Hej, jag ska börja 3e året på gymnasiet och har icke godkänt i Fysik 1 , kemi 1 och matte 3c . Jag vill studera vidare till sjuksköterskeutbildningen , vad krävs för att jag ska komma in ? kan jag har godkänt i fysik 2 och kemi 2 och endå komma in ( tänker på att det är mer avancerat ) eller måste det vara just fysik 1 och kemi 1? Jag känner mig stressad för att jag har icke godkänt i de tre viktiga kurserna ( jag går i naturvetenskapsprogramet ) ?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31928 frågor besvarade.
stressad elev, kommer jag klara detta?
2 Svar
Hej Aya,
Du behöver bli Behörig till sjuksköterskeprogrammet och sedan också ha tillräckligt höga betyg (eller tillräckligt högt resultat på högskoleprovet) för att lyckas konkurrera in dig på en plats på en högskoleutbildning. Obehöriga deltar inte i konkurrensen om utb.plats på högskola/universitet.
Du måste, alltså få ut Examensbevis. Man får inte ha för många F-poäng, för att man då ej uppfyller kraven för examensbevis.
Att få godkända betyg i fysik2 och kemi2 när man fick F i lägre/lättare kurser inom samma ämnen - brukar inte gå. Det är mycket ovanligt att få godkända betyg på det sättet som du frågar om. Men jag kan givetvis inte veta om du får det eller inte. Det är inte stor chans till det, är dock min bedömning.
Jelenas förslag (i kommentar till din fråga) tycker jag du bör överväga.
På VO, vård- och omsorgsprogrammet ingår alla kurser som du behöver för behörighet till sjuksköterskeprogrammet, förutom matematik 2, som på VO är en valbar kurs. Om du redan har godkänt betyg i matte 2 (antar att det är 2c i så fall), då uppfyller du redan nu krav på behörighet inom matte. Men du kan få högre betyg i matte 2a än du har i 2c och på så sätt få högre meritvärde (för konkurrens).
Ännu en fördel i att gå VO är att du provar på jobba inom vården (15 veckor praktik ingår i alla yrkesprogram, som minst, ofta fler veckor).
Och ännu en fördel är att du på VO blir behörig till många Yrkeshögskoleutbildningar; alltså du kan då söka till Sjuksköterskeprogrammet och samtidigt till många olika yrkeshögskoleutbildningar där man kan utbilda sig till t.ex Specialistundersköterska (med flera olika inriktningar), till Tandsköterska >, Apotekstekniker, Steriltekniker > eller Vårdadministratör.
Tips!
oavsett om du väljer att fortsätta och läsa år3 på din nuvarande utb., eller om du söker om till VO-programmet >> - gör högskoleprovet.
Om du inte till sommaren 2020 blir behörig till sjuksköterskeprogrammet, efter 3 år på gymnasiet - kan du söka till komvux, eller till folkhögskolorna - eller göra prövningar. Hur lång tid det kan ta eller om det lyckas - vet vi inte nu, på förhand.
Hej Aya,
jag håller med Jelena och Daniel om att du skulle få många fördelar om du läste VO i stället... men jag tänker på din ålder, 20 år. Om du är 20 år eller under 2019 fyller 20 år, då kan det vara för sent att försöka byta till ett annat program på gymnasiet.
I så fall har du 2 val: antingen stanna på din nuvarande utbildning och försöka göra ditt bästa och se sen...
eller hoppa av och söka till komvux redan nu.
Från 1 juli det kalenderår som man fyller 20 år hör man till komvux. Det finns för- och nackdelar för dig i båda alternativen.
Fördelar i att stanna på gymnasiet
Du har tid att mogna och utvecklas, lära dig mer utan att behöva "jaga plats på kurser" vilket man får göra på Komvux. På gymnasiet är du garanterad plats på kurserna, gratis lunch och åkkort. Sedan, om du inte blir behörig, kan du söka till komvux efter studenten.
Fördelar på komvux
Du slipper läsa fysik och kemi samt högre matte-kurser; du kan göra studieplanering utifrån vilka betyg du behöver just för att komma in på sjuksköterskeprogrammet; du kan läsa Naturkunskap 2 (och skippa fysik och kemi). Du kan också försöka komma in på Vård- och omsorgspaketet på komvux och bli då både behörig till sjuksköterskeprogrammet (med examensbevis från "VO") och till de yrkeshögskoleutbidlningar som Daniel nämner i sitt svar.
Hej igen,
vi fick nu svar från Skolverkets Upplysningstjänst, var god läs nedan - skolverkets svar i sin helhet:
Att ”gå om” ett år i gymnasieskolan samt byte av studieväg är två olika saker.
Det finns ingen rättighet att som elev gå om en helt år eller läsa om kurser som man redan är godkänd på. Detta för att gymnasieskolan inte har årskurser på samma sätt som grundskolan. Lagen formulerar en rätt för eleven att gå om kurs, inte en skyldighet. En elev har dock alltid rätt att läsa om de kurser som han eller hon har fått F i.
För att ta bort ett ämne behövs beslut om individuellt anpassat program (alternativt reducerat program). Det är rektorn som får ta ställning till om detta är möjligt, men om det görs byts kursen ifråga ut mot någon annan kurs. Detta blir dock inte aktuellt i detta fall då beslutet måste fattas före utgången av det andra läsåret.
En gymnasieutbildning är tänkt att läsas under tre års tid och elever som är i behov av stöd ska få det under utbildningens gång. Däremot kan en elev som får problem med studierna under gymnasietiden behöva förlänga studietiden.
Om en elev som läser ett nationellt program och önskar byta studieväg till nästa termin, har eleven möjlighet att byta studieväg förutsatt att eleven uppfyller behörighetskraven för den aktuella studievägen eleven önskar byta till. Om en elev byter studieväg får, om det finns särskilda skäl, eleven gå om kurser som han eller hon tidigare fått lägst betyget E på.
Eleven kan byta till ett annat nationellt program även om eleven hunnit fylla 20, om eleven uppfyller behörighetskraven för den studievägen. Det är huvudmannen för utbildningen som kan besluta att eleven ska få byta studieväg. Det handlar då om att eleven byter studieväg och påbörjar ett annat program men inte att eleven börjar om sina studier på det programmet.
Källor:
Utbildningens längd: 16 kap. 15 § skollagen
Förlängd undervisning: 9 kap. 7§ gymnasieförordningen
Byte av studieväg: 7 kap. 9 § gymnasieförordningen
Extra anpassningar och särskilt stöd: 3 kap. 5 a-6 § skollagen
Individuellt anpassat program: 9 kap. 4 § gymnasieförordningen
Regelverk: https://www.skolverket.se/lag
Förlängd undervisning: https://www.skolverket.se/for-dig-som-ar.../studie--och-yrkesvagledare/smafaq/gymnasieskola-och-motsvarande
Med vänlig hälsning
Skolverkets upplysningstjänst
Frågor och svar taggade med 'antal högskolepoäng' (10 st.)
-
Vad rankas som bäst, antal högskolepoäng eller betyg?
Hej! Jag studerar till högskoleingenjör i byggnadsteknik (180hp). Innan jag började studera så jobbade jag som snickare i 5 år. Mitt mål efter dessa tre år är att fortsätta utbilda mig genom att läsa en master på KTH eller Chalmers...
Hej,vid antagning till utbildningar på avancerad nivå: magister- och masterprogram brukar urval göras på antal godkända högskolepoäng som sökande har "med... Läs hela svaret -
Högskolepoäng per termin på deltid?
Hej! Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier. Hur blir det med deltidsstudier? Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer? Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid? Kan man då andra...
Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret -
Masterprogram efter 3årigt program?
Hej! Jag har en generell fråga om hur antagningen på masterprogram fungerar. Jag har förstått att olika masters ställer olika krav och att man konkurrerar om plats mrd sina högskolebetyg. Det jag undrar är vad som händer om jag t.ex. läser ett...
Hej,urval till program på avancerad nivå brukar ske på "totalt antal högskolepoäng", alltså hur många högskolepoäng, totalt, man avklarade. Minimikravet är 180 hp,... Läs hela svaret -
Läsa (mer än) 50hp?
Hej, Jag har läst att det inte är tillåtet att läsa mer än 50hp, dvs 150%.
Men - vad händer om man läser exempelvis 50hp en termin? Jag har en något komplicerad situation. På min skola är termin 5 valbar, dvs vi kan välja helt...
Hej!det jag vet är att Antagning.se kan anta till max 45 hp per termin men om man i sin ansökan lägger de nya kurser (som inte ingår i programmet man redan läser) högre upp, och sedan de kurser som... Läs hela svaret -
Gräns för antal på högskolepoäng?
Hej, finns det en ny bestämmelse angående antal högskolepoäng man får läsa sammanlagt under en livstid? Får man läsa mer än en utbildning? Bortsett från CSN.
Hej Emma,jag känner inte till någon sådan gräns, i alla fall inte i Sverige. Vet att det finns personer som har läst flera (t.ex tre st.) långa högskoleutbilndingar. För de... Läs hela svaret -
Hur svår är matten på civilekonomprogrammet?
Jag har haft C i matte under hela min skoltid med undantag för matte 3b då jag fick ett E. Är nu orolig att jag inte kommer klara av matten på universitetet och att de skulle kunna påverkar mina betyg i den utsträckningen att jag inte kommer komma in på...
Hej Gabriella,det finns en mycket bra sida, som är gratis att använda sig av - www.matteboken.seKursen matte 3 finns på Matteboken.se/lektioner/matte-3 och du kan repetera den i din egen takt, om... Läs hela svaret -
Sätta ihop ens egen kandidatexamen - poängfördelning?
Hej! Jag funderar på att bygga ihop min egen kandidatexamen men är lite osäker på det här med poängfördelningen. Om jag har fattat det rätt omfattar en kandidatexamen 180HP varav minst 90 av dem är inom det område man tar examen i och att...
Hejsan,frågor om att ta ut kandidatexamen efter att ha läst fristående kurser måste du ställa till studievägledningen på just det lärosäte där du vill... Läs hela svaret -
hur många hp motsvarar vilka titlar?
Hej! Har efter ett sabbatsår efter gymnasiet tänkt påbörja högskolestudier till hösten. Jag är intresserad av att jobba som professor/högskolelärare och räknar med att studera stor del av livet, då jag trivs med det. Men jag förstår inte riktigt hur man "når upp" till olika akademiska titlar?...
Hej Linnea, man kan inte säga att "ett antal högskolepoäng motsvarar en viss titel". Man börjar läsa på Grundnivå - till kandidatexamen som tar 3 år på heltid (180... Läs hela svaret -
receptarieprogramet?
Jag läser nu kandidatprogram i kemi första termin vid Stockholm universitet, har ansökt till Uppsala universitet för vårterminen och blev antagen till receptarieprogrammet. Jag är osäker om jag skulle byta till Uppsala universitet receptarieprogrammet. Det finns flera positiva saker om jag...
Hej Noor,kika gärna på info på framtid.se/yrke/receptarie där det också ges exempel var receptarie kan jobba, förutom Apoteket. Var just du kan få jobb efter utbildningen, kan vi givetvis inte svara... Läs hela svaret -
Hur många högskolepoäng får man läsa?
Hej! Jag bor utomlands och skulle vilja läsa några kurser på distans. Jag undrar om man bara får läsa ett visst antal högskolepoäng och om detta då kan gå ut över om jag vill läsa ett helt program senare? Tacksam för svar!
Det som finns begränsningar på är 1. antal veckor som man kan få Studiemedel för och 2. antal högskolepoäng som man kan läsa under EN OCH SAMMA TERMIN. Annars så... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga