Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31982 frågor besvarade.
undersköterska?
1 Svar
Hej Stefan,
jag tror jag förstår hur du tänker och jag kan i mångt och mycket hålla med dig. Dock är det inte jag eller en annan Studie- och yrkesvägledare som bestämmer.
Det som gäller i Sverige idag (november 2018) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande:
Yrket undersköterska tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från utbildningssidan inte fastställt exakt vad man måste studera för att få ett arbete som undersköterska.
I Sverige är det arbetsgivaren som avgör om en sökande till en tjänst som "undersköterska" har tillräckliga kvalifikationer, det vill säga den kompetens som arbetet kräver.
Eftersom undersköterska inte är något legitimationsyrke finns det heller inte någon fastställd utbildningsplan som, när man fullgjort den, per automatik gör att man har rätt att titulera sig som "undersköterska", även om före detta elever på Vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet och före detta studerande på Komvux, som fick godkända betyg i alla eller de flesta av kurserna i ett kurspaket som oftast bär namnet "Vård och Omsorg", generellt sett brukar kallas för och betraktas som undersköterskor.
Socialstyrelsen har gett ut Allmänna råd om vad som bör krävas för att bli anställd som undersköterska. I Kommunals avtal för år 2016 förtydligas att för att omfattas av det nya löneavtalet ska undersköterskor ha en utbildning som "motsvarar deras yrkestitel".
Inom vuxenutbildning (Komvux) utgår man oftast från socialstyrelsens Allmänna råd och rekommenderar de studerande att läsa 1400 gymnasiepoäng vård- och omsorgskurser - för ökad anställningsbarhet i hela Sverige, möjlighet till löneutveckling samt en möjlighet att komplettera till yrkesexamen från Komvux senare.
Komvux (eller Vuxenutbildningen som den heter i många kommuner) ansvarar varje kommun för. Vill man som vuxen (från 1 juli det kalenderår man fyller 20 år eller om man redan har en treårig gymnasial utbildning bakom sig) utbilda sig på gymnasienivå för att kunna få jobb som undersköterska, vänder man sig till Komvux eller Vuxenutbildningen i den kommunen där man är folkbokförd.
Du frågar också VARFÖR gå en längre utbildning om man även med kortare utbildning kan få jobb som undersköterska? --- Mitt svar på det blir: ungdomar som slutar grundskola, söker nästan alla till gymnasiet. På gymnasiet läser man till Undersköterska i 3 år - på VO, Vård- och omsorgsprogrammet som finns på många gymnasieskolor runt om i landet. På en del av dem kan man läsa VO som gymnasial lärling. VO har inga inriktningar men ger möjlighet för specialiseringar och finns även som en Riksrekryterande utbildning (med särskild variant: Teckenspråk).
Vuxna - som idag är arbetslösa och kan tänka sig arbeta som undersköterskor, vill snabbast komma ut i jobb. Frågan är då om samhället har råd att utbilda dem i 3 år (de måste ha försörjning under studietiden också ju - äta och betala hyra måste vuxna göra...), om ej strikta krav ställs från Socialstyrelsens sida, utan endast rekommendationer...?
Det är alltså en fråga som måste beslutas om "högst uppe", och inte på komvux i de enskilda kommuner...
Jag kan tänka mig att, som vuxen, anses man ha viss erfarenhet av att vårda människor + ansvar läggs på Arbetsgivare att bedöma vem som är lämplig att få anställning.
När brist på undersköterskor är stor, har man inte heller råd att vänta i 3 år innan de blir färdigutbildade; dessutom skulle många av de som går korta kurser till undersköterska, kanske avstå från att utbilda sig, om de såg en 3-årig heltidsutbildning framför sig.
Ännu en aspekt i detta: kan man tänka sig att, som vuxen, läsa i 3 år på heltid, söker man i så fall till sjuksköterskeprogrammet (eller till fysio- eller arbetsterapeutprogrammet).
Jag påstår inte att jag har rätt eller att jag vet allt inom den frågan. Jag hoppas ändå att mitt svar bringar en viss klarhet och kan förklara en del inom den aktuella problematiken.
Vänligen
ANNA
Frågor och svar taggade med 'komplettering av högskoleansökan' (4 st.)
-
Hur många ämnen klarar man av att göra prövning på under 10 veckor?
Hej, Jag vill göra prövning i tre ämnen: nat1b, sam1b och svenska 1 då jag inte är nöjd med betygen som jag fått i gymnasiet. Jag tänker därmed göra det här under 10 veckor och vet inte om det är rekommenderat eller om det är...
Hej Hamid!De som inte längre är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige, behöver inte vara där man bor eller är folkbokförd. Du vill... Läs hela svaret -
Jobba i Europa - Vilket yrke?
Hej SYV! Jag är intresserad av att resa mycket i Europa, särskilt Norden. Samtidigt måste jag ha jobb för att klara mig. Vilket yrke anser ni att det är lättast att jobba internationellt med (främst inom EU)? Jag har för mig att läkare är ett...
Hej Henrik!Titta på information på socialstyrelsen.se/specialistkompetens/utbildad-inom-euees/lakare-utbildad-inom-eu --- Läkare utbildade i andra EU-länder måste i Sverige ansöka om legitimation... Läs hela svaret -
Hur mycket tid har man på sig mellan VT och HT att göra prövning?
Jag går i tvåan på naturprogrammet på gymnasiet och jag behöver göra prövning i två ämnen för att höja dem betygen (jag har inte F men behöver bara höja betygen därför gör jag det efter studenten) och jag...
Hej, jag tror tyvärr att svar på din fråga är Nej. Eleverna tar studenten under första eller andra veckan i juni eller tidigast under sista dagarna i maj. Och sista... Läs hela svaret -
Hoppa av min utbildning och börja på nytt?
Hej! Just nu pluggar jag till lärare första termin men jag insåg rätt så snabbt att jag inte är intresserad av det och vill hoppa av för att plugga Samhällsförändring och social hållbarhet till nästa höst. Jag undrar nu vilka...
Hej Maya!om du tar studiemedel nu, måste du få godkända resultat på kurserna du är inskriven på, för att kunna i framtiden få studiemedel, direkt, utan att först... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga