Hej, jag läser nu fristående kurs i Engelska B som går på 30 poäng. Förra terminen läste jag Engelska A på 30 poäng, dock i en annan skola än vad jag läser nu. Planen är att börja läsa i hösten lärarprogramm inriktning gymnasiet. Det jag undrar om är hur många poäng jag behöver från de fristående kurserna för att komma in på KPU senare, efter jag är klar med 120 poäng? Totalt blir det 50 poäng när jag är klar i dessa två fristående kurs som gjorts nu, men har för mig man behöver 120 från en program, och 90 poäng för något annat. Tack för er tid!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32083 frågor besvarade.
Vilka kurser som behövs för att bli antagen på KPU?
1 Svar
KPU = kompletterande pedagogisk utbildning kan ha lite olika behörighetskrav, bl.a beroende på om man vill bli behörig lärare för grundskola- eller för gymnasiet. Det brukar krävas fler (ofta 30hp fler) högskolepoäng i varje ämne - för gymnasielärare. Sedan beror det också på om man ska ha det ämne som sitt "första" eller "andra" eller "tredje" undervisningsämne.
Kort svar: bäst är det att se info på beskrivningen av KPU (behörighetskraven) på just det lärosäte dit du i första hand vill söka läsa KPU på. Och om det är oklart, fråga studievägledare som jobbar på just den utbildningen.
Längre svar är rätt så komplicerat och innehåller många "om och men"...
Smidigast är det att direkt från början komma in på Ämneslärarprogrammet. Om man inte vill eller kan göra det eller om man redan har många högskolepoäng i ämnena i vilka man vill bli behörig lärare, det är då vi rekommenderar kika på KPU-möjligheten.
Gymnasielärare är i Sverige behörig att även undervisa i samma ämnen på högstadiet (7-9 åk i grundskola). Gymnasielärare brukar oftast vara behörig i 2 ämnen. Om engelska blir ditt första (huvudämne) och du vill bli gymnasielärare, behöver du ha 120 hp i engelska (och samtidigt också 90 hp i ett annat ämne, som blir ditt bi-ämne) och efter det söker du till KPU för gymnasielärare i de ämnena "eng + ännu ett ämne, ditt bi-ämne".
För att kunna få lärarlegitimation (från Skolverket) behöver man i grunden ha Lärarexamen. Efter det att man fick ut lärarlegitimationen, kan man i efterhand ansöka om utökning av legitimationen, om man skaffar fler meriter, t.ex fler högskolepoäng.
Frågor och svar taggade med 'betyg i idrott och hälsa' (3 st.)
-
Byta ut idrott o hälsa mot idrottspecialisering?
Hej! Jag ska börja ettan på gymnasiet och har halvt idrottspecialiseing i fotboll och då undrar jag om jag kan strunta i vanlig idrott och istället fokusera på specialisering kurserna för gillar inte vanlig idrott så särskilt mycket. Men om jag inte...
Idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs i alla nationella gymnasiala program och betyget i den kursen påverkar ditt jämförelsetal.Moderna språk beror mycket på vilket program du går på gymnasiet. -
Behöver man klara simmning för att bli godkänd i Idrotten?
Hej! Jag går i första året i gymnasiet och jag stora svårigheter med simning, jag klarade klädsim momenten men klarade inte att ta upp dockan i vattnet och bogsera tillbaka den. Kommer detta gör så jag inte bli godkänd i idrotten eller bara inte behörig att nå dem högre betygen?
Hej Abdul, det är Lärarens kompetens att sätta betyg. Läraren sätter betyg på HELA KURSEN - i idrott och hälsa, inte på enskilda moment som ingår i... Läs hela svaret -
I Idrott och hälsa 1, vad händer om jag skippar livräddning?
Jag var på första lektionen men klarar inte av att gå på denna. Har en slags fobi.
hej Carl! Tråkigt att du känner att du inte klarar av livräddningen. Det kan göra skillnad mellan liv och död för en person, om du kan (respektive inte kan) utföra livräddningsåtgärder. Med... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga