Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32064 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'skolkort' (3 st.)
-
Måste jag ha praktik?
Går 2:a året på gymnasiet nu på frisörlinjen och undrar om man verkligen måste ha praktik? Mår dåligt över att behöva sticka dit och vill inte behöva känna så i 3 terminer till.. Vill inte längre bli frisör...
Hej T,på yrkesprogrammen på gymnasiet ingår minst 15 veckors praktik som en Obigatorisk "moment" i undervisningen. Därför så måste man göra praktik, tyvärr. Som frisörelev har du... Läs hela svaret -
kan jag ta bort en kurs nu?
Hej, 1. Jag läser naturvetenskapsprogram och vill ta bort kemi 1, historia 1b och biologi 1, går det? jag ligger på godkänt nivå men vill inte försätta läsa kursen. 2. jag är 16 år och undrar om jag kan anmäla mig till prövning, jag kan betala för prövning, går det? eller jag måste vara 20 år...
Hej Dania, På Naturvetenskapsprogrammet är kurserna som du nämner, Kemi1, Historia 1b och Biologi 1 - obligatoriska kurser; man kan, som regel, inte ta bort dem och speciellt om man som elev "ligger på"... Läs hela svaret -
Har glömt ansöka om skolkort?
Hej! Jag är en kille som ska börja på ett gymnasium i Göteborg, jag har inte ansökt om något skolkort och jag undrar om på vilket sätt jag kan lösa detta på.. Är det så att alla får tillgång till ett skolkort om man studerar i Göteborgs kommun eller får jag ta hand om detta senare in i...
Hej Tobias! Det kan spela roll - vilken typ av gymnasial utbildning du kom in på - om det är en kommunal eller fristående skola och om den utbildning som du kom in på är Riksrekryterande. Berätta vilken utbildning som du kom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga