Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31881 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'folkhögskola vs distansutbildning komvux ?' (4 st.)
-
Folkhögskola vs distansutbildning komvux ?
Hej Jag studerar nu på Folkhögskolan och jag tycker att går för långsamt i folkhögskolan två terminer känns långt för mig så jag undrar kan man studera snabbare på distans komvux. t.ex kan man plugga upp två ämne...
Hej,en 100poängskurs läser man på komvux på heltid på fem veckor, och 2 st. 100p.kurser (eller 4 st. 50p.kurser eller en kurs á 150p. + en kurs á 50p, alltså sammanlagt... Läs hela svaret -
Behörighet för D9?
Hej! Jag undrar om man måste läsa både djurvård inom djurens hälso och sjukvård 1 och 2 för att få ta D9, eller om det räcker att läsa 1. Jag vill gärna ha D9 men kommer bara kunna läsa 1. Jag är medveten om att det är...
Var god läs svaren på https://www.fragasyv.se/fragor/foer-elevs-raekning-soeker-efter-naturbruksgymnasier-med-d9-kursen -
Behövs kurserna under ett krav finnas med i gymnasieexamen?
Hej! Jag kommer till studenten läst utökat antal kurser och kommer därmed behöva välja vilka kurser som ska finnas med på examen. Jag vill söka en universitetetskurs som kräver naturkunskap 2, behöver natur 1 finnas med i examen då? Eller...
Hej Nora!på flera av högskoleförberedande gymnasieprogram är kursen Naturkunskap 1b obligatorisk och måste finnas med i examensbeviset (kan, dock, finnas med betyget F);... Läs hela svaret -
om jag hade läst el och energi programmet kan jag fortfarande bli syv?
Om jag läser el och energiprogrammet kan jag sen om jag läser på ämnena som krävs för högskola, kan jag komma in i en högskola där man utbildar sig till syv eller måste jag läsa på samhällskunskap A också för jag...
Hej Tyra!SYV är ännu inte ett legitimationsyrke, till skillnad från läraryrket där legitimation krävs och i grunden ligger läraexamen. Alltså,... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga