J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'studietakt' (23 st.)

    • draken

      Studietakt fristående kurser för fullt CSN?

      Hej! Jag ska läsa fristående distanskurser på universitet i vår på totalt 30hp och de är på kvartsfart respektive halvfart, samt vissa börjar under period 1 och vissa under period 2. Jag förstår inte hur man i dessa fall räknar vad...

      Milla : : Hej, du måste fråga de som jobbar på CSN för att det där beslutet fattas. Oavsett om jag eller ngn annan säger till dig kommer det beslutet gälla som personal på CSN... Läs hela svaret
    • Kvinna

      Vad blir studietakten med 300gympoäng på gymnasiet?

      Hej, Om man enbart kommer att läsa 300gympoäng på gymnasiet under ett läsår (3 kurser = 100p vardera), vad blir då studietakten? 19%? Finns sannolika skäl till varför det är så här.... //Miss V

      Julia: : Hej,100 gymnasiala poäng läser man på heltid på fem veckor.300p. läser man på heltid på 15 veckor.Läser man 300 poäng på 30 veckor läser man i... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan man läsa två olika kurser på komvux?

      Hej! Min vän vill nu plugga upp sina betyg på komvux och undrar om man kan läsa två kurser samtidigt? Studietakten på båda kurserna vill hon ska vara 50% på båda. Är detta möjligt? Vidare undrar jag om man får CSN för 100% studietakt då? Eftersom att man läser två kurser på 50% (deltid)....

      Anna: : Hej Sara,om man läser 2 utbildningar på 50% vardera samtidigt, då är det heltidsstudier. Uppfyller man, för övrigt, kraven som CSN ställer borde man få ut studiemedel... Läs hela svaret
    • Shahd

      Studietakt på komvux ?

      Hej, Jag vill gärna veta om man får bestämma själv studietakten när man läser svenska som andraspråk på komvux eller måste man läsa varje nivå på minst en termin? Varierar det från en kommun till en annan? Jag vill bli...

      Peter: : Hej!Det brukar gå till så här att lärare i svenska gör bedömning om hur snabbt varje studerande kan klara av kurser i SAS grund, alltså svenska som andraspråk på grundskolenivå, och... Läs hela svaret
    • Theodor

      hur fungerar studietakt?

      Hej jag förstår inte riktigt hur studietakt fungerar på distans. får man lektioner på distans via video eller bestämmer man själv helt när man pluggar? om man pluggar 100% betyder det att man MÅSTE plugga heltid alltså inte på...

      Julia: : Hej!Distansstudier är ett samlingsnamn för ett ganska stort antal olika studievarianter. Du kan läsa mer om det på https://www.fragasyv.se/info/studieformer-distans "Extrema former" av distans är: "bunden... Läs hela svaret
    • Manisara

      Kan man läsa två kurser som ger 30 hp samtidigt?

      Jag pluggar just nu på ett universitet och kommer att anmäla mig inför VT2021. Som jag hade tänkt mig så skulle jag läsa ett huvudämne A som ger 30hp nästa termin, men det visas att det ämnet jag vill läsa bara sker på halvfart + 'kvällstid' (och det ger 30 hp) vilket innebär att jag kommer läsa...

      Milla : : Ja, om en kurs som är på 30 hp läses på 2 terminer, då läser man 15 hp per termin vilket = halvtidsstudier på högskolenivå.Du får söka fler kurser... Läs hela svaret
    • Henrik

      Vilken studietakt är dessa två kurser?

      Hej, Har en liten kort fråga. Jag ska läsa två kurser i höst, en på 25% studietakt (7,5p) och en 50% studietakt (15p). Nu när jag ska söka CSN så blev jag lite smått fundersam, men det är väl så att jag ska söka CSN som...

      Julia: : Hej Henrik!Svar på din fråga beror på när kursstart och kursslut är för kurserna. Om båda kurser har samma start och slutdatum, då är svar Ja, det blir 75% av... Läs hela svaret
    • Valentina

      Komvux och folkhögskola samtidigt?

      Hej, kan man gå på komvux och plugga till undersköterska samtidigt som man går på folkhögskola?

      Anna: : Hej Valentina, det finns inte några förbud mot att läsa på komvux och på en folkhögskola samtidigt. Jag tänker dock på följande: att hinna och orka? På komvux (till... Läs hela svaret
    • H

      Kan man bli antagen till över 45hp om studietakten ej överstiger 150%?

      Hej! Jag har några frågor om universitetsantagning. I höst vill jag läsa C-kurs i mitt huvudämne (vi kallar den för kurs 1 - jag går inte ett program utan söker kurser på nytt varje termin). Denna kurs är på 30 hp och 100% studietakt, alltså 30 hp som läses under den kommande hösten. Jag...

      Liselotte: : Hej H; du kan med fördel ringa till Antagning.se - tel.nr 0771-550720 och tel.tid Vardagar kl.9-16!FRåGA SYV gör inte antagning till högskolestudier. Och vi kan... Läs hela svaret
    • H

      Vad blir min studietakt?

      Om jag är antagen till 3 st kurser (alla 100p var). Där 2 av dessa kurser är på 20 veckor medan den tredje är på 10 veckor. Vad blir min studietakt då i procent?

      Julia: : Hej H,i så fall kommer du ha olika studietakt under de 10 veckorna som du läser alla 3 kurser samtidigt; och under de resterande 10 veckorna under din 20-veckors studieperiod.Under de 10 veckorna som du läser alla 3... Läs hela svaret
    • Eva

      Påverkas mitt CSN?

      Hej! Jag läser just nu 3 olika kurser (två på distans, en i klassrum) och har då alltså 300%, jag bestämde mig då att sänka två kurser till 50%, vilket blir 150% och undrar om det påverkar mitt csn, måste jag då gör en...

      Milla : : Heltid är 100 procent av studietakten som är lika med minst 20 gymnasiala poäng per vecka eller 1,5 högskolepoäng eller 5 yrkeshögskolepoäng. Läser man på mer än heltid, får man... Läs hela svaret
    • Miriam

      CSN bidrag studietakt?

      Hej, jag ska läsa vissa kurser på komvux, men vet inte om jag kommer få bidrag. Jag ska läsa MATMAT02a 100p- NAKNAK01ab 50p samt GEOGEO01 100p totalt blir det 250p. Alla kurser är på distans och pågår mellan 11 feb till 30 juni. Måste jag lägga till fler kurser, blandade med 100 och 50 p tills...

      Julia: : Hej Miriam, om jag räknar rätt så är det 20 veckor mellan 11 febr och 30 juni. Heltid under 20 veckor blir, om man läser gymnasiala kurser 400 poäng. Halvtid - 200 poäng. Om du på 20 veckor... Läs hela svaret
    • Robin

      Läsa in kurser i snabbare tempo?

      Hej! Jag kommer med 99,9 % sannolikhet att klara naturkunskap 1a1 med god marginal. Jag kommer vara klar med kursen till sportlovet, men det räcker ju naturligtvis inte för att ge mig grundläggande behörighet. Målet är att ska söka till Ämneslärarprogrammet: idrott och hälsa och...

      Anna: : Hej Robin,jag antar att du läser på komvux, stämmer det?***Komvux i varje kommun bestämmer själva om de erbjuder kurser på distans, eller på hel- /deltid; kvällstid eller på... Läs hela svaret
    • Ruba

      Fristående kurser?

      Jag är redan antagen till ett 100% program men vill läsa fristående kurser samtidigt. Jag läser termin 5 på mitt program. Kan jag läsa mer än 15 poäng frisående kurser?

      Anna: : Hej Ruba, Antagning.se tar in på max 150% av studietakt - dvs 45 hp per termin som max. Dock känner vi till att folk läser mer. Det är svårt att hinna och orka läsa på mer än 150% av studietakt... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga