Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'fysikprovet' (4 st.)
-
Alltid bra idé att göra matematik- och fysikprovet?
Hej! Några av de universitetsutbildningar jag är intresserad av har en urvalsgrupp för de som gjort matematik- och fysikprovet. Är det en bra idé att göra provet även om resultatet blir lågt? Kan man förstöra sina chanser att komma in i de andra urvalsgrupperna man tillhör ifall de ser att man...
Hej Lenny,känner inga som helst nackdelar i att göra matte-och-fysikprovet. Med mycket lågt resultat kommer man inte delta i konkurrensen i det urvalsgruppen, för det sätts en... Läs hela svaret -
Söka till högskola med matematik- och fysikprovet?
Hej! Jag är intresserad av en civilingenjörsutbildning på KTH och ska söka nästa år. Om mina betyg inte räcker till att komma in (BI urvalsgruop) och inte högskoleprovet (HP urvalsgrupp) kan jag då söka med matematik- och fysikprovet och...
Hej!antagningsstatistik visar följande: "någon med 36 poäng" blev antagen. Alltså de som fick färre poäng kom inte in och de fick fler, kom in. Men det kan finnas... Läs hela svaret -
Ang svenska 3 som behörigt ämne?
Hej! Jag har ett slutbetyg från 2012 och har inte svenska 3, jag undrar om jag måste läsa Svenska 3 för att ha behörighet till att söka in på högskolan.. ingår svenska 3 i grundläggande behörighet?
Hej Sophia,om du i ditt slutbetyg från ett fullständigt program har godkända betyg (G eller högre) i Svenska A och B, är du behörig - vad gäller svenska - till svenska... Läs hela svaret -
F Idrott och hälsa 1!?
Hej! Jag går mitt sista år på gymnasiet. I juni kommer jag inte att få gymnasiexamen eftersom jag har F i engleksa 5,6 och idrott och hälsa 1. För att få examen tänker jag läsa upp engleksa kurser 5,6 på komvux efter gymnasiet....
Hej Lisa,kursen Idrott och hälsa 1 får inte ingå i examensbevis från komvux. Om du på gymnasiet får godkända betyg i alla andra kurser, förutom eng 5 och 6, kommer du kunna ta ut examensbevis... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga