J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'samhäll' (36 st.)

    • jagvetintevadjaggör

      Byta från restaurang till samhäll?

      Hej! Jag går i tvåan på restauranglinjen, och jag känner att jag är fruktansvärt fel ute. Jag mår sjukt dåligt i detta och vill verkligen inte jobba inom restaurang i framtiden. Jag trodde att detta var vad jag ville i nian, men det har helt...

      Milla : : Hej!Jag vill börja svara med att nämna möjlighet att läsa in gymnasiekompetens på en av folkhögskolorna. Om du under året 2024 fyller 18 år, då är du inte för ung... Läs hela svaret
    • Maribel

      Ekonomi juridik eller samhäll juridik?

      Hej! Jag undrar vad skillnaden är mellan ekonomi o samhäll juridik i gymnasiet. Är det stora skillnader mellan de? Är det lika mycket plugg på båda? Lär man sig mycket om företag i ekonomi juridik.? Är det något man lär sig mer i de...

      Milla : : Hej,EK/nationell inriktning Juridik inkluderar som obligatoriska bland annat alla de kurser som är inriktningskurser för inriktningen Juridik och det är obligatoriskt på alla gymnasieskolor;i SA... Läs hela svaret
    • Elev

      Kan man ta både psykologi 2a och 2b?

      Hej, jag går första året på samhällsprogrammet med inriktning beteende. Nu har individuellt val kommit upp och förvirrar mig. Jag trodde att psykologi 2b var en extra kurs som man kunde ta efter psykologi 2a, men en del säger att det är samma kurs för olika linjer. Alltså att det är samma sak...

      Milla : : Hej,Du kan på skolverkets hemsida läsa om kurser i ämnet psykologi inom svensk gymnasieskola. Du kommer där att se att både kursen psykologi 2a och 2b bygger på kursen psykologi 1 (de har... Läs hela svaret
    • Hemlig

      Vad händer ifall jag får F i 3c när utbildningen kräver 2b?

      Går natur Sam , år 2 . Har ett f i kemi 1 och vet ej om jag kommer klara matte 3c , det jag vill ska vidare på kräver matte 2b . Skulle 3c förstöra eller ej spela roll , om jag ej klarar då det ändå är skillnad mellan B och C?

      SYV-besökare: : Hej Hemlig! :)för behörighet till högskola-universitet i Sverige måste man alltid ha Grundläggande behörighet; du måste därför få ut... Läs hela svaret
    • Annie

      200 poäng språk?

      Hej! Jag går samhällsprogrammet och mina lärare säger att jag måste ha 200 poäng i Moderna språk för att få en gymnasieexamen. Problemet är att jag inte fick godkänt i språk i ettan och numera läser ett nytt...

      Julia: : HejDet stämmer att påå SA ingår 200 p. moderna språk inom Programgemensamma ämnen, och med det är Obligatoriska. Kika gärna på Programplan för SA. Längst ner i programplanen ser du... Läs hela svaret
    • Maja

      Hur ska jag göra?

      Jag går i nian och ska välja program nästa termin. Jag är inne på samhäll, ekonomi och möjligtvis barn och fritid. Jag vill bli gymnasielärare i tyska och kanske i engelska. Jag har ingen aning om vilket av de programmen jag ska välja. Jag var hos vår SYV på skolan i november och då kom vi fram...

      Anna: : Hej Maja, om du i framtiden vill bli lärare i tyska och engelska, då kommer du behöva - för särskild behörighet - till språklärarutbildningen bland annat godkänt betyg i Tyska 3, som... Läs hela svaret
    • Lilly

      Byta skola och linje i trean?

      Hej! Jag är en tjej som just påbörjat mitt tredje år på ekonomi programmet med inriktning juridik. Jag har försökt och velat byta skola sedan jag började i ettan, men varit osäker och det har inte riktigt blivit något av det. Men nu i...

      Mikael: : Hej Lilly, att komma in på en gymnasieskola på annat sätt än genom att konkurrera om plats i år1 med sina grundskolebetyg är ett Undantag och beviljas av rektorn på den mottagande skolan.... Läs hela svaret
    • Elev

      Vad är skillnaden och vilken rekommenderar ni?

      Hej Jag undrar vad skillnaden är mellan personalvetarprogrammet och samhällsanalytiker både vad gäller jobb och utbildning? Super tacksam för svar då jag funderar på någon av dessa. Vilken skulle ni rekommendera?

      Milla : : Hej Linda; det vi vet om yrket Personalvetare berättar vi på framtid.se/yrke/personalvetare & längst ner i yrkespresentationen ser du "liknande yrken" - där varje yrkesnamn är en... Läs hela svaret
    • Nora

      Kan man läsa snabbare engelska och engelska alternativ i gymnasiet?

      Hej! Jag undrar om man kan läsa snabbare engelska i gymnasiet? Alltså som att Natur och Teknik läser snabbmatte? Sen undrar jag också om det finns några gymnasium som har Samhäll-Beteende linjen på engelska i Stockholm? Tack på förhand!

      Julia: : Hej Nora, engelska läser man - på gymnasiet - oftast i "vanlig takt"; om man går på ett högskoleförberedande program, läser man Engelska 5 under... Läs hela svaret
    • Evelina

      Estet, barn och fritid eller Sam?

      Hej! Jag går i 8:an och har börjat tänka lite på gymnasieval. Jag vill jättegärna gå estet-musik på gymnasiet och jag har hört jättebra om skolan jag vill gå på. Musik är det jag brinner för och vill satsa på i livet men mina föräldrar tycker det är en dålig idé och vill att jag går samhäll...

      Anna: : Hej Evelina,du har ännu mycket gott om tid innan du behöver definitivt bestämma dig ang. gymnasieprogram. Det är dock mycket bra att du är ute i god tid. ***Jag tänker så här... Du... Läs hela svaret
    • M

      Fick F i kärnämne, hur gör jag nu ?

      Hej, jag har nu slutat 1an men har fått F i svenska 1, matte 1b, samhällskunskap 1 och naturkunskap 1. kan jag börja i 2an om jag har så många F ? kan jag få gymnasieexamen och läsa de kurserna på komvux senare?

      Anna: : Hej M,det går tyvärr inte få ut Examensbevis med så många F betyg/poäng. Max F-poäng är 250. Du har redan fler än 250 F-poäng. Med för många F betyg på... Läs hela svaret
    • Student

      Vilken inriktning? Media eller beteende?

      Hej! Jag går i ettan och läser samhällsprogrammet och ska snart välja inriktning. Jag funderar mellan media och beteende, och undrar om mitt val kommer att påverka vad jag kan läsa på högskolan sedan? På media kommer jag till exempel inte att ha naturkunskap, är det en kurs som man måste ha läst...

      : : Hej Amanda,  Vad spännande att välja inriktning! Som svar på din fråga så beror det på om/vad du skulle vilja läsa vidare på högskola/universitet. Som du kanske... Läs hela svaret
    • Viola

      Kan man byta ifrån Sjöfart maskin till Samhäll?

      Kan man byta ifrån Sjöfart maskin till Samhäll Eller Naturbruk om det finns platser eller blir det svårt? Hej, jag går nu första terminen på Sjöfartmaskin och jag vill byta linje och skola, är det för sent? Jag vill INTE gå om ett år och är helt okej med att läsa ikapp kurser som jag kanske...

      Mikael: : Hej Viola, möjlighet att byta beror på 1. om ledig plats finns och 2. i så fall /om ledig plats finns/ - blir det Rektors beslut (det är rektor på den Mottagande skola som har... Läs hela svaret
    • L

      Klarar jag naturlinjen?

      Hej! Jag ska börja gymnasiet till hösten och jag har inte riktigt bestämt vilken linje jag ska gå. Jag har två val som jag skulle vilja gå, samhäll och natur. Det lutar mest åt natur eftersom det är den bredaste linjen och jag skulle vilja lära mig lite mer om NO ämnena, men jag är orolig att...

      Melina: : Hej L! Det är svårt att veta, oftast är det bäst att välja efter intresse. Om det är NO-ämnena som du är intresserad av så kan absolut det vara ett program för dig. I annat fall... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga