2 Svar

    Daniel SYV

    Hej Nellie,

    På Mittuniversitetet är kursen på Distans Med obligatoriska träffar; fem träffar 3 dagar åt gången;

    på Linnéuniversitetet - verkar den vara "bunden", dvs man ska följa den traditionella undervisningen.Det är i alla fall vad jag kan avläsa från info på kursernas hemsidor.
    Kurser är lika stora - 30 högskolepoäng, som motsvarar heltidsstudier under en termin.

    Om du exempelvis vill läsa fortsättningskurser i Bild och/eller bildpedagogik för att t.ex kunna sätta in dem i kandidatexamen eller för att "toppa" med KPU, kompletterande pedagogisk utbildning och bli bildlärare, är det bra att planera läsa minst 3 kurser på samma lärosäte... dvs antingen A, B och C kurser eller I, II och III kurser - på Samma lärosäte; detta för att A kurs och I-kurs kan ev "överlappa" B och II-kurser på olika sätt. Sammanlagt borde A;B och C kurser (90 hp) ge samma kunskaper och samma behörighet som I, II och III kurser, som också sammanlagt är på 90 hp, dvs motsvarar tre terminers studier på heltid, men "sinsemellan" kan gränserna gå på lite olika ställen, dvs man kan läsa lite olika "avsnitt" inom de två olika uppsättningar av kurser.
    Ta också gärna kontakt med studievägledare som jobbar just på de institutuiner där kurserna ges. Om du får veta ngt. ovanligt/intressant - får du gärna höra av dig till oss! vi vill också lära oss mer! :)

    Hoppas mitt svar blir till hjälp!

    D:

    • : S om jag har förstått det rätt så kan jag utbilda mig till bildlärare inom båda ämnena om jag läsa KPU efter kurserna? Men vilka årskurser gäller det för?
    • Anna : KPU - kompletterande pedagogisk utbildning är tänkt att lära dig att lära ut kunskaper som du skaffat dig sedan innan; KPU kan vara riktad mot gymnasielärare eller mot grundskolelärare och det är inte samma utbildning, utan Många olika utbildningar; vilka behörighetskraven som KPU kommer att ställa framöver - vet inte vi här på Fråga SYV. Lärarutbildningen är under "översyn"; förändringar kan inträffa ... och rätt stora förändringar och inom ganska kort ... det är säkrare att söka till Ämneslärprogrammet.
    • Anna : jag har nu även skrivit ett Nytt svar till dig. Hoppas det förklarar en del och blir till hjälp!
    Anna SYV på FrågaSYV

    Svar på din kommentar:
    Det är säkrare att söka till Ämneslärarprogrammet.
    Om man vill chansa och läsa de ämnena först som man sedan vill undervisa i - då får man givetvis göra så... men då chansar man;
    för det första så prioriteras de sökande till KPU som ska kunna bli behöriga lärare i Flera ämnen, inte endast i ett ämne.
    Gymnasielärare brukar bli behöriga i 2 ämnen; och grundskolelärare - i 3 ämnen.
    Om man vill bli behörig lärare i endast Ett ämne - så är det inte alls säkert man kommer in på KPU; blir det konkurrens om KPU-platserna, då tas de som blir behöriga i flera ämnen in före dem som kan endast bli behöriga i ett ämne.
    Vilka KPU och var de kommer att erbjudas och vilka behörighetskrav de kommer att ställa  -  kan inte vi lova dig på förhand.
    Gissningsvis /eller som det brukar oftast vara  och som det är just nu/ så - för att bli behörig lärare på gymnasiet, brukar man läsa 120 högskolepoäng (motsvarande 4 terminer på heltid) i sitt Huvudämne ohc 90 hp /motsvarande 3 terminer på heltid/ i sitt biämne och sedan KPU, om man hittar var KPU för just de 2 ämnen erbjuds och om man kommer in... då blir man behörig gymnasiet (och samtidigt också grundskole-)lärare i de 2 ämnena.

    • : Jo men om man nu väljer att gå denna kurs i Sundsvall, men inte vill bli lärare utan kommer på om några år att jag vill bli bildlärare o väljer läsa en kpu kurs. Vilka årskurser kan man läsa isådanafall eftersom det står förskola och skola?
    • Anna : "Skola" omfattar grund- och gymnasieskola och även komvux, folkhögskolor och Didaktik (undervisningsmetodik)läser man i så fall Efteråt - efter det att man har skaffat sig tillräckligt antal högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen. det är samma kurser i Undervisningsämnen man läser, oavsett om man senare ska bli grundskole- eller gymnasielärare.

    Frågor och svar taggade med 'urvalgrupp' (4 st.)

    • Markus

      Vad innebär (Sen anmälan) meritsvärde 999 ?

      Hej ! Idag fick jag ett programm som jag har sökt som sen anmälan (handlagd) och nu står det att "Ditt meritvärde i den här urvalsgruppen är: 972 av max 999" Vad innebär detta? Tack

      En annan fundering: är det sant att det finns mer...

      Julia: : Hej Markus!vi frågade de som jobbar med administration kring antagning till svenska högskoleutbildningar och fick svar om att ju snabbare man anmäler sig efter det att SEN ANMÄLAN har... Läs hela svaret
    • Donia

      F i en kurs, hamnar jag i urvalsgrupp BI eller BII vid komplettering?

      Hej! Jag fått F i kursen matematik 4 och behöver därmed komplettera denna kurs för att komma in på min utbildning som jag vill. Därför undrar jag vilken urvalsgrupp jag hamnar i, BI eller BII då jag har ett F?

      Milla : : Om man utan komplettering är Obehörig, prövas man endast i BII urvalet för att man blev behörig genom en komplettering. BII är kompletterings-gruppen.
    • Alice

      Meritpoäng+högskoleprov?

      Hej! Det är så att jag ska göra högskoleprovet imorgon och jag kom just att tänka på en sak: Kan man lägga på de meritpoäng (alltså från exempelvis Engelska 7) på den poängen man får på högskoleprovet?

      Milla : : Nej, det kan man inte göra,tyvärr ... resultat av högskoleprovet räknas separat, för sig.  Meritpoängen plussas till Jämförelsetalet, som är snittet av betygen i examensbeviset.
    • Nur

      När försvinner Blex?

      Hej! Kommer Blex försvinna vårterminen 2017 eller höstterminen 2017?

      Mikael: : BIex används för sista gången vid antagning till vårterminen 2017; från antagning till höstterminen kommer alla sökande utan komplettering prövas i BI urvalsgruppen.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga