Hej Carl,

kandidatexamen - får man om man klarar av 3-års studier på högskolenivå där minst hälften dvs minst 3 terminer lästes inom ett och samma ämne /huvudämne/ plus lite andra villkor måste vara uppfyllda, ex. godkänd kandidat-kurs.

Ang. Olika typer av högskoleexamina...

Generell examen & yrkesexamen
Det finns 2 typer av examina, när man läser vid högskolor/universitet på GRUNDNIVÅ / Vad är "grundnivå"? - Jo, enkelt uttryckt - direkt efter gymnasiet, dvs inga tidigare högskolestudier krävs/- Yrkesexamen & Generell examen.
En yrkesexamen (exempelvis juristexamen, socionomexamen, studie- och yrkesvägledarexamen eller civilingenjörsexamen) kräver att man läser ett visst specifikt program och det går inte att uppnå yrkesexamen genom att läsa fristående kurser eller genom att läsa "fel program" :)
och
en generell examen, som kan uppnås genom att läsa fristående kurser (men det går också läsa ett utbildningsprogram). Plus att man även ska ha godkänd kandidat-kurs om minst 7,5 hp (vilket vanligtvis kallas för en akademisk uppsats eller ett examensarbete).
 
Ang. Kandidatexamen
motsvarar 180 högskolepoäng (vanlig förkortning hp) på "grundnivå" (med Grundnivå menas att man kan läsa direkt efter gymnasiet; inga tidigare högskolestudier krävs). Kandidatexamen motsvarar 3-års studier på heltid (man kan läsa snabbare än på heltid eller långsammare, ex. på halvtid - under 6 år, 12 terminer).

Inom de 180 obligatoriska hp - vad gäller Omfattning, dvs antal poäng - bestämmer varje svenskt lärosäte, dvs högskola/universitet hur stor del av de studierna som måste vara i huvudämnet (minst 90 hp i huvudämne är en generell regel, men vissa lärosäten kan kräva mer, t.ex minst 30 hp i ett "liknande ämne", som matchar huvudämnet: exempelvis om man läser mot Kandidatexamen i journalistik, kan ett på ett lärosäte vara Ok att läsa vilka som helst högskolepoöng, förutom 90 hp journalistik, men på ett annat lärosäte kan krävas ännu 30 hp i t.ex litteraturvetenskap eller språk... det är alltså mycket som bestäms på varje lärosäte lokalt.

En kandidatexamen kan även ha en "förtitel", exempelvis:

Teknologie Kandidat (tekn.kand)
    kan uppnås inom den teknologiska fakulteten.

Juris kandidatexamen (jur.kand)
    kan uppnås inom den juridiska fakulteten.

Filosifie Kandidat (fil.kand)
Om man uppnår kandidatexamen inom områdena: humanoria, samhällsvetenskap, matematik eller naturvetenskap, ges i så fall förtiteln filosofie eftersom de ämnena hör till den filosofiska fakulteten.

Inom några yrken finns det möjlighet att få både en yrkesexamen och en kandidatexamen samtidigt, t.ex. kan en sjuksköterska ansöka om en Medicinsk kandidatexamen & om en Yrkesexamen inom omvårdndad;
och en BMA, Biomedicinsk analytiker - kan också få kandidatexamen och yrkesexamen samtidigt.
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Vad gäller "den praktiska nyttan" av att uppnå en Kandidatexamen - så finns det följande "aspekter":
- kandidatexamen gör en behörig att söka studier på avancerad nivå, dvs magister och masterprogram;
- arbetsgivare känner till begrepp "kandidatexamen" och det är ganska lätt att förklara vad man har för utbildning - både i CV, på anställningsintervju och i andra sammanhang... säger man "kandidatexamen i journalistik", då borde alla direkt förstå att det är 3 års- studier på heltid, av vilka minst hälften är i journalistik.

Hoppas mitt svar blir till hjälp!

ANNA