Hej Jon,

egentligen är tanken med Preparand>> att det är inte "mot natur" utan det är för att göra elever behöriga att söka till de nationella programmen, både yrkesprogrammen och högskoleförberedande program - enligt vad eleven vill och förmår att uppnå.

Det är PRO, programinriktat individuellt val >> som däremot har det upplägget att man läser på ett nationellt gymnasieprogram, med undantag av de kurser där hen ej är behörig - men här är det så att PRO finns endast på Yrkesprogram; och att man måste ha godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk för att kunna komma in på PRO.

Men nu ser vi mer och mer att olika gymnasieskolor "skapar" varianter på IM-programmen>>, som egentligen ej får finnas. Varianter som inte är godkända av Skolverket... Individuella lösningar - där eleven är inskriven på en utbildning, men egentligen läser en annan utbildning eller delar av flera olika utbildningar.

När behovet finns att göra stora Individuella anpassningar - är det, som reglerna ser ut, Individuellt alternativ>> som "tas i bruk": här gör man helt individuelltanpassad Studieplan, som kan innefatta praktik eller endast studier; kombinera studier på grundskole- och gymnasial nivå; eller så kan eleven under en period gå på "Helpraktik".

Så som IM-programmen är "skapta" så finns inte en sådan utbildning som du beskriver. Om eleven behöver lära sig mer inom Svenska som andraspråk grund - då är det antingen Språkintroduktion>> eller Preparand. Tanken är att eleven får godkänt betyg i de kurser som hen behöver för att bli behörig till "sitt gymnasieprogram" och att eleven söker till åk1 till nästkommande läsår.

När eleven inte har fått godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk på grundskolan, anses elever ej ha tillräcklig grund för att kunna ta till sig kunskaper i gymnasiala kurser (oavsett vilka gymnasiala kurser det handlar om).

Om det ändå görs så att eleven går "preparand mot natur", som egentligen inte finns /om man frågar Skolverket så är det PREPARAND och inte "mot" någonting ... :) / och eleven får godkända betyg i gymnasiala kurser under sitt preparandår, då tänker jag så här:
om eleven ej fick A-betyg i gymnasiala kurser, kanske är det bra att eleven läser om kurserna - detta för att när hen läste innan, hade hen egentligen ej språklig grund för att uppnå så höga betyg hen kan uppnå. Det är först efter det att hen fick godkänt betyg i svenska grund, som hen har tillräcklig språklig grund för att kunna visa hela sin studiepotential.

Det är inte "just"(rättvisst) mot eleven att "bädda för" misslyckande. Om jag tänker att jag ska lära mig kemi på kinesiska? - och jag kan varken sig kemi eller kinesiska - hur ska det gå? :) Man måste förstå vad läraren säger och kunna läsa i läroboken och förstå fullt ut vad som står där; det är först då som eleven har förutsättningar att inte bara "klara sig med nöd och näppe" och få "E minus" betyg... utan har möjlighet att skaffa sig djupa och stabila kunskaper och få de betygen hen förtjänar.

Inom språkinlärning finns det dock Olika teorier, som passar bättre till Olika åldrar och så är det stor variation mellan olika personer, så klart - men det finns i alla fall en väletablerad teori som säger att många lär sig ett nytt språk bättre om de använder språket samtidigt till att "göra ngt." eller läsa ngt. som de tycker om: ex. om man gillar fysik och läser på ett nytt språk om fysik  - då lär man sig bättre ... både fysik och det nya språket. Men det funkar bara om man ändå har "tillräcklig språklig grund" + att man verkligen gillar det ämnet som man läser om (i mitt exempel - Fysik). I annat fall blir det "pannkaka" av alltihopa ... och det är i så fall kanske bättre att endast läsa SVENSKA SOM ANDRASPRÅK på heltid under hela sitt Preparandår. Även om eleven uppnår A-betyg i SAS grund redan till jul, kan eleven ändå lära sig ännu mer svenska under våren, eller hur? Och ju mer svenska eleven kan, desto bättre grund har hen för alla framtida studier och yrkesliv, som inkluderar svenska språket.

Hoppas mitt svar blir till hjälp!

Hör gärna av dig och berätta om du håller med mig eller inte - och i så fall varför inte!? :)

ANNA