Henrik
    ...

    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik!

    Jag förstår hur du tänker. Du tänker logiskt. Men utbildningssystemet är inte alltid så logiskt. :)

    Din SYV har rätt när hen säger att det är bäst att läsa de ämnena du gillar och har lättast för. Detta för att du i så fall har bättre förutsättningar att få högre betyg.

    Det är lätt att bli behörig till en högskoleutbildning som leder till det att du blir Jurist. När du blir Jurist, går du vidare genom praktik och mer studier till andra yrken som Domare, Åklagare, Ådvokat eller Kronofogde. Men alla de är i grunden jurister.

    Som sagt, det är lätt att bli behörig till Jurist. Men det är svårt att komma in, därför är det viktigt att försöka få så höga betyg du kan redan i åk1. Detta för alla gymnasiala kurser, som du får in i ditt Examensbevis, kommer att räknas in i ditt jämförelsetal.

    Du konkurrerar om en plats på högskola med ditt Meritvärde.

    Meritvärde räknas ut sä här: Jämförelsetal + Meritpoäng = Meritvärde. Om man har "noll" meritpoäng, blir jämförelsetal i så fall lika med meritvärde. Du kan läsa mer om meritpoängen här >>

    Det viktigaste är att bli behörig och att lära sig mycket på gymnasiet, då kan du få högt resultat på högskoleprovet och komma in "den vägen", dvs via HP-urvalsgruppen. Att man gör Högskoleprovet är frivilligt och befriar inte från kravet på att bli behörig.

    Vad krävs det för att bli behörig till Juristutbildningen på högskola/universitete?
    _
    - Jo, grundläggande behörighet + godkända betyg i Samhällskunskap 1b och Historia 1b.

    De två kurser som krävs för Särskild behörighet (Sam1b och His1b) läses som obligatoriska på alla högskoleförberedande gymnasieprogram, förutom Teknik, där man läser bara en liten kurs Historia 1a1 och behöver därför lägga till ännu en kurs i historia, men på alla andra högskoleförberedande program kan du läsa vilka valbara kurser som helst för att de kurser som du behöver till Jurist är alla obligatoriska. Grundläggande behörighet är "inbakad" i alla högskoleförbredande program.

    Det är inte alls omöjligt att bli behörig till Juristutbildningen på yrkesprogrammen heller. Där måste man lägga till olika valbara kurser, men det är fullt möjligt att bli behörig.

    Personligen tycker jag att det är lika bra att söka till Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik i första hand. Detta pga det är säkert roligt för dig att prova-på läsa juridiska kurser redan på gymnasiet, när du är intresserad av det kunskapsområde, men formellt sett, spelar det ingen roll (konstigt nog :). Det är enbart om någon form av alternativ antagning som skulle öppnas på just den högskola och just det året som du kommer att söka, så kanske får du "plus i kanten" om du läste inriktning Juridik. Det är varje högskola som bestämmer om de ska reservera några platser för Alternativ antagning och de kan ändra sig från ett år till nästa.

    Sammanfattning:
    du kan bli behörig till högskoleutbildning Jurist på ett valfritt gymnasieprogram. På högskoleförberedande behöver du inte tänka på vilka kurser du väljer, du blir ändå behörig (om du får godkända betyg, så klart :). Det är en stor fördel att få meritpoäng - så många du kan och max är 2.5 i merit. 

    Jag hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!

    Bästa hälsningar och lycka till med ditt gymnasieval och med dina studier!

    ANNA

     

     

    Hej igen!

    om du inte kommer in på Juristutbildningen, kan du träna på högskoleprovet och göra om HP och prova igen.

    Under tiden kan du söka till en yrkeshögskoleutbildning Paralegal, juridisk assistent.

    Du blir på Ekonomiprogrammet, inriktning Juridik - behörig till ett stort antal andra högskoleutbilndingar (förutom Jurist) - t.ex kan du söka utbildningar som leder till att du ska kunna bli Socionom, Studie- och yrkesvägledare, Lärare mm.

    Högskoleprovet kan man inte "misslyckas" med. Det finns inte ngt som heter "godkänd på HP". Man får resultat (en siffra mellan 0,00 och 2,00) och konkurrerar med den siffran mot andra som också gjorde HP. Du kan anmäla dig till Högskoleprovet till hösten 2016 och sedan göra HP varje vår och varje höst. Man brukar uppnå "toppen" = sitt bästa resultat 4-de eller 5-te gången man gör Högskoleprovet.

    Resultat av HP är giltigt i fem år. Du kan använda resultat som du får under åk1 på gymnasiet, när du söker till högskola efter gymnasiet. Har man flera giltiga resultat av HP., är det det högsta (bästa) resultatet som gäller.

    Du kan kika på mattedelen av HP här: http://www.matteboken.se/lektioner/hogskoleprov

    Du kan också tänka så här: välja ett yrkesprogram och lära dig ett yrke redan på gymnasiet. Samtidigt så kan du bli behörig till att söka till Jurist direkt efter gymnasiet. Skulle du inte komma in, kan du jobba tills du kan söka nästa gång. Samtidigt som du jobbar, tränar du på högskolerpovet och försöker läsa upp dina betyg genom Prövningar.

     

     

    • : Tack för ditt svar!
    • : Men om jag väljer ekonomi-programmet med inriktning i Juridik, och inte kommer in i Juristprogrammet, vad gör jag då?
    • : Och vad händer om jag sabbar mitt högskole prov?
    • : Är det säkrare att välja NA då om jag misslyckas att komma in?
    • Anna : jag kommer snart utöka mitt svar - besvara dina frågor. :)
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'kth' (76 st.)

    • mu02

      Få extra merit?

      Hej! Jag vill studera på civilingenjörsprogram efter sommaren men har inte tillräckligt med merit. Jag undrade om det går att gå på komvux och läsa vissa kurser som jag tidigare inte har läst och få betyg sedan höja min merit? T ex om jag...

      Milla : : Hej,om du går ut gymnasiet med examensbevis och med det kommer få grundläggande behörighet till högskolestudier då kommer nya gymnasiala kurser påverka ditt meritvärde (i BII,... Läs hela svaret
    • mu02

      Tillgång till basår trotts F i ett ämne?

      Hej! Jag går sista året på gymnasiet och läser natur. Min situation just nu är att jag tror inte att jag kommer att få godkänt på fysik 2. Jag vill ansöka till något civilingenjör på universitetet men så som det ser ut...

      Milla : : Hej,basåren på universitetsnivå, i Sverige, är de så kallade "för-utbildningar" och varje lärosäte bestämmer självt om för-utbildningen ska erbjudas... Läs hela svaret
    • Elev

      Hur länge kan man vara i samma universitet innan man måste byta?

      Jag undrar hur många år man kan vara i samma universitet, jag går nu det första året i universitetet och har inte kunnat klara av en enda tenta men uppgifter och labbar är avklarade. Kommer jag bli tvungen att söka om hela kursen eller bara omregistrera...

      Milla : : Hej,tanken är att man ska klara de kurserna som man läser, även om man inte tar studiemedel (från CSN). Inom ett program bygger kurserna "på varandra" (inte... Läs hela svaret
    • AKO

      Frågor om tekniskt basår för KTH, kan jag kommer in på tekniskt basår?

      Hej, har några frågor om tekniskt basår. Går i 3:an i teknik just nu och undrar för det första om jag kan komma in på ett teknisk basår även om jag redan har haft alla kurser som basår har; Matematik 3c och 4, Kemi 1, Fysik 1a och 2. Jag har inte tillräckligt med betyg för att komma in på...

      Milla : : Hej,basåren på universitetsnivå (bland annat på KTH) är de så kallade "för utbildningar" och varje lärosäte bestämmer... Läs hela svaret
    • Quack

      Betyg i universitet?

      Hej, jag undrar om betygen spelar någon roll i universitet och om så att det är det, varför?

      Milla : : Hej,Betygsskalorna vid högre utbildning (alltså på högskolor och universitet) i Sverige varierar, eftersom lärosätena bestämmer själva vilket betygssystem som används. Vanligast... Läs hela svaret
    • Oscar enkvist

      Hur mycket gymnasiepoäng behöver man för Computer Science på KTH?

      Hej! Min fråga står helt enkelt i rubriken. Jag vet att svaret varierar år till år, men om vi exempelvis tar i år. Hur mycket merit behöver man?

      Milla : : Hej,antagningsstatistik och antagningsgränserna är inte alls hemliga och lätta att få fram. Men tänk på att utbildningsutbud förändras och när... Läs hela svaret
    • Sky

      KTH i Södertälje ?

      Hej! Jag läste om att KTH campus finns i Södertälje ? Jag fattar inte kan man alltså plugga där i Södertälje ? Sedan har denna universitet samma utbildningar som KTH i Stockholm, t.ex har de industriell ekonomi? 

      Milla : : Hej,du får. bäst svar på din fråga från de som jobbar på KTH. Jag kan titta på vad de skriver på sin hemsida eller ställa dina fråga till de som jobbar på KTH genom att maila... Läs hela svaret
    • Eva

      Räknas tekniskt basår på fler lärosäten?

      Hej! Räknas poängen/betygen för tekniskt basår på flera lärosäten än den som anordnat den? Dvs kan jag ex söka högskoleingenjör i Linköping med resultaten från basår på KTH? Tack för svar <3

      Liselotte: : Hej Eva,kurserna i de tekniska basåret på högskolor och universitet liknar gymnasiala kurser med samma namn men behöver inte vara identiska med de gymnasiala kurserna. Lärosätena kan... Läs hela svaret
    • Sky

      Universitet i Stockholm?

      Hej! Jag undrar vilka universitet i Stockholm förutom KTH som erbjuder utbildningen Civilingenjör industriell ekonomi?

      Julia: : Hej S, Utbildningsutbud kan förändras och hela utbildningsutbudet ser man först från första dagen i anmälningsperioden som till HT23 blir den 15 mars 2023 (cirka kl.13 brukar anmälan... Läs hela svaret
    • Aliyah

      Byta från mälardalensuni till kth?

      Hej! Jag har nyligen kommit in i programmet civilingenjör produkt och produktdesign i Mälardalensuniversitet och undrar om det är möjligt att byta till samma utbildning i kth, har man gått några terminer in i programmet?

      Milla : : Hej Aliyah!Du ställer en fråga som inte går att ge ett generellt förhands-svar på. Svar på din fråga beror på om det uppstår lediga platser på programmet... Läs hela svaret
    • Tina

      Går det att studera på ett program samtidigt med en fristående kurs?

      Jag planerar att om ungefär två år söka in till KTHs program Civilingenjör och lärare, mestadels på grund av att jag vill bli just de två yrkena. Jag skulle vilja komplimentera med studier i Finska på Stockholms universitet samtidigt genom att läsa på distans med 15 högskolepoängs kurser under 2...

      Julia: : Hej Tina!att studera i högre omfattning än endast heltid är ett undantag och kräver stor ansträngning. Det stämmer att Antagning.se kan anta till upp till 45... Läs hela svaret
    • Natan

      Hinner jag söka till arkitektutbildningen om jag gått sommarskola?

      Hej Det är nämligen så att jag sökt till arkitektutbildningen samt gått vidare till arkitektprovets delprov 2. Men jag har fått besked av en lärare för två veckors sedan att jag inte kommer få ett godkänt betyg i Svenska 3. Där...

      Julia: : Hej Natan,du måste bekräfta att du är behörig sökande senast 21 juni 2022. I grundläggande behörighet ingår godkänt betyg i svenska 3 eller SAS,... Läs hela svaret
    • Anders

      Hur byta inriktning helt efter ett år?

      Hej! Min dotter sökte till Natur på Åva gymnasium och kom in. Pga vissa omständigheter bytte hon dock till Samhällsvetenskapliga programmet på en annan skola redan efter ngn månad (den nya skolan har inte Natur eller Teknik). Hon har nu ångrat sig...

      Anna: : Hej Anders!det är inte för sent att söka till år1 på gymnasiet via gymnasieantagningen, för att eleven kan göra det under omvalsperioden. Och man prioriteras inte lägre om man... Läs hela svaret
    • T

      Är det värt att satsa på betygen?

      Hej! Jag läser just nu mitt tredje år på naturvetenskapsprogrammet med inriktning natur och funderar på att läsa Teknisk Matematik på KTH. När jag räknade min merit insåg jag dock att även om jag skulle få A i resterande kurser hade mitt meritvärde blivit ca 21.9, vilket med stor sannolikhet...

      Anna: : Hej T!Högskoleprovet mäter hur "allmänt duktig man är", kan man förenklat säga: ju mer kunskap inom olika områden man har, desto större chans att få högre... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga