Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Vilken linje passar bäst för Åklagare/Advokat?
1 Svar
Hej Henrik!
Jag förstår hur du tänker. Du tänker logiskt. Men utbildningssystemet är inte alltid så logiskt. :)
Din SYV har rätt när hen säger att det är bäst att läsa de ämnena du gillar och har lättast för. Detta för att du i så fall har bättre förutsättningar att få högre betyg.
Det är lätt att bli behörig till en högskoleutbildning som leder till det att du blir Jurist. När du blir Jurist, går du vidare genom praktik och mer studier till andra yrken som Domare, Åklagare, Ådvokat eller Kronofogde. Men alla de är i grunden jurister.
Som sagt, det är lätt att bli behörig till Jurist. Men det är svårt att komma in, därför är det viktigt att försöka få så höga betyg du kan redan i åk1. Detta för alla gymnasiala kurser, som du får in i ditt Examensbevis, kommer att räknas in i ditt jämförelsetal.
Du konkurrerar om en plats på högskola med ditt Meritvärde.
Meritvärde räknas ut sä här: Jämförelsetal + Meritpoäng = Meritvärde. Om man har "noll" meritpoäng, blir jämförelsetal i så fall lika med meritvärde. Du kan läsa mer om meritpoängen här >>
Det viktigaste är att bli behörig och att lära sig mycket på gymnasiet, då kan du få högt resultat på högskoleprovet och komma in "den vägen", dvs via HP-urvalsgruppen. Att man gör Högskoleprovet är frivilligt och befriar inte från kravet på att bli behörig.
Vad krävs det för att bli behörig till Juristutbildningen på högskola/universitete?
_
- Jo, grundläggande behörighet + godkända betyg i Samhällskunskap 1b och Historia 1b.
De två kurser som krävs för Särskild behörighet (Sam1b och His1b) läses som obligatoriska på alla högskoleförberedande gymnasieprogram, förutom Teknik, där man läser bara en liten kurs Historia 1a1 och behöver därför lägga till ännu en kurs i historia, men på alla andra högskoleförberedande program kan du läsa vilka valbara kurser som helst för att de kurser som du behöver till Jurist är alla obligatoriska. Grundläggande behörighet är "inbakad" i alla högskoleförbredande program.
Det är inte alls omöjligt att bli behörig till Juristutbildningen på yrkesprogrammen heller. Där måste man lägga till olika valbara kurser, men det är fullt möjligt att bli behörig.
Personligen tycker jag att det är lika bra att söka till Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik i första hand. Detta pga det är säkert roligt för dig att prova-på läsa juridiska kurser redan på gymnasiet, när du är intresserad av det kunskapsområde, men formellt sett, spelar det ingen roll (konstigt nog :). Det är enbart om någon form av alternativ antagning som skulle öppnas på just den högskola och just det året som du kommer att söka, så kanske får du "plus i kanten" om du läste inriktning Juridik. Det är varje högskola som bestämmer om de ska reservera några platser för Alternativ antagning och de kan ändra sig från ett år till nästa.
Sammanfattning:
du kan bli behörig till högskoleutbildning Jurist på ett valfritt gymnasieprogram. På högskoleförberedande behöver du inte tänka på vilka kurser du väljer, du blir ändå behörig (om du får godkända betyg, så klart :). Det är en stor fördel att få meritpoäng - så många du kan och max är 2.5 i merit.
Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!
Bästa hälsningar och lycka till med ditt gymnasieval och med dina studier!
ANNA
Hej igen!
om du inte kommer in på Juristutbildningen, kan du träna på högskoleprovet och göra om HP och prova igen.
Under tiden kan du söka till en yrkeshögskoleutbildning Paralegal, juridisk assistent.
Du blir på Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik - behörig till ett stort antal andra högskoleutbilndingar (förutom Jurist) - t.ex kan du söka utbildningar som leder till att du ska kunna bli Socionom, Studie- och yrkesvägledare, Lärare mm.
Högskoleprovet kan man inte "misslyckas" med. Det finns inte ngt som heter "godkänd på HP". Man får resultat (en siffra mellan 0,00 och 2,00) och konkurrerar med den siffran mot andra som också gjorde HP. Du kan anmäla dig till Högskoleprovet till hösten 2016 och sedan göra HP varje vår och varje höst. Man brukar uppnå "toppen" = sitt bästa resultat 4-de eller 5-te gången man gör Högskoleprovet.
Resultat av HP är giltigt i fem år. Du kan använda resultat som du får under åk1 på gymnasiet, när du söker till högskola efter gymnasiet. Har man flera giltiga resultat av HP., är det det högsta (bästa) resultatet som gäller.
Du kan kika på mattedelen av HP här: http://www.matteboken.se/lektioner/hogskoleprov
Du kan också tänka så här: välja ett yrkesprogram och lära dig ett yrke redan på gymnasiet. Samtidigt så kan du bli behörig till att söka till Jurist direkt efter gymnasiet. Skulle du inte komma in, kan du jobba tills du kan söka nästa gång. Samtidigt som du jobbar, tränar du på högskolerpovet och försöker läsa upp dina betyg genom Prövningar.
Frågor och svar taggade med 'antal utbildningsplatser' (7 st.)
-
Hur många kommer in på utbildningen byggingenjör produktion på Yrgo?
Hej jag går just nu Ekonomiprogrammet och funderar på att bli arbetsledare inom bygg och anläggning. Jag har sett att Yrgo i Göteborg då har en sådan kurs (byggingenjör produktion) men att jag isåfall får göra en preparat kurs på...
Hejsan, ska du kunna söka till en eftergymnasial utbildning till hösten 2025? I annat fall så är det inte säkert att någon start på den här... Läs hela svaret -
Juristprogrammet- kommer jag in?
Hej! Jag har 17.83meritpoäng och har sökt till juristprogrammet nu till våren 2024. Har jag en chans att komma in? Har hört att det är färre som söker till vårterminen.
Hej,jo, det stämmer att det brukar vara lite lättare att komma in på utbildningar som börjar på våren (på grund av att färre söker). Men jag kan inte (och ingen annan heller... Läs hela svaret -
BI eller BII, Och hur funkar det om jag står i båda?
Hej! Jag har tagit examen i år, pluggade natur/natur. Jag tänkte komplettera vissa betyg jag har och då vet jag att jag kommer stå i båda BI och BII. Det jag inte fattat vad är syftet att man står fortfarande i BI med sina gamla betyg, om jag från...
Hej,antagningsgränserna åker upp och ner. De bestäms inte på förhand. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" beror på hur höga meriter de sökande... Läs hela svaret -
Urval 1 och 2, reserv?
Hej, jag undrar vad det är som bestämmer hur många som kommer in på urval 1, det verkar variera från år till år väldigt mycket? Vad händer om man är på en reservplats och någon annan har samma resultat, exempelvis att man...
Hej Kozzi, du får bäst svar på frågorna du ställer nu av Antagning.se som administrerar antagning till svenska högskole- ochUniversitetsutbildningar. FRåGA SYV jobbar inte med antagning till... Läs hela svaret -
Utbildningar inom KBT (ACT)?
Är det någon som har erfarenhet av ACT utbildning vid umanistiskt lärcentrum?
Hej Fredrik,vi som oftast svarar på frågorna här på forumet har tyvärr inte någon egen erfarenhet av Humanistiskt läcentrum och chansen att någon som har den ser just din fråga... Läs hela svaret -
Kommer BII sjunka eller öka?
Med tanken på att högskoleprovet är inställt tror ni att BII kommer öka om man exempelvis ska söka läkarutbildningen? Håller På att läsa upp mina betyg därför vill jag veta om BII kommer öka enligt vad ni tror . Har...
Hej!Tyvärr kan vi inte gissa, alls. För att det är så många olika faktorer som påverkar vart antagningsgränserna "hamnar". En av de viktigaste faktorerna är Antal... Läs hela svaret -
examen från komvux?
Hej? jag gick ut med 400 poäng F som ingår i min studieplan av totalt 2700 poäng. 200 poäng av dessa räknas såklart som utökade kurser. Om jag läser upp 200 poäng på komvux kommer jag att erhålla examen bevis? Hur kommer det att se ut...
Hej,jag råder dig boka tid för planering mot examensbevis med SYV på komvux, i den kommunen där du är folkbokförd.För examensbevis från komvux behöver du 2400 betygsatta poäng, av dem... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga