Hej, Jag går tredje året på gymnasiet och är intresserad av yrket på engelska ”Advice columnist.” Jag vet inte vad det heter på svenska, eller hur man blir det?? De brukar arbeta för tidningar där de besvarar läsares frågor om olika ämnen, oftast gällande människors problem. Det verkar riktigt spännande.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Advice columnist?
3 Svar
Hej Sara,
jag har nu fått svar från en sakkunnig inom branschen som lyder: "Det finns inget speciellt yrke för denna syssla. Istället är det så att tidningar och tidskrifter vanligen använder specialister inom olika ämnen för att svara på läsarfrågor."
***
Jag vill råda dig att kika på många olika yrken inom Journalistik: t.ex Kronikör och Multijournalist, Språkyrken och även Bokförlagsyrken samt på Kommunikatör och Digital kommunikatör.
Och så ännu ett svar från en annan sakkunnig, var god läs nedan:
"Jag känner inte till någon yrkestitel som direkt svarar mot titeln ”advice columnist” i svensk press. Men det är mycket vanligt att olika redaktioner har en frågekolumn eller hjälper sina läsare att reda ut svåra frågor. Ett bra exempel på det är det klassiska TV-programet Plus på SVT, eller veckotidningarnas frågespalter med insändarfrågor. Många barnprogram på SVT har också inslag av detta.
I Svenska medier skulle en person som hanterar läsarfrågor kallas redaktör. Om redaktören inte kan svara eller ta reda på det själv kan en reporter kopplas in. Eventuellt en ämnesreporter som blivit expert på ett område. Eller så kan reportern helt enkelt intervjua en forskare eller expert i frågan och sedan rapportera svaret. En sak som nuddar vid detta är så kallad ”viralgranskning” där journalister fakta- och källgranskar memes, bilder eller påståenden som spridits i sociala medier. Detta kallas Fact-checking och håller på att bli en viktig del av journalistiken.
Gemensamt för de flesta som jobbar med sådana här saker i Sverige är att de i grunden är journalister. De är inte nödvändigtvis experter på något ämnesområde, men de är väldigt bra på att snabbt ta reda på fakta och att berätta på ett begripligt sätt.
Vill du plugga till journalist finns det flera högskolor och folkhögskolor att välja mellan. De utbildningar som är äldst och mest kända är journalistprogrammen vid Stockholms och Göteborgs universitet, samt Mittuniversitetet i Sundsvall. Programmen är på tre år och ger dig en fil. Kand. i ämnet journalistik. Vill du veta mer kan du surfa in på universitetens hemsidor. Vårt program hittar du exempelvis här: https://www.miun.se/journalist ".
Hej igen, nedan finner du svar från Lunds Universitet:
I svenska dagstidningar finns ofta en blandning av olika slags krönikörer. Ibland låter man också krönikörer svara på frågor från läsarna som en särskild service gentemot läsarna. I och med att allt fler av oss konsumerar journalistik och medier digitalt, har också plattformen som rådgivande krönikör förändrats. Till exempel kan samma rådgivande service som tidigare fanns som en kolumn i papperstidningen nu finnas som en chatt på tidningens sajt.
Krönikor i sig utgör ett brett fält av journalistiken: en del av dem driver politiska teser (opinionsjournalistik på ledarsidorna), andra ger läsarna olika perspektiv på aktuella händelser inom till exempel politik, sport, kultur, nöje etc. Den som skriver krönikorna kan vara en journalist som jobbar på tidningen, en forskare eller en profilerad person som har specifika kunskaper i ett visst ämne.
Några ex:
* Journalisten Lena Melin svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/3JK83M/fraga-lena-mellin--fa-svar-pa-dina-fragor-om-politiken
* Ekonomijournalisten Birgitta Piper svarar på frågor från läsarna
https://www.m-magasin.se/experter/stall-en-fraga-till-birgitta-piper/
* Psykologen Siri Helle svarar på frågor från läsarna:
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AdwPMx/tala-med-psykologen-om-corona
* Forskaren Emma Frans kollar upp aktuella ämnen
https://www.svd.se/om/vetenskapskollen
Hoppas detta var till någon hjälp!
Hälsningar
Nedan finns svar från Kalix folkhögskola:
... live-rapporterar de flesta journalister numera. Då möter de också läsare och svarar på frågor. Kommunikatörer, som vi utbildar, svarar ju däremot på journalisternas frågor. Hoppas det var till någon hjälp.
OCH NEDAN - SVAR FRÅN MALMÖ UNIVERSITET:
Jag tänker att det inte finns någon specifik väg till den rollen. Mitt svar till ungdomen i fråga är att hen kanske ska prova på att göra en informationsintervju med någon som har den rollen och höra hur hen kom dit.
Jag tänker också att de som svarar på frågor ofta är experter inom en viss nisch – personen i fråga är kanske jurist och expert på familjerätt eller psykolog och expert på barnuppfostran, eller utbildad inom mode med en lång karriär bakom sig och så vidare. Så om ungdomen i fråga vill satsa så är min första fråga:
1. Vilket ämne vill du vara expertrådgivare inom?
2. Komplettera din expertis med att öva mycket på att skriva/ta någon specifik kurs inom journalistiskt skrivande eller liknande.
3. Förvänta dig inte att få denna roll omedelbart utan se till att skaffa mer expertis först genom andra jobb, alternativt sök dig till tidskrifter som riktar sig till yngre läsare och sälj in dina tjänster, skapa en portfolio över hur frågor och svar kan se ut.
Hej, jag vill tipsa dig om yrkeshögskoleutbildningar, t.ex
Affarshogskolan/digital-marknadskommunikator-affarshogskolan-linkoping
och
yhguiden.se/utbildning/nackademin/digital-kommunikator-i-sociala-medier-nackademin-stockholm - hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar finns på www.yhguiden.se - sök på Kommunikatör.
Digitala kommunikatörer interagerar med "publiken"/läsare och allmänheten. Vet inte om det är exakt det du vill jobba med, men kika på det alternativet, är mitt råd!
Just yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska än högskoleutbildningar. YH visar också väldigt god resultat i att "ge jobb"!
Vänligen
ANNA
Hej igen, vi fick nu svar från Uppsala Universitet. Var god läs det svaret, nedan:
Tänker du på de som till exempel svarar på frågor i SVTs direktrapportering? Jag tror inte att det finns någon särskild yrkestitel för personer som jobbar med sådant. Jag skulle tro att de som svarar på frågorna där har en utbildning inom antingen journalistik och/eller sociala medier, det kan nog vara en blandning.
Hej igen, vi fick nu svar även från Ljungkile folkhögskola:
Så roligt att det finns intresse för journalistyrket!
Ja, det stämmer att du som reporter, alltså intervjuande journalist, tar reda på saker som allmänheten behöver få veta.
Som journalist kan du jobba med radio, med tidning, med nyhetssajter eller med tv.
Om den studerande vill veta mer är personen varmt välkommen att höra av sig till oss.
Vår ansökan är öppen nu, för studiestart i augusti (uppgift från 3 april 2020):
https://www.ljungskile.org/utbildningar/journalistlinjen/
Vänligen
Hej igen! nere kan du läsa svar från JOURNALIST FÖRBUNDET:
Det finns inte ett allmänt yrke om att svara på frågor i en tidning.
De frågespalter som finns har lite olika inriktning. Dels finns det spalter som handlar om hälsa men också sådana som handlar om ekonomi, samlevnad, växtodling med mera med mera.
Gemensamt för de flesta är att det är en person med specialkunskap som svarar på frågor till frågespalten.
Så vill man jobba med den typen av arbete, gäller det att plugga in specialkompetens som kan omsättas till en spalt.
Med vänliga hälsningar
Hejsan, vi fick idag svar från Stockholms Universitet. Var god läs nedan:
Hej!
Sådana yrken finns inte bara på tidningars och tidskrifters insändarsidor utan även i kommuner och på statliga myndigheter o.s.v. – jobbet som studievägledare på högskola eller universitet har ju lite av den karaktären också. Men någon direkt yrkestitel och en utbildning som på ett mera direkt sätt tar en dit är lite svårare. Enklaste svaret är väl att om man vill in i tidningsbranschen så ska man trycka sig åt det hållet och ett sätt att göra det är att läsa någonting som har med den branschen att göra, t.ex. journalistik.
Men viktigt att poängtera är att man inte behöver ha läst journalistik för att jobba som journalist. En av våra tidigare studenter jobbar t.ex. sedan länge på Rapport-redaktionen, både inrikes- och utrikes, och hon läste utbildningsprogrammet Kulturvetarprogrammet och hade barnkultur som huvudområde och Medie- och kommunikationsvetenskap som ytterligare studier. Kulturvetarprogrammet består av en inledande Kulturvetenskaplig baskurs, 30 hp sedan läser man sitt huvudområde i tre terminer (i exemplet Barnkultur I, II och kandidatkurs) samt ytterligare en termin (Medie- och kommunikationsvetenskap I, 30 hp) därefter en avslutande Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp som bl.a. innehåller 10 veckors praktik. Det var när studenten under sina studier i ämnet barnkultur skrev om krigsrapportering och barn som hon kom i kontakt med Rapport och de fick upp ögonen för henne, sedan la ho sin praktik på den redaktionen och fortsatte jobba där efteråt.
Här nedanför ser du var några av de som läste Kulturvetenskaplig tillämpningskurs, 30 hp förra vårterminen hade varit ute på praktik någonstans och åtminstone sex av dem nedan var redan anställda vid det avslutande seminariet i våras (så ser det ut termin efter termin, huvudområdet står först).
Sörmlands museum
- Uppackning och placering av föremål och samlingar i museets magasin.
- Registrering av museiföremål i databasen Sofie.
- Vara delaktig i utvecklingen av museets nya Berättande magasin.
- Vara ”svans” under visningar och eventuell framtagning av egen temavisning i magasinet m.m.
Konstvetenskap och etnologi -- båda upp t.o.m. kandidatkurs --, samt Museipedagogik 7,5 hp
Blue Royal Film Society
- Assistera i arbete kring manuscoachning för film- och tevemanus.
Filmvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Sagolekhuset Junibacken
- En stor del av arbetsuppgifterna handlar om arbetet med att möta besökarna.
- Ta del av arbetsuppgifterna på den pedagogiska avdelningen.
- Följa arbetet i Junibackens ensemble.
Barnkultur, samt Konstpedagogik I, 7,5 hp, Förskolans uppdrag: Utforskande, lek och omsorg 7,5 hp, Pedagogiska miljöer 8,5 hp, Verksamhetsförlagd utbildning I, 3 hp och Framträdande och retorik 3,5 hp
Kulturstrategiska staben, Kulturförvaltningen
- Ingå i strategiskt arbete i och med flertalet utredningar som förvaltningen genomför.
- Medverka vid barnrättsnätverket inom Stockholms stad.
- Bistå vid förvaltningens arrangemang för förskola och skola.
Etnologi, samt Ryska för nybörjare 15 hp och Kläder, kropp och identitet 15 hp
Centrum för fotografi
- Uppsökande konstpedagogisk verksamhet och praktisk tillämpning.
- Värd i galleriet.
Konstvetenskap, samt Etnologi I, 30 hp
Modernista
- Lektörsläsning.
- Scanning av böcker inför återutgivningar.
- Arbete med metadata olika i register och system.
- Administrativt arbete.
- Korrekturuppdrag.
Litteraturvetenskap, samt Svenska I, 30 hp, Fantasy 7,5 hp, Romerska kejsare: Liv och litteratur 7,5 hp, Tellus I – Geologi 15 hp, Språkriktighet i modern svenska 7,5 hp. Mytologi 15 hp
Orakel PR
- Utföra olika PR- och marknadsföringsuppdrag åt byråns kunder.
- Delta vid olika möten.
- Övriga uppgifter som åläggs av bolagets vd.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Konstvetenskap I: Visuella studier, 30 hp
Arbetscenter Stockholm
- Administration.
- Hjälpa arbetssökande hitta jobb.
- Kontakt med Arbetsförmedlingen
Socialantropologi, samt Sociologi I, 30 hp
Sveriges television
- Hämta/lämna analog film.
- Lära sig filmdigitalisering.
- Lära sig grunderna i det digitala arkivet.
Filmvetenskap, samt Idéhistoria I, 30 hp, Konstvetenskap I, 30 hp, Arkeologi I, 30 hp och Arkeologi II, 30 hp
Studiefrämjandet Stockholms län
- Genomförande av Program Rosetta, ett jämställdhetsprojekt inom musik.
- Stötta Art Movement, ett projekt inom integration genom konst.
Medie- och kommunikationsvetenskap, samt Projektledarutbildning, 30 hp
RFSU Stockholm
- Stöd till projektledare: Ta fram en skrift, administration, textbearbetning, delta i utbildningar.
Etnologi, samt Projektledarutbildning, 30 hp
Scenkonstmuseet
- Fördjupat värdskap i utställningen Sound Check.
- Medverkan i arbetet med uppdatering av Ljudskogen.
- Medverkan i uppstartsarbetet för Dansutställningen.
Musikvetenskap, samt Historia I, 30 hp
Tekniska museet
- Musealt arbete: Utställningsdesign, pedagogiska workshops, museivärdsarbete, spelfestival, m.m.
Etnologi, samt God och dålig vetenskap, orienteringskurs 7,5 hp, Kläder, kropp och identitet 15 hp, Populärkulturen och samhället 15 hp, Introduktion i genusstudier 15 hp, och Introduktion i genusstudier – vetenskapskritiska perspektiv 15 hp.
Frågor och svar taggade med 'utökning av lärarlegitimation' (21 st.)
-
Vad behöver jag läsa för att utöka min behörighet i idrott?
Hej, jag har läst fritidshem med inriktning idrott på göteborgs universitet. Där läste jag 30 hp idrott och är behörig att undervisa i ämnet idrott åk 1-6. Jag har för mig att jag måste läsa 15 hp till för att bli...
Hej!det svaret vi tidigare fått från en sakkunnig säger: Med 90 HÖGSKOLEPOÄNG I IDROTT OCH HÄLSA i en lärarexamen eller som utökad behörighet,... Läs hela svaret -
Utöka ämneslärarexamen?
Hej! Jag är leg ämneslärare på gymnasienivå i sv/eng. Utexades 2020 och är i dagarna 28 år gammal. Jag har aldrig varit nöjd med mitt val av engelska som andra ämne då jag alltid bara varit intresserad av svenska och egentligen inte var...
Hej!När det är lärarbrist får även obehöriga lärare undervisa (vilket du säkert vet om). Vad gäller få utökning av sin lärarlegitimation endast på grund av relevant... Läs hela svaret -
Behörighet i psykologi för gymnasielärare?
Hej! Jag funderar på att bli behörig lärare i psykologi på gymnasiet. Jag har lärarexamen, lärarlegitimation (gymnasieinriktning) och jag har läst psykologi 1-30 (A) och psykologi 31-60 (B). Min fråga är om jag måste läsa psykologi...
Hejsan,det vi här på FRåGA SYV vet om yrket Psykologilärare uppger vi i presentationen på Framtid.se/yrke/psykologilarareSkolverkets avdelning för lärarlegitimationer är... Läs hela svaret -
Grundläggande behörighet?
Hej, Jag är legitimerad kemi lärare och vill ta matematik eller fysik, som kurs för att utöka min behörighet. Måste jag bifoga min gymnasieexamen eller bara högskoleexamen som lärare?Jag har utländsk gymnasieutbildning och läste att man...
Hej Ivana,om du tidigare läste på högskolenivå i Sverige och inte fick göra det genom ett undantag, utan du kom in på högskoleutbildning "på vanligt sätt" genom att... Läs hela svaret -
Språklärare hur många hp?
Hej Jag är sedan jan 2011 examinerad lärare i idrott (90 hp) och historia (90 hp) med behörighet upp till gymnasiet. Förra året läste jag genom lärarlyftet till engelska till min behörighet, 45 hp, behörighet upp till år 9. Hur mkt mer...
Hej Rikard!Du får bäst svar på din fråga från studievägledare på lärarhögskolorna som utbildar till språklärare. Vad jag minns, var det 120 hp i det språket i vilket... Läs hela svaret -
Hur blir man syslöjdlärare i åk7-9?
Hej jag vill bli syslödslärare i åk7-9 men tänkte först läsa till åk4-6. Jag undrar då om jag kan bli syslödlärare utan att behöva läsa om 240hp eftersom jag tänker ta lärarlegitimation i åk4-6 innan? Hur...
Hej Sa!Frågor om lärarutbildningar, bland annat om möjliga utbildningsvägar till yrket Textilslöjdslärare, besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna.... Läs hela svaret -
masterexamen 30 hp i spanska?
Hej, jag håller på att bli grundskollärare i spanska. Om jag läser efteråt master examen i spanska, har man möjlighet av att undervisa på gymnasiet? eller vuxenutbildning? tack!
Hej Maria!masterprogrammen innefattar 120 högskolepoäng.Hur många fler poäng i spanska du behöver läsa efter grundlärarprogrammet/ämneslärare på grundskolan för att kunna... Läs hela svaret -
Hur utökar jag min ämnesbehörighet?
Hej! Jag pluggar till tvåämneslärare med behörighet i gymnasiet (Idrott och biologi fyi). Hur gör jag om jag vill utöka min behörighet? Som jag förstått det krävs ett visst antal poäng på universitetsnivå. Innebär det...
Hej Adnan!det är skolverkets avdelning för lärarlegitimationer som både utfärdar och utökar lärarlegitimationerna. Studievägledare på lärarhögskolorna bör... Läs hela svaret -
Bli japanska lärare utan kandidatexamen?
Hej jag går just nu Ämneslärarprogrammet på Konstfack med inriktning mot Bild och Design i gymnasieskolan. Jag har även tidigare gått 67,5hp (22,5hpx3terminer) av japanska på universitetsnivå, plus några extra kurser på sidan av i andra...
Hej Nina!frågan om lärarutbildningar och lärarlegitimationer är ibland rätt komplicerad. Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan också ibland göra undantag... Läs hela svaret -
Vilka ämnen finns för lärarlegitimation?
Hej! Vilka ämnen kan jag ha i min lärarlegitimation och vad finns det för krav på studierna? Finns det någon lista över ämnen som går att lägga till i lärarlegitimation? Jag har t.ex. 60hp inom företagande och entreprenörskap....
Hej Jacob. I grunden för lärarlegitimation ligger Lärarexamen. Lärarleg.utfärdas av skolverket.De som är experter inom området är studievägledare på... Läs hela svaret -
Gymnasie lärare?
Hej, jag undrar om man kan som grundskollärare ( 4-6) bygga upp sig till gymnasie lärare? Då tänker jag t ex att läsa fristående kurser i t ex biologi, psykologi och filosofi t ex. Hur många fristående kurser poäng behövs per kurs att...
Hej Marija,gymnasielärare brukar ofta vara behöriga i 2 ämnen: sitt Huvudämne och sitt Bi-ämne. I Huvudämnet brukar krävas 120 högskolepoäng (motsvarande heltid i fyra terminer) och i... Läs hela svaret -
Gymnasielärare i engelska?
Hej! Jag pluggar kandidatexamen i psykologi och har en termin kvar. Jag råkade snubbla på läraryrket av misstag men känner verkligen att jag brinner för det. Nu har jag bestämt mig att bli gymnasielärare och kommer att lägga till KPU för att...
Hej Carina,legitimerade lärare kan ansöka om Utökning av legitimation - se... Läs hela svaret -
Legitimerad slöjdlärare som vill bli behörig i bild också?
Jag har en legitimation i slöjd (90 poäng i ämnet) som gäller från åk 3 - 9 samt det förberedande programmet i gymnasiet. Vad krävs för att jag ska bli behörig i bild åk 7 - 9 också.
Hej Nils,Skolverkets avdelning för lärarlegitimationer kan i vissa fall utöka legitimationer endast pga den faktiska arbetslivserfarenheten, alltså om du jobbar som... Läs hela svaret -
Hur ska jag gå tillväga för att bli språklärare i italienska?
Hej, det är så att jag överväger att läsa till ämneslärare mot gymnasieskolan men nu till min fundering. Jag vill gärna bli lärare i italienska och franska men det finns endast ingång franska i kombination med andra ämnen. Kan jag...
Det går att ansöka om utökning av lärarlegitimationen- alltså, om du blir legitimerad gymnasielärare i vilka ämnen som helst och skaffar dig... Läs hela svaret -
Behörighet i medieproduktion mm?
Hejsan! Jag är utbildad musiklärare i gymnasiet men undervisar även mycket inom ämnena medieproduktion, film samt digitalt skapande. Vad skulle jag behöva läsa för att få behörighet i dessa ämnen?
Hej Markus,de ämnena som du nämner i din fråga (som du vill få behörighet i) hör till de så kallade "vissa ämnen". Kika gärna på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga