Sara

    Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.

    • Vägledare :

      De som svarar på frågor i tidningar är väl experter inom ett område? Dvs ekonom, jurist, arkitekt och så vidare, alltså sakkunnig inom sitt område.

    • SYV-besökare : Skulle tro att personen avser frågespalter som finns i vissa dagstidningar. Jag kan tänka mig att det är personer som har stor kunskap inom vissa specialområden, exempelvis relationer, ekonomi, medicin mm. Jag tror det är svårt att hitta en utbildning för att bli just detta. Handlar snarare om att ha en gedigen fack-kunskap och sedan använda den för att svara på frågor i media.
    • Ludmila : Journalister kan ju vara experter inom ett visst område och då kan de vara den som svarar på frågor i en kolumn men annars är det olika experter som får i uppdrag att svara på läsare/tittare/lyssnares frågor.
    • SYV-besökare :

      Jag tror att det bästa är att du kontaktar en tidning för att höra vilka olika yrkesroller de har och vad den yrkesrollen kallas som svarar på läsarnas frågor. Men ta också kika också på yrket KOMMUNIKATÖR.

    Läs alla kommentarer

    3 Svar

    SYV-besökare SYV

    Hej Sara,

    jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."

    ***
    Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.

     

    Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
     

              "Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.

    I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.

    Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.

    Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".

    Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:

    I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.

    Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.

    Några ex:

    * Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken

    * Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna

    https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/

    * Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona

    * Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen

    https://www.svd.se/om/vetenskapskollen

    Hoppas detta var till någon hjälp!

    Hälsningar

    Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:

     ... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.

    OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:

    Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit. 

    Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:

    1.      Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?

    2.      Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.

    3.      Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.

     

    • Ludmila : det främst brukar vara ämnesspecialister som svarar på frågor i facktidningar. Tex en trädgårdsmästare i en tidning som handlar om trädgård och odling, en energiingenjör som svarar på frågor i ”Vi i villa” om energilösningar och en byggnadsingenjör/konstruktör om tillbyggnader osv.
    • SYV-besökare :

      Det finns flera varianter på detta, t ex Fråga doktorn på SVT och Fråga vad du vill, SR P3. Det är ofta en journalist som tar hjälp av en expert, eller en journalist som gör research och sedan svarar. Det gymnasisten kan göra om hen vill ha yrket är att läsa till journalist eller om hen är väldigt bra på ett ämne försöka bli en ”expert” som anlitas av medier.

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
    Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
    och
    yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.

    Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!

    Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!


    Vänligen
    ANNA

    Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
                  Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning. 

    Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:

    Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!

    Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta. 

    Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv. 

    Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss. 

    Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):

    https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/

    Vänligen

    Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:

                    Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning. 
    De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.

    Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.

    Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.

    Med vänliga hälsningar

    • Ludmila : Det finns inget sånt "yrke". Det beror ju bara på sammanhanget. Om det är en allmän frågespalt kan det ju vara en journalist. Annars är det ju experter inom olika områden: psykologer, jurister, ekonomer, snickare eller trädgårdsexperter. Om det är själva begreppet du är ute efter så ligger väl "rådgivare" och "rådgivningsspalt" närmast till hands.
    • SYV-besökare :

      Det finns väl inte någon sådan funktion på tidningar eller andra mediahus. Frågor kommer ju ständigt till redaktioner och det är ju upp till journalisterna att svara på de om man kan och har tid. I dessa tider där det är livechattar på många håll om coronakrisen så strömmar det ju in frågor där som journalisterna försöker att svara på efter bästa förmåga. Sen finns det ju experter som svarar på frågor, även i ickekristider, men de är just det; experter och inte journalister. Sen kan det ju så klart finnas journalister med expertkunskaper som också kan svara på olika frågor.

    • SYV-besökare :

      Min rekommendation är att du vänder Dig till studievägledare på de universitet som har journalistprogrammet: antagning.se/se/search?period=9&freeText=journalist En annan idé är ju att du kontaktar själva tidningsbranschen för bästa svar.

    • Anna :

      och så ännu ett svar från en person som är välinsatt inom det aktuella kunskapsområde:
      "Jag antar att det menas att svara på frågor i en frågespalt el liknande? Jag tänker mig att det i de fallen främst handlar om att man har sakkunskap inom ett ämne. T ex ”Fråga juristen” eller liknande. I så fall är ju vägen in inte via journalistiken utan snarare via ett annat yrke. Men jag skulle vilja slå ett slag för folkhögskolornas journalistikutbildningar, om det är journalistiken som lockar. Då är ett år på folkhögskola en bra start och en fin erfarenhet. Där ingår ju i de flesta fallen en rejäl praktikperiod, och på så sätt kanske frågespalten kan vara en plats att förlägga praktiken på?"

    Läs alla kommentarer
    Julia SYV på FrågaSYV

    Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:

    Hej!
    Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik. 

     

    Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.

     

    Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).

     

    Sörmlands museum

    -                           Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.

    -                           Registrering av museiföremål i databasen Sofie.

    -                           Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.

    -                           Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.

    Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp

     

    Blue Royal Film Society

    -                           Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.

    Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Sagolekhuset Junibacken

    -                           En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.

    -                           Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.

    -                           Följa arbetet i Junibackens ensemble.

    Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp

     

    Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen

    -                           Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.

    -                           Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.

    -                           Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.

    Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp

     

    Centrum för fotografi

    -                           Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.

    -                           Värd i galleriet.

    Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp

     

    Modernista

    -                           Lektörsläsning.

    -                           Scanning av böcker inför återutgivningar.

    -                           Arbete med metadata olika i register och system.

    -                           Administrativt arbete.

    -                           Korrekturuppdrag.

    Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp

     

    Orakel PR

    -                           Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.

    -                           Delta vid olika möten.

    -                           Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp

     

    Arbetscenter Stockholm

    -                           Administration.

    -                           Hjälpa arbetssökande hitta jobb.

    -                           Kontakt med Arbetsförmedlingen

    Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp

     

    Sveriges television

    -                           Hämta/lämna analog film.

    -                           Lära sig filmdigitalisering.

    -                           Lära sig grunderna i det digitala arkivet.

    Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp

     

    Studiefrämjandet Stockholms län

    -                           Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.

    -                           Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.

    Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    RFSU Stockholm

    -                           Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.

    Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp

     

    Scenkonstmuseet

    -                           Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.

    -                           Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.

    -                           Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.

    Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp

     

    Tekniska museet

    -                           Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.

    Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.

    Frågor och svar taggade med 'fysik2' (59 st.)

    • dobasloba

      Är det möjligt att läsa upp fysik 1+2 och matematik 4 i en termin?

      Hej! Jag kommer att försöka att komma in på läkarprogrammet VT25, men jag saknar behörighet för fysik 1+2 och matematik 4. Jag slutar gymnasiet ungefär mitten av maj, och jag undrade vad för möjligheter jag har att läsa in dom tre kurserna...

      Milla : : Hej,du får gärna höra med komvux i den kommunen där du är folkbokförd ang.i vilka former eller varianter som fysik1a och 2 kan läsas (på komvux i... Läs hela svaret
    • Wille159

      Att läsa matte 4 och fysik 2 efter gymnasiet?

      Var någonstans kan jag, och hur lång tid tar det att läsa matte 4 och fysik 2 efter gymnasiet? Bor i stockholm och är under 20 år gammal.

      Milla : : Hej,matematik 4 och fysik 2 är två kurser á 100 gymnasiala poäng var. En 100p.gymnasiekurs kan man på heltid läsa på fem veckor; alltså två sådana kurser... Läs hela svaret
    • LäkareR

      Förkunskapskrav Kemi 2, Biologi 2, och Fysik 2?

      Hej! Jag ska behörighetskomplettera för att komma in på läkarprogrammet och jag läste sam/hum på gymnasiet (gick ut -99). Jag har läst Naturkunskap B. Räcker det som förkunskapskrav för Kemi 2, Biologi 2, och Fysik 2? Jag tänkte tentera...

      Milla : : Hej, blivande läkaren! :)Du kan göra prövningar i gymnasiala kurser fysik2, kemi2 och biologi2 utan att ha läst några kurser på gymnasiet, över huvudet taget (och även... Läs hela svaret
    • lois

      Kan IGCSE ger mig behörighet?

      Jag har läst IGCSE och IB. Jag har sökt in till Läkarprogrammet där jag behöver ha läst fysik 2, men jag har bara läst Physics Extended på IGCSE och dock inte på IB. Min fråga är om jag har läst fysik i IGCSE, kan det ge mig...

      Milla : : Hej,du kommer få svar från Antagning.se ang.behörighetsfrågan (om du är behörig eller inte). Du kan kika på vad kursen fysik 2 (på gymnasiet) innehåller... Läs hela svaret
    • caroline

      Vilken ska vara min utökad kurs?

      Hej! Jag står i valet och kvalet med vilken kurs jag ska ta utökad i och vilka som ska vara med i min ind. val. Spelar det någon roll om jag tar engelska 7 eller fysik 2 som utökad kurs? I slutändan kommer jag ändå läsa fysik 2, matte 4 och engelska...

      Peter: : Hej Caroline,för att bli Advokat, måste man i grunden vara jurist med examen från juristprogrammet som är 4.5 årigt universitetsprogram. Särskild behörighet består av historia 1b... Läs hela svaret
    • elev

      Blir jag behörig till läkarprogrammet med E i fysik2 men F i fy1?

      Hejsan! Jag går andra året på natur och Fysik 1 vart en kurs som helt enkelt kom i klämm och jag fick underkänt (missade väldigt mkt). Däremot är jag säker på att jag kommer att få godkänt i fysik 2. Jag vill plugga till läkare, men jag undrar om jag blir behörig med F i fysik 1? Utifrån vad jag...

      Anna: : Hej J,du blir behörig om du får ut examensbevis och om du har godkända betyg i svenska 2,3, engelska 5 och fysik2, kemi2, biologi2 och matte4. Du kan ha F i fysik1a och... Läs hela svaret
    • En student

      Fysik 2 utan nedsänkt merit?

      Hej! Jag har läst ett basår men läste allt förutom fysik 2 som behövs för att komma in på drömutbildningen som har bland annat den grundbehörigheten. Finns det något sätt jag kan läsa fysik 2 utan nedsänkt merit? /En student

      Julia: : Hej Isabella,omdöme från en folkhögskola kommer inte påverka ditt meritvärde. Och inte heller betyg satta på högskole-nivå, om du läser fysik2 inom ett basår på... Läs hela svaret
    • SYV

      Vad menas med kurskombination på behörighetsvisaren?

      jag har en elev som är intresserad av att gå teknikprogrammet inriktning informations- och medieteknik för att sen läsa till civilingenjör. på skolverkets behörighetsguide står olika kurskombinationer och vad som krävs utifrån dessa...

      Anna: : Hej Lovisa!Civilingenjörsprogrammen, på de svenska lärosätena: högskolor och universitet, kräver (för särskild behörighet) godkända betyg i en kombination... Läs hela svaret
    • studerande

      Kan Fysik 2 och ma4 läsas utomlands?

      Hej! Jag ska bo i mitt hemland över sommaren. Där har jag tänkt läsa fysik 2 och matte 4. Jag behöver dem kurserna för ansökning till utbildning. Kan jag efter jag läst de få de tillgodoräknade i sverige eller hur funkar detta?

      Anna: : Hej Studerande!Innehåll i den svenska gymnasiekursen matematik 4 kan du se på matteboken.se/lektioner/matte-4Inom fysiken känner vi tyvärr inte ngn sida där man kan läsa kursen på... Läs hela svaret
    • Agnes

      Några konsekvenser för underkänt i fysik 1 men godkänt i fysik 2?

      Hej! Jag går tek/nat-basåret. Tyvärr fick jag underkänt på fysiktentan i fysik 1. Framtida tanken är att söka läkarlinjen. Skulle bara vilja dubbelkolla om det är så att det egentligen inte spelar någon roll när jag ska söka läkarlinjen om jag har klarat fysik 1 eller inte? Dvs kommer jag...

      Anna: : Hej Agnes,om du tar studiemedel så är det önskvärt att du får godkända betyg i alla kurser som du läser under tiden du får studiemedel (från... Läs hela svaret
    • Fatima

      Kan man läsa fysik 2 utan att läsa fysik 1 innan?

      Hej! Jag undrar, kan man läsa fysik 2 utan att ha läsa fysik 1 innan? Det programmet jag är intresserad av att söka till kräver endast fysik 2. Så kan man göra det? Eller bygger fysik 2 mycket på fysik 1 som gör att det inte går att...

      Anna: : Hej Fatima!gymnasiekurs fysik 2 bygger på kursen fysik1a - du kan läsa om det på skolverkets hemsida (om ämnet fysik på gymnasiet). Komvux kommer inte bereda dig plats på... Läs hela svaret
    • Moa

      Hur funkar det med byte från högskola till komvux?

      Hej! Jag studerar första terminen på universitet (grundlärarutbildningen). Våra 30 poäng är den här terminen uppdela på 4 delkurser värda 7,5 poäng var. Nu vill jag försöka uppnå min barndomsdröm om att jobba med...

      Anna: : Hej Moa!Fysik 2 är en gymnasiekurs á 100poäng och läses på heltid på fem veckor (eller på halvtid på 10 veckor), eller på 20 veckor i låg takt,... Läs hela svaret
    • Markus

      Byta programförbjudningsämne mot en annan?

      Hej ! Jag har för ett år sedan tagit studenten ur (Naturvetenskapsprogrammet), och med anledningen av många underkända ämnen så fick jag ett s.k. Studiebevis. Jag har sedan dess börjat med att komplettera upp mina betyg på Komvux så jag kan...

      Mikael: : Hej Markus!Fysik2 och Programmering1 är inte (på komvux) obligatoriska kurser. Du behöver inte ha de kurserna i ditt examensbevis från komvux. Du kommer inte ha betyget i Idrott och hälsa... Läs hela svaret
    • Alva

      Hur gör jag för att läsa fysik 2?

      Hej! Jag har valt natur-Sam på gymnasiet och går nu andra året. Jag har nu fått upp intresset för fysik och matematik och skulle därför vilja söka till civilingenjörsprogrammet. Problemet är att jag inte kommer läsa fysik 2 på...

      Julia: : Hej Alva,att läsa fysik 2 på heltid tar 5 veckor (man läser på heltid 20 gymnasiepoäng per vecka och kurser är på 100 poäng). Jag förstår att du tycker att det är... Läs hela svaret
    • Matilda

      Få behörighet till läkarprogrammet?

      Hej, jag är en tjej som tidigare har gjort en 3årig universitetsutbildning och även jobbat några år inom yrket. Har nu börjat intressera mig för läkaryrket men har desvärre inte behörigheten. Det som verkar saknas är kemi 2 och fysik 2...

      Julia: : Hej, kemi 2 och fysik 2 är 100p.kurser - så varje kurs läses på heltid på 5 veckor, om komvux i din kommun erbjuder den möjligheten. Se på komvux i din kommun om du kan anmäla... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga