Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32182 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'lärarhögskola' (127 st.)
-
kan man bli idrottslärare om man pluggat fysioterapi?
Hej jag pluggar just nu till fysioterapeut, jag har under en tid funderat på att bli lärare istället men vill slutföra mina nuvarande studier först. Jag har dock tänkt lite på om det skulle vara möjligt att jobba som idrottslärare efter att jag...
Hej!när det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (tyvärr kan man kanske säga för att det är ju inte bra att det är... Läs hela svaret -
Plocka ihop utbildning distans?
Jag jobbar i skola idag och skulle vilja utbilda mig till bildlärare men på distans. Finns det möjlighet att plocka ihop en egen utbildning ?
Hej,det är två olika situationer: om man redan har Lärarexamen respektive att man inte har någon lärarexamen. Att uppnå lärarexamen kan man, som snabbast, på tre läsår (om... Läs hela svaret -
Förskollärare som vill bli hemkunskapslärare?
Hej! Jag har en förskollärarexamen och jag är intresserad av att arbeta som hemkunskapslärare på grundskolan. Jag undrar om jag kan läsa någon kurs i hemkunskap och sedan bli behörig att jobba som hemkunskapslärare? Om inte, hur går jag...
Hej!Kika gärna på framtid.se/yrke/hem-och-konsumentkunskapslarare - i stycket UTBILDNING i yrkespresentationen läser man bl a följande: Ämnet "hem-och... Läs hela svaret -
Hur ser ämneskombinationen svenska & SVA ut i grundskolan?
Hej, jag undrar om hur arbetsmarknaden för ämneslärare med sve & sva ser ut i grundskolan årskurs 7-9? Är denna ämneskombinationen efterfrågat eller finns det andra ”bättre” ämneskombinationer som man ska läsa istället.
Hejsan,du får gärna titta på platsannonserna på arbetsförmedlingens hemsida och på andra sajter för att se vilka ämneskombinationer som efterfrågas av... Läs hela svaret -
Kompletterande pedagogisk utbildning?
Jag har 20+ års arbetslivserfarenhet inom främst projektledning, inköp och logistik. I botten har jag en kandidatexamen inom industriell ekonomi, med inriktining logistik. Är också civilekonom. Jag undrar om jag kan komplettera med pedagogisk utbildning för att...
Hej,du får bäst svar från studievägledare på lärarhögskolorna; de är experter på lärarutbildningar och lärarbehörigheter men jag vill ändå ge... Läs hela svaret -
Hur får jag utökad behörighet som gymnasielärare?
Hej! Jag läser samhällsvetarprogrammet på MIUN sista terminen nu, och kommer till våren läsa 30 hp nationalekonomi för att komplettera behörighet till KPU gymnasielärare, samhällskunskap. Då det är bättre desto fler...
HEJ,de som är experter på lärarbehörigheter och lärarutbildningar är studievägledare på lärarhögskolorna; så du får gärna samråda... Läs hela svaret -
Måste jag börja från början på lärarutbildning?
Hej, Jag skulle vilja veta om jag kan få några av mina studier godkända i en lärarutbildning i Sverige. Jag har en kandidatexamen i antropologi, en magisterexamen i statsvetenskap, ett 20 veckors certifikat i undervisning i engelska som främmande språk och en...
Hejsan,det vi vet om yrket SFI-lärare inkl.vilken utbildning som krävs, berättar vi i presentationen på framtid.se/yrke/sfi-larare Jag förstår (utifrån... Läs hela svaret -
KPU efter Politices kandidatprogram statsvetenskap/nationalekonomi?
Hej, Om jag har en examen i Politices kandidatprogram i nationalekonomi och statsvetenskap, 90 poäng i statsvetenskap, 60 poäng i nationalekonomi och 30 poäng i internationella relationer. Vilka KPU program har jag möjlighet att söka till och vara behörig?
Hejsan,utbud av svenska högskole-univesitetsutbidningar som kommer bli sökbara till HT24 kommer fastställas till mitt på dagen den 15 mars 2024 (anmälningsperiod... Läs hela svaret -
Hur får jag behörighet i samhällskunskap på gymnasiet?
Jag har lärarlegitimation efter KPU. Har behörighet i Engelska. Jag har studerat Statskunskap A och B och undrar vad jag behöver för att få behörighet i samhällskunskap på gymnasienivå?
Hej,det bästa rådet jag kan ge dig är att du pratar med studievägledare på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar och behörigheter är deras specialitet.... Läs hela svaret -
Hur blir ämneslärare behöriga i fördjupningskurser som retorik?
Hej, Jag undrar hur gymnasielärare blir behöriga i att undervisa fördjupningskurser som retorik, skrivande, medicin osv. Jag har uppfattat det som att behöriga svensklärare får undervisa i sånt som retorik men det är svårt att hitta information...
Hej,lärarbehörighet är "föränderlig"... alltså ändras reglerna ibland. Det som gäller idag behöver inte gälla om 5 år,... Läs hela svaret -
Kan jag bli legitimerad gymnasielärare inom ett specifikt ämne?
Hej. Jag vill i första hand plugga antingen en Yh-utbildning eller en kandidatexamen inom antingen programmering/IT eller ekonomi. Därefter vill jag arbeta med det. Men i framtiden så skulle jag också vilja jobba som gymnasielärare inom det jag pluggat tidigare. Kan...
Hej,lärarutbildningar och lärarlegitimationer är många gånger ganska komplicerat att redogöra för. Vad gäller KPU, så vet man inte hur länge... Läs hela svaret -
Hur fungerar KPU? Vad räknas till ämnet, räknas alla "små" 7,5 hp?
hej jag undrar om man behöver ha en examen i något ämne med 90hp, för att göra en KPU. Eller om man kan läsa enstaka kurser som tillsammans blir 90hp för att göra KPU högstadielärare eller 120poäng gymnasielärare? Jag tänker...
Hej,KPU, kompletterande pedagogisk utbildning, prioriterar att anta de som ska bli behöriga lärare i flera ämnen: för gymnasielärare - i två ämnen och... Läs hela svaret -
Hur blir jag psykologilärare?
Hej! Jag är en utbildad socionom och har läst 30 HP psykologi inom socialtarbete. Jag vill bli en psykologilärare på gynasial nivå och undrar hur jag ska gå tillväga för att kunna bli det. Skulle jag kunna få vägledning, tack!
Hej,kika gärna på framtid.se/yrke/psykologilarare och bland annat på stycket UTBILDNING i yrkespresentationen där.För att i Sverige bli "behörig lärare" ska man ha... Läs hela svaret -
Ger 15hp mig behörighet?
Hej! Jag har precis tagit examen ifrån lärarutbildningen där jag nu är grundskolelärare F-3. Jag pluggar på sidan av en engelska kurs som är 15hp. Vad jag har hört kommer dessa 15hp från engelska kursen göra att jag blir behörig 4-6...
Hej,frågor om lärarlegitimationer och deras utökning bedöms och beslutas om av skolverkets avdelning för lärarlegitimationer - så du får gärna fråga där. Du kan också... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter behöver man för att söka lärarexamen?
Hej, Kan ni vara snäll och skriva hur ska man söka till lärarexamen och vilka behörigheter behöver man för att söka utbildningen på distans?Tack! Jag ska bli modersmålslärare i Persiska och det är min modersmål.
Hej!du får gärna söka svar hos studievägledare på lärarhögskolorna. Lärarutbildningar är många ggr svårt att "navigera inom". Om... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga