Hej, du ställer några frågor och jag ska försöka svara på alla dem:

Din fråga:  Vad heter utbildningen för att läsa hela gymnasiet?
Mitt svar: på gymnasiet heter det Ett av de nationella program; på folkhögskolan heter den Allmän kurs (1-3 år); på komvux heter det "att läsa mot examensbevis".

Din fråga: Läser man det på komvux eller folkhögskola eller annat?
Mitt svar: Om du fyller 19 år i mars i år, kan du börja läsa på komvux tidigast från 1 juli nästa år, dvs från 1 juli 2020; på folkhögskola kan du börja när som - när en folkhögskola tar in dig, oftast till hösten; du kan också fortfarande komma in på ett nationellt program på gymnasiet men det blir i år din sista chans med gymnasiet i så fall.

Din fråga: Blir man behörig för högskola efter utbildningen?
Mitt svar: Man kan bli behörig om man får godkända betyg och uppfyller kraven för Grundläggande behörighet.

Din fråga: När får jag börja läsa utbildningen?
Mitt svar: Du kan söka både till gymnasiet (i år, för sista gången till åk1) och du kan söka till många olika folkhögskolor; från nästa år kan du söka till komvux; när du kan börja beror på vad du söker och var och om du blir Antagen. De flesta utbildningar börjar i Sverige i augusti/september.

Din fråga: Kan utbildningen kosta?
Mitt svar: Det borde inte finnas stora kostnader om vi pratar om gymnasial utbildning. Det som kan kosta är: på komvux - kurslitteratur, kostnad för lunch och buskort för att ta sig till/från skolan;
på en folkhögskola - anmälningsavgift (tror den är på 400 kr), kostnader för förbrukningsmaterial mm. kan gå ut på ett par tusen per läsår;
på gymnasiet - här är det gratis (eleverna får lunch, busskort och får eller lånar böcker).

Din fråga: Om man läser utbildningen och får sina betyg, men man vill höja dem efter slutbetyget, går det?
Mitt svar: som reglerna är idag, finns det "Prövningar" som är svåra att hitta var man kan anmäla sig och kostar 500 kr/prövning, men "i princip" kan man på det sättet höja betygen.

Din fråga: Om det inte går att läsa i sin egen kommun, kan man läsa i en annan kommun?
Mitt svar: på gymnasial nivå på KOMVUX läser man "i sin egen kommun" men om man läser på distans utan träffar, kan man befinna sig var man vill, även utomlands; Folkhögskolorna är inte bundna till en viss kommun, du har rätt att läsa på en folkhögskola i hela Sverige; på gymnasiet får man söka till vilken skola man vill i hela Sverige (men man blir mottagen i första hand endast på friskolorna och på riksrekryterande utbildningar).

Din fråga: Har jag samma möjligheter att komma in på högskola som dem som inte har läst gymnasiet i efterhand? Spelar vart, hur och när man har läst gymnasiet någon roll? Betyg och behörighet bortses då i min fråga.
Mitt svar: till högskola konkurrerar man med en "siffra" - Meritvärde, och/eller med en annan "siffra" (Resultat av högskoleprovet); det spelar ingen roll om man blev behörig på gymnasiet, på en folkhögskola eller på komvux eller genom "reell kompetens" (3årig arbetslivserfarenhet + några få gymnasiala betyg).

Din fråga: Om Ni har något tips till mig så uppskattar jag det!
Mitt svar: Sök till år 1 på gymnasiet till hösten, det är din sista chans med gymnasiet. Det finns Fördelar med gymnasiet (allt är gratis: böcker, lunch och busskort; du får garanterat läsa alla kurser du behöver för att bli behörig till högskola; till folkhögskolorna hinner du söka "sen", men du kan givetvis söka till gymnasiet och till flera olika folkhögskolor samtidigt).
Ännu ett tips är att du kikar på antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-vag. Du kan också fortsätta jobba och när du fyllt 19 år börja "tjäna in arbetslivserfarenhet"; om du jobbar i minst 3 år på lägst halvtid efter det att du fyllde 19 år + får några få gymnasiala betyg, får du Grundläggande behörighet;
ännu ett tips! om du vill på sikt komma in på högskola, gör högskoleprovet flera ggr.
Ännu ett tips! eftergymnasiala utbildningar finns inte endast på högskola; kika ex. på www.yhguiden.se (på Yrkeshögskoleutbildningar).
Kika också på Framtid.se/yrke/inredningsarkitekt - men även på andra yrken på www.framtid.se