J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'andra året' (8 st.)

    • M.

      hur kan jag läsa matematik 5?

      Hejsan! Jag vill läsa matematik 5 som indivuelltval till nästa år men min skola erbjuder inte, därgör underar jag om det finns ett annat sätt för att läsa kursen? Mvh M.hassan

      Anna: : Hej M., om din skola inte erbjuder möjlighet att läsa matematik 5, då blir det svårt...Men du kan alltid bedriva självstudier t.ex med hjälp av Matteboken.seKursen Matematik 5 är upplagd... Läs hela svaret
    • Linnéa

      Byta kurser men inte gymnasium?

      Hej! Jag går på ett tekniskt gymnasium just nu i andra året, men jag känner att jag har valt helt fel. Jag brinner verkligen för matte, svenska, engelska, samhällskunskap och andra ämnen som min skola inte erbjuder. Jag går med inriktning systemutveckling, vilket jag har noll intresse för....

      Anna: : Hej, går du på Teknikprogrammet? ngn nationell inriktning med det namnet som du uppger "SYSTEMUTVECKLING" finns inte. Kika gärna på Programplan för TE - alla kurser inom En av inriktningar... Läs hela svaret
    • Hasse

      Kan man byta inriktning på teknikprogrammet i slutet av åk2?

      Går just nu andra året med inrikning design och produktutveckling, och undrar om det är möjligt att byta inriktning till teknikvetenskap till hösten i 3:an? Den enda kursen som har skilt sig än så länge är att jag har läst Design 1 och teknikvetenskap har läst Teknik 2

      Julia: : Hej Hasse,har du pratat med SYV på din skola om att få byta inriktning?Så här är det - se Programplan för Teknikprogrammet; ALLA kurser inom EN av intirkningar... Läs hela svaret
    • Allan

      Kan jag byta program och gymnasium i tvåan utan att börja i ettan?

      Jag går ekonomi första året och har ångrat mig, jag ska snart börja tvåan och vill inte gå kvar på samma gymnasium och jag vill byta program. Jag vill byta från ekonomi till naturvetenskap och ämnena som skiljer sig är att jag läser matte 1b medans naturvetenskap har läst matte 1b och c + att...

      Milla : : Hej Allan! Tyvärr så tror inte jag det är möjligt att byta från Ekonomi>> till Naturvetenskapsprogrammet>> utan att behöva gå om... Läs hela svaret
    • linus

      byta inriktning efter ett år?

      Jag går teknik med IT inriktning och delar klass med design och arkitektur är det möjligt för mig att nu innan andra året börjar Byta till design?

      Lena: : Hejsan, eftersom man första året brukar läsa samma oavsett inriktning så bör ett byte funka och bara bero på om det finns plats på just den inriktningen. Det kan bara din skola svara på tyvärr. Kontakta dom så fort skolan börjar och hör efter. /Lena, Syv
    • Emelie

      Börja andra året på annan ort?

      Hej! Jag går första året i samhälls på Hornavanskolan. Om jag bestämmer mig för att flytta nästa år kan jag då fortsätta mitt andra år eller måste jag börja om helt? Man väljer ju inriktning det andra året? Tacksam för svar!

      Lena: : Hejsan, det har helt och hållet att göra med om det finns plats på den skolan du väljer att byta till - det gäller alltså att det finns plats andra året. Sedan är det upp till mottagande skola att bedöma om de kan ta emot dig... Läs hela svaret
    • Jennifer

      Byta linje från natur till teknik efter andra året?

      Hej! Jag har börjat fundera på hur bra tekniklinjen på vår skola egentligen är. Jag går själv natur men undrar om det är möjligt att byta linje efter ett år? Vi hade en i klassen som bytte från teknik till natur i februari och för henne har det gått bra. Det är ju ändå nästan samma kurser som...

      Lena: : Hejsan, det är helt och hållet mottagande skola/program som bestämmer detta - svårt för mig att bedöma dessvärre. Det brukar vara som du säger kurserna som avgör men också om det finns plats. Prata med... Läs hela svaret
    • Julia

      Om man gått två år men ändrat sig, hur gör man då?

      Jag går andra året på handelsprogrammet men jag vill bli läkare vilket jag alltså kommit på i efterhand. Vad ska jag göra för att det ska gå?

      Fråga: : Ja ibland så ändrar man sig - inget konstigt med det! Om du har möjlighet att välja mer matte på ditt program alternativt läsa Matte 2 och 3 på Komvux senare så kan du gå ett Naturvetenskapligt basår på högskolan och komplettera de kurser du behöver för att söka Läkarprogrammet.

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga