Ida
    Hej!

    Jag har en fråga angående läsandet av utökade kurser på gymnasiet som jag hoppades att jag skulle kunna få svar på.

    Just nu går jag första året på naturvetenskapsprogrammet, och till tvåan skulle jag vilja läsa utökade kurser. När jag går ut mitt första år ska jag ha tentat av Engelska 5, 6 och 7 vilket innebär att det, plus mitt intresse, borde ge mig möjlighet att läsa mer.

    Dock har jag hört att på gymnasiet räknas inte icke-meritgivande, eller kurser som krävs för den linje som sökes till högskola/universitet, in i jämförelsetalet, och jag undrar ifall detta stämmer? På grundskolan om man läste ett extra ämne, som vissa av mina klasskompisar som läste sitt modersmål utöver den vanliga undervisningen, fick man ta bort det sämsta betyget man hade när man sökte till gymnasiet.

    Tack i förhand för svar.

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Ida, det är stor skillnad på hur "konkurrens-siffran" räknas ut när man söker till Gymnasiet och när man söker till Högskola/universitet.
    Du läser nu på NA, du uppger inte vilken inriktning... men se på Programplanen för NA>>>.

    Och längst ner ser du Programstruktur för NA:

    Du behöver få ut ditt Examensbevis. I Examensbeviset är de kurser som inte ryms i programmets 2500 poäng blir markerade med "U" som betydet "utökad kurs".
    U-kurser räknas in endast i 2 fall
    - om en U-kurs krävs för särskild behörighet till just den högskoleutbildning som du söker just då
    eller
    - om en U-kurs ger dig Meritpoäng>>>.

    Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma samt kurser för en av inriktningar är Obligatoriska; GA, gymnasiearbete är också en obligatorisk kurs; betyg i GA räknas dock inte in. Sedan måste det finnas rätt ANTAL POÄNG Individ.val och Programfördjupningar.
    Egentligen är tanken att eleverna läser exakt så mycket som de måste läsa, inte mer. Men ibland får inte kurserna plats inom programmets 2500 p. eller om det är en särbegåvad /extraduktig elev/ eller en elev som byter program och läser på gymnasiet under längre tid än 3 år...
    Hur som helst så det som är viktigt är VILKA KURSER SOM I EXAMENSBEVISET BLIR MARKERADE SOM U-KURSER. Detta bör egentligen bestämmas på förhand och framgå av elevens Individuella studieplan, som SYV på skolan skriver (i samråd med eleven).

    Läsa U-kurser är ett Undantag och det är rektor som bestämmer.
    Du ska inte kunna byta ut någon av de obligatoriska kurser, dvs alla gymnasiegemensamma, programgemensamma + alla kurser inom En av inriktningar MÅSTE TVUNGET vara "vanliga", ej U-kurser och kommer att räknas in.
    Däremot är det, teoretiskt sett, möjligt (och vi vet att det på vissa gymnasieskolor görs - för att hjälpa elever få högre Meritvärde) att byta plats på kurser inom Individ.val och U-kurser; och kurser inom Programfördjupningar, om möjligt - och U-kurser.

    Exempel:
    Eleven har A betyg i eng 7 och E betyg i modersmål. Modersmål läste eleven som Individ.val och eng 7 som en U-kurs.
    Eftersom eng 7 kommer hur som helst räknas in, pga U-kurser som ger meritpoäng räknas in i jämförelsetal, kan man byta plats och skriva in Modersmål som en U-kurs, och betyget i modersmål kommer i så fall inte räknas i (detta pga Modersmål ger inte meritpoäng och brukar inte krävas som särskild behörighet till någon högskoleutbildning... möjligtvis kan den krävas om man vill läsa utb. Modersmålslärare... ).
    Egentligen är tanken att man läser endast 2500 poäng och exakt uppfyller kraven för examensbevis>>>. Man har då tid att fördjupa sig i sina kurser och risken är mindre att överanstränga sig.
    Men om man ändå kommer att ha U-kurser i sitt examensbevis, är då tanken att man läser dem endast för att man är väldigt intresserad och vill ha mer kunskap, eller om de krävs för behörighet men ej får plats inom programmets 2500 p. och man skriver in i elevens Individ.studieplan - på förhand - innan kursen påbörjas - om det är en U-kurs eller en vanlig kurs... och man bör alltså inte sedan byta pga eleven fick högre eller lägre betyg på kurserna... så är "tanken". Men vi vet, som sagt, att det förekommer att ändringar i studieplaner görs retroaktivt och examensbevis utfärdas på så sätt att eleven får så högt meritvärde som möjligt (i alla fall är det så på vissa gymnasieskolor) - och så finns det andra som över huvudet taget ej låter elever läsa U-kurser eller som håller sig mycket strikt till reglerna och ej byter plats på kurser i efterhand.

    Frågor och svar taggade med 'matte1b' (2 st.)

    • Emilia

      Matte 1b 2b jurist?

      Hej! Jag går nu andra året i gymnasiet, pluggar ekonomi/juridik. Har alltid varit dålig på matte. Har godkänt i alla ämnen och bra betyg i historia och samhälle. Har dock F i matte 1b och matte 2b. Kan jag fortfarande söka och komma in på jursitprogrammet på högskola/universitet eller kommer...

      Anna: : Hej Emilia. för att kunna få ut Examensbevis behöver du lägst godkänt betyg (E) i Matematik 1. I matematik 2 kan du ha F betyg som du kan ta in i ditt examensbevis. F-betygen sänker ditt meritvärde -... Läs hela svaret
    • Sara

      Nytt system kring matte?

      Hej! Jag gick på estetisk linje med inriktning muisk på gymnasiet och där studerade jag “matte 1b” och sedan studerade jag “matte2a” på Komvux. Men behöver jag läsa matte2b för att komma in på vissa utbildningar, med tanke på att jag redan läst matte2a ? Och hur vet ja ifall den...

      Peter: : Hej Sara, om det står att man behöver "matte 2", då menas det att det är matte 2a ELLER 2b ELLER 2c. Alla matte-kurser på samma nivå, i detta fallet "nivå 2" är "motsvarande" kurser och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga