2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Nellie,

    På Mittuniversitetet är kursen på Distans Med obligatoriska träffar; fem träffar 3 dagar åt gången;

    på Linnéuniversitetet - verkar den vara "bunden", dvs man ska följa den traditionella undervisningen.Det är i alla fall vad jag kan avläsa från info på kursernas hemsidor.
    Kurser är lika stora - 30 högskolepoäng, som motsvarar heltidsstudier under en termin.

    Om du exempelvis vill läsa fortsättningskurser i Bild och/eller bildpedagogik för att t.ex kunna sätta in dem i kandidatexamen eller för att "toppa" med KPU, kompletterande pedagogisk utbildning och bli bildlärare, är det bra att planera läsa minst 3 kurser på samma lärosäte... dvs antingen A, B och C kurser eller I, II och III kurser - på Samma lärosäte; detta för att A kurs och I-kurs kan ev "överlappa" B och II-kurser på olika sätt. Sammanlagt borde A;B och C kurser (90 hp) ge samma kunskaper och samma behörighet som I, II och III kurser, som också sammanlagt är på 90 hp, dvs motsvarar tre terminers studier på heltid, men "sinsemellan" kan gränserna gå på lite olika ställen, dvs man kan läsa lite olika "avsnitt" inom de två olika uppsättningar av kurser.
    Ta också gärna kontakt med studievägledare som jobbar just på de institutuiner där kurserna ges. Om du får veta ngt. ovanligt/intressant - får du gärna höra av dig till oss! vi vill också lära oss mer! :)

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    D:

    • : S om jag har förstått det rätt så kan jag utbilda mig till bildlärare inom båda ämnena om jag läsa KPU efter kurserna? Men vilka årskurser gäller det för?
    • Anna : KPU - kompletterande pedagogisk utbildning är tänkt att lära dig att lära ut kunskaper som du skaffat dig sedan innan; KPU kan vara riktad mot gymnasielärare eller mot grundskolelärare och det är inte samma utbildning, utan Många olika utbildningar; vilka behörighetskraven som KPU kommer att ställa framöver - vet inte vi här på Fråga SYV. Lärarutbildningen är under "översyn"; förändringar kan inträffa ... och rätt stora förändringar och inom ganska kort ... det är säkrare att söka till Ämneslärprogrammet.
    • Anna : jag har nu även skrivit ett Nytt svar till dig. Hoppas det förklarar en del och blir till hjälp!
    Anna SYV på FrågaSYV

    Svar på din kommentar:
    Det är säkrare att söka till Ämneslärarprogrammet.
    Om man vill chansa och läsa de ämnena först som man sedan vill undervisa i - då får man givetvis göra så... men då chansar man;
    för det första så prioriteras de sökande till KPU som ska kunna bli behöriga lärare i Flera ämnen, inte endast i ett ämne.
    Gymnasielärare brukar bli behöriga i 2 ämnen; och grundskolelärare - i 3 ämnen.
    Om man vill bli behörig lärare i endast Ett ämne - så är det inte alls säkert man kommer in på KPU; blir det konkurrens om KPU-platserna, då tas de som blir behöriga i flera ämnen in före dem som kan endast bli behöriga i ett ämne.
    Vilka KPU och var de kommer att erbjudas och vilka behörighetskrav de kommer att ställa  -  kan inte vi lova dig på förhand.
    Gissningsvis /eller som det brukar oftast vara  och som det är just nu/ så - för att bli behörig lärare på gymnasiet, brukar man läsa 120 högskolepoäng (motsvarande 4 terminer på heltid) i sitt Huvudämne ohc 90 hp /motsvarande 3 terminer på heltid/ i sitt biämne och sedan KPU, om man hittar var KPU för just de 2 ämnen erbjuds och om man kommer in... då blir man behörig gymnasiet (och samtidigt också grundskole-)lärare i de 2 ämnena.

    • : Jo men om man nu väljer att gå denna kurs i Sundsvall, men inte vill bli lärare utan kommer på om några år att jag vill bli bildlärare o väljer läsa en kpu kurs. Vilka årskurser kan man läsa isådanafall eftersom det står förskola och skola?
    • Anna : "Skola" omfattar grund- och gymnasieskola och även komvux, folkhögskolor och Didaktik (undervisningsmetodik)läser man i så fall Efteråt - efter det att man har skaffat sig tillräckligt antal högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen. det är samma kurser i Undervisningsämnen man läser, oavsett om man senare ska bli grundskole- eller gymnasielärare.

    Frågor och svar taggade med 'naturlinjen' (5 st.)

    • Tara

      Måste jag börja om 1an?

      Hej jag är en 16- årig tjej som har haft mycket problem som jag inte vill nämna men de handlar mycket om min hälsa och min mentalitet. Har alltså inte kunnat komma till skolan alls. Min frånvaro är jätte hög och har knappt betyg, man kan...

      Anna: : Hej,om du vill efter gymnasiestudier komma in på läkarprogrammet då behöver du få ut examensbevis från gymnasiet (eller från komvux) eller omdöme om grundläggande behörighet... Läs hela svaret
    • Sara

      Byta från natur till tekniklinjen?

      Hej! Jag vill flytta från natur till tekniklinjen eftersom att jag vet att jag kommer trivas mycket bättre med tekniklassen, att jag kommer studera ämnen som jag verkligen har passion för som teknik, webbutveckling och programmering. En annan sak är att jag föredrar betydligt mycket mer...

      Mikael: : Hej Sara, att byta utbildning mitt i läsåret är svårt. Det händer mycket sällan att eleverna kan byta. Det är inte elevens rättighet. Din rättighet är att t o m det... Läs hela svaret
    • Alexandra

      Spelar gymnasiebetyg roll i framtiden?

      Jag ska börja sista året på naturlinjen i höst och undrar om betygen i gymnasiet kommer att spela roll efter en universitetsutbildning. Om jag skulle välja att satsa på t.ex. högskoleprovet och komma in på en utbildning den vägen, och därmed inte kämpa för toppbetyg i gymnasiet, skulle det vara...

      Julia: : Hej!om man söker jobb på sin Högskoleutbildning, brukar inte arbetsgivare vilja se gymnasiebetygen. Att kämpa för högre betyg på gymnasiet tycker jag ändå är en... Läs hela svaret
    • K

      Gå naturlinjen men inte bra i matte?

      Hej! Jag undrar så här att kan man gå naturlinjen men man inte är bra på matte. Eftersom jag gillar NO ämnena och matte och jag tycker att det är verkligen jätte intressant. Alla säger att matte är svårt i naturlinjen och jag är rädd att inte ska förstå och få godkänt. Man läser mycket matte...

      Ludmila: : Hej K, jag tycker du kan med stor fördel prata med din lärare i matematik. hen känner både dig och de kraven som finns i gymnasiala kurser. Det jag känner till är att naturvetenskapliga... Läs hela svaret
    • Aya

      vad är uf, hur kan man ha det, kan man starta uf när man går på natur?

      Hej jag undrade vad är uf, vem kan starta det och kan man starta det när man går i natur. Samt ifall man kan göra det på egen hand dvs att ifall inte skolan erbjuder det?

      Liselotte: : Hej Aya, en kort och ganska tydlig förklaring om vad UF är för något finns på gymnasieGuiden.se - och här>> får du snabblänk. Att starta... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga