Henrik
    ...

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik!

    Jag förstår hur du tänker. Du tänker logiskt. Men utbildningssystemet är inte alltid så logiskt. :)

    Din SYV har rätt när hen säger att det är bäst att läsa de ämnena du gillar och har lättast för. Detta för att du i så fall har bättre förutsättningar att få högre betyg.

    Det är lätt att bli behörig till en högskoleutbildning som leder till det att du blir Jurist. När du blir Jurist, går du vidare genom praktik och mer studier till andra yrken som Domare, Åklagare, Ådvokat eller Kronofogde. Men alla de är i grunden jurister.

    Som sagt, det är lätt att bli behörig till Jurist. Men det är svårt att komma in, därför är det viktigt att försöka få så höga betyg du kan redan i åk1. Detta för alla gymnasiala kurser, som du får in i ditt Examensbevis, kommer att räknas in i ditt jämförelsetal.

    Du konkurrerar om en plats på högskola med ditt Meritvärde.

    Meritvärde räknas ut sä här: Jämförelsetal + Meritpoäng = Meritvärde. Om man har "noll" meritpoäng, blir jämförelsetal i så fall lika med meritvärde. Du kan läsa mer om meritpoängen här >>

    Det viktigaste är att bli behörig och att lära sig mycket på gymnasiet, då kan du få högt resultat på högskoleprovet och komma in "den vägen", dvs via HP-urvalsgruppen. Att man gör Högskoleprovet är frivilligt och befriar inte från kravet på att bli behörig.

    Vad krävs det för att bli behörig till Juristutbildningen på högskola/universitete?
    _
    - Jo, grundläggande behörighet + godkända betyg i Samhällskunskap 1b och Historia 1b.

    De två kurser som krävs för Särskild behörighet (Sam1b och His1b) läses som obligatoriska på alla högskoleförberedande gymnasieprogram, förutom Teknik, där man läser bara en liten kurs Historia 1a1 och behöver därför lägga till ännu en kurs i historia, men på alla andra högskoleförberedande program kan du läsa vilka valbara kurser som helst för att de kurser som du behöver till Jurist är alla obligatoriska. Grundläggande behörighet är "inbakad" i alla högskoleförbredande program.

    Det är inte alls omöjligt att bli behörig till Juristutbildningen på yrkesprogrammen heller. Där måste man lägga till olika valbara kurser, men det är fullt möjligt att bli behörig.

    Personligen tycker jag att det är lika bra att söka till Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik i första hand. Detta pga det är säkert roligt för dig att prova-på läsa juridiska kurser redan på gymnasiet, när du är intresserad av det kunskapsområde, men formellt sett, spelar det ingen roll (konstigt nog :). Det är enbart om någon form av alternativ antagning som skulle öppnas på just den högskola och just det året som du kommer att söka, så kanske får du "plus i kanten" om du läste inriktning Juridik. Det är varje högskola som bestämmer om de ska reservera några platser för Alternativ antagning och de kan ändra sig från ett år till nästa.

    Sammanfattning:
    du kan bli behörig till högskoleutbildning Jurist på ett valfritt gymnasieprogram. På högskoleförberedande behöver du inte tänka på vilka kurser du väljer, du blir ändå behörig (om du får godkända betyg, så klart :). Det är en stor fördel att få meritpoäng - så många du kan och max är 2.5 i merit. 

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!

    Bästa hälsningar och lycka till med ditt gymnasieval och med dina studier!

    ANNA

     

     

    Hej igen!

    om du inte kommer in på Juristutbildningen, kan du träna på högskoleprovet och göra om HP och prova igen.

    Under tiden kan du söka till en yrkeshögskoleutbildning Paralegal, juridisk assistent.

    Du blir på Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik - behörig till ett stort antal andra högskoleutbilndingar (förutom Jurist) - t.ex kan du söka utbildningar som leder till att du ska kunna bli Socionom, Studie- och yrkesvägledare, Lärare mm.

    Högskoleprovet kan man inte "misslyckas" med. Det finns inte ngt som heter "godkänd på HP". Man får resultat (en siffra mellan 0,00 och 2,00) och konkurrerar med den siffran mot andra som också gjorde HP. Du kan anmäla dig till Högskoleprovet till hösten 2016 och sedan göra HP varje vår och varje höst. Man brukar uppnå "toppen" = sitt bästa resultat 4-de eller 5-te gången man gör Högskoleprovet.

    Resultat av HP är giltigt i fem år. Du kan använda resultat som du får under åk1 på gymnasiet, när du söker till högskola efter gymnasiet. Har man flera giltiga resultat av HP., är det det högsta (bästa) resultatet som gäller.

    Du kan kika på mattedelen av HP här: http://www.matteboken.se/lektioner/hogskoleprov

    Du kan också tänka så här: välja ett yrkesprogram och lära dig ett yrke redan på gymnasiet. Samtidigt så kan du bli behörig till att söka till Jurist direkt efter gymnasiet. Skulle du inte komma in, kan du jobba tills du kan söka nästa gång. Samtidigt som du jobbar, tränar du på högskolerpovet och försöker läsa upp dina betyg genom Prövningar.

     

     

    • : Tack för ditt svar!
    • : Men om jag väljer ekonomi-programmet med inriktning i Juridik, och inte kommer in i Juristprogrammet, vad gör jag då?
    • : Och vad händer om jag sabbar mitt högskole prov?
    • : Är det säkrare att välja NA då om jag misslyckas att komma in?
    • Anna : jag kommer snart utöka mitt svar - besvara dina frågor. :)
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'dator' (10 st.)

    • Tim

      Vilket tekniskt arbete kan man både jobba med händerna och vid datorn?

      Jag har alltid varit intresserad av programmering, kodning osv (mjukvarudelen alltså) men jag har även varit intresserad av att syssla med teknologi mer praktiskt. Typ bygga robotar och liknande. Finns det något yrke där man får kombinera både mjukvara och hårdvara och syssla med båda delarna?

      Daniel: : Hej Tim,inom det område du är intresserad av, tillkommer nya yrken, ex. Drönarpilot och VR-utvecklare. De yrken vi känner till beskrivs på www.framtid.se... Läs hela svaret
    • Mohammed

      Vad ska man bli om man gillar datorer?

      Jag gillar att jobba med datorer men vet inte vad jag ska bli. Jag gillar iallafall inte fysik och lite matematik. Så jag vill inte påbörja en utbildning som har fysik eller mycket matematik. Finns det yrken/utbildningar som ni kan rekommendera?

      Milla : : Hejsan,jag tycker att du kan med fördel kika på yrkeshögskoleutbildningar - de är kortare och mer praktiska än utbildningar på högskolenivå. Och även mindre matte... Läs hela svaret
    • Mohammed

      Dataingenjör i universitet eller YH?

      Jag vill börja i dataingenjör programmet och jag är inte så bra på matte och fysik. Är det logiskt att läsa i universitet om man inte är bra på dessa ämnen? Kan jag inte bara tänka att det är bara att kämpa i dessa två kurser, eller lurar jag bara sig själv? Vill helst gå på en bred...

      Anna: : Hej, du kan söka till högskoleutbildningar och till många olika yrkeshögskoleutbildningar samtidigt; att du söker till en utbildning betydet ju inte att du också kommer in, blir antagen.Det... Läs hela svaret
    • aa

      vilka skolor erbjuder dator?

      Finns det gymnasieskolor med över 290 meritpoäng som median och som har utbildningen naturvetenskap inriktning natur so erbjuder en dator eller surfplatta? I så fall, vilka är det?

      Anna: : Hej!många gymnasieskolor erbjuder komma på öppet hus inför Omvalsperioden; då kan du fråga när du är på öppet hus om skolan erbjuder låna dator eller surfplatta; annars... Läs hela svaret
    • SYV-besökare

      En ung deltagare på SFI utan progression, vad göra?

      Hej, jag har en fråga om ni har några förslag på vad man kan göra för att hjälpa en ganska ung deltagare, som är lite över 20 år gammal, som läser SFI och är mitt i kursen och "står och stampar", gör inte någon "progression". Hen är intresserad av datorer och dataspel. Inlärling i svenska funkar...

      Daniel: : Hej,det är bra att personen har intressen och man kan försöka "spinna vidare" på dem. Om man t.ex kan anpassa undervisning i svenska så att hen läser på svenska om... Läs hela svaret
    • Emelie

      Jag vet inte vad jag vill plugga till?

      Hej jag tog studenten nu i våras och nu så har jag ett sabbatsår eftersom jag inte vet vad jag vill bli. Jag gick barn och fritid för jag ville bli förskolelärare men den sista tiden så har jag känt mer och mer att jag kanske inte vill arbeta som det utan jag vill jobba med något mer kreativt...

      Julia: : Hej Emelie, jag föreslår att du kIickar runt på www.framtid.se på olika yrken - det finns ca 2000 yrkespresentationer där. Kanske börja med - Filmyrken>>, titta sedan på... Läs hela svaret
    • Parviz

      Efter el och energiprogrammet?

      Hej jag har funderat på att gå el och energiprogrammet med inriktningen dator - och kommunikationsteknik.. Men frågan är: vad kan jag jobba med efter gymnasiet.. Finns det möjligheter att få jobb utan att ha vidareutbildat sig på högskolan, isf vilka yrken finns det och var i vilka ställen...

      Liselotte: : Hej Parviz! IT-branschen utveckIas jättesnabbt och vi vet idag ännu inte hur det kommer att se ut om 3 år, när det bIir dags för dig att söka jobb efter gymnasiet. Om du viII "mer garanterat"... Läs hela svaret
    • Filip

      Inriktning för att bli dataprogrammerare?

      Vilka inriktningar inom tekniken kan man gå som är högskoleförberedande för att bli mjukvara programmerare i gymnasiumet? Jag vet inte vad jag ska söka på, och om möjligt gärna vad man också ska söka om på "Gymnasieguiden.se" (sökord)

      Julia: : Hej Filip! Till programmerare utbildar man sig på högskola eller på yrkeshögskola - dvs man går en eftergymnasial utbildning. På gymnasiet kan man läsa kurser i Programmering men man blir inte "programmerare", inte... Läs hela svaret
    • Oskar

      Vad ska jag plugga på gymnasiet och efter för att bli programmerare?

      Jag undrar vad jag ska plugga om jag vill plugga "Computer Science" som det heter i USA. Jag behöver veta gällande gymnasium och högskola/universitet.

      Milla : : Hej Oscar, jättebra att du är ute i god tid och redan nu vill få reda på vilken utbildning som du behöver gå för att bli programmerare. Undrar om du tänker på studier i USA eller om du... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga