J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'antagningskanslier' (9 st.)

    • Emma

      Söka vanlig linje utöver Idrottsgymnasium, i andra orter?

      Hej jag har sökt längdskidgymnasium på några olika ställen i Sverige och jag förstår inte hur jag ska söka en vanlig linje alltså ska jag få någon kod eller hur ska jag ta mig till väga? Måste jag söka vanlig linje...

      Mikael: : Hej Emma,olika gymnasieantagningskanslierna gör lite olika. Redovisa för alla de olika gymnasieantagningar (alla de olika sätten) kan jag inte i ett svar här på forumet. Det... Läs hela svaret
    • Ann

      Antagning - flytt- söka nytt-hur?

      Om man söker till gymnasium i en stad (t ex Umeå) 15/1-15/2 och får senare komma in. Hur gör man om man sedan flyttar t ex 13 juni till ny stad ( t ex Norrköping) och inte har ansökt till Norrköping 15/1-15/2 och ändå vill söka en...

      Julia: : Hej, om eleven vet att hen kommer att flytta bör hen söka till gymnasiet "som om hen redan bodde där" dit hen flyttar innan gymnasiet börjar. Om det är 50-50, alltså att eleven Kanske flyttar... Läs hela svaret
    • Angelica

      Byta program i 2:an?

      Jag undrar om det går att program i 2:an. Jag går just nu på ekonomi programmet och funderar på att byta till naturbruksprogrammet med inriktning djur. Jag känner mig att ekonomi programmet inte är passande för mig. Jag är djurälskare och har funderat på att utbilda mig till antingen...

      Mikael: : Hej Angelica; eftersom du har missat de yrkeskurserna som läses på NB/djur, måse du börja i år1 igen. gör ansökan innan Omvals-/Nyvalsperiodern är slut; de flesta gymnasieantagningskanslier... Läs hela svaret
    • Lotta

      Fattar inte antagningen?

      Så om jag fattat det rätt så om jag blir antagen till mitt förstahandsval kommer jag inte bli reserv på några andra val men om jag blir antagen till mitt 3:e val kan jag bli reservplan mitt första och andrahandsval? För jag är osäker på vilken skola jag vill ha som förstahandsval isåfall om jag...

      Anna: : Du bör bestämma vilken prioriteringsordning du vill ha senast sista dagen i Omvalsperioden - man får som regel en plats på gymnasiet men om man har otur, kanske man inte får ngn plats alls. Det är inte... Läs hela svaret
    • Adrian

      Är det försent och byta linje till nästa år?

      Hejsan! Jag går estetisk linje just nu och känner att det är en jätte bra och härlig linje men känner ändå att det inte bara min grej. Jag vill gå något jag verkligen bryr mig om och brinner för väldigt mycket! Så min fråga är om det är försent eller inte att kunna prata med den skolan jag...

      Anna: : Hej Adrian,du behöver inte prata med den skolan där du vill gå - utan du behöver göra Ansökan under Omvalsperioden. Läs t.ex info på gymnasieguiden.se/reportage/omval-till-gymnasiet-2019
    • Anders

      Kan man ta reda på meritvärdet?

      Jag skulle behöva veta vilket meritvärde man behöver för att komma in på ett visst gymnasie. Går det att få reda på förra årets meritvärde eller måste man bara försöka få så många meritpoäng som möjligt?

      Peter: : Ja och Ja! Svar på båda dina frågor är - ja!!Man kan få reda på förra årets meritvärde/betygspoäng och man måste helst försöka få så högt "konkurrens-siffra" som möjligt. HälsningarPeter SYV
    • Ellica

      Jag ångrar mitt gymnasieval, hur ska jag göra nu?

      Hej! Gymnasievalet stängde nyligen och jag glömde svara eftersom jag var så förvirrad i mitt beslut. Jag kom in på mitt första handsval där det krävdes 270 poäng. Men jag vill hellre gå mitt andrahandsval där intagningapoängen är 218, vilket jag potentiellt sätt kommer in på. Finns det någon...

      Daniel: : Hej, du måste vända dig till just Ditt antagningskansli. Det är inte bra, givetvis, att du glömde att svara på antagningsbesked. I värsta fall har du nu ingen gymnasieplats. Har... Läs hela svaret
    • Ingrid Ebba Caroline

      Har blivit antagen till 2 gymnasium, vad ska jag göra?

      Hej, jag har nu sökt in till gymnasiet och blivit antagen till två olika gymnasium pga av att dem behandlas av två olika kanslier. Den ena skolan var mitt första hands val som jag redan har tackat ja till men jag har ju också blivit antagen till en annan skola som var mitt tredje val. Jag...

      Melina: : Hej! Om du är säker på att du redan blivit antagen till ett program på en skola som tillhör ett annat antagningskansli då behöver du endast tacka nej genom det andra... Läs hela svaret
    • Mariusz

      Jag ska flytta hur ska jag göra?

      Hej jag ska flytta till dalarna i sommar och jag ansöker till gymnasiet nu och jag undrar hur ska jag söka jag vill gå ju gymnasiet i dalarna inte i stockholm

      Liselotte: : Hej Mariusz! Är det helt säkert att din familj flyttar till Dalarna? Till vilken ort fyllar ni? Vi ska ge dig information och råd om hur du ska göra men det är också bra om du pratar med SYV... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga