyg, utan några extraprov (med undantag till Dans, Musik, Teater - där kan förekomma prov/uppvisningar/uppspelningar/auditions även till en "vanlig utbildning"). "Vanlig utbildning" är på gymnasial nivå.
Spets är det först gymnasiet och sedan börjar man även läsa kurser ur högskolans utbud.
Hoppas jag lyckades förklara på ett begripligt sätt. Hör annars av dig igen!
Peter SYV
Vilka diagnoser ger extratid på de nationella proven? Har man även rätt till extratid på vanliga prov också, och hur ser detta ut? Tacksam för svar!
Hej Ellinor, för att få extratid på proven, måste man gå via speciallärare /eller specialpedagog/ på skolan. Vanligtvis är det dyslexi och/eller dyskalkyli som berättigar till extra tid. Eleven eller föräldrarna kan... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga