J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'beteende' (8 st.)

    • Nora

      Kan man läsa snabbare engelska och engelska alternativ i gymnasiet?

      Hej! Jag undrar om man kan läsa snabbare engelska i gymnasiet? Alltså som att Natur och Teknik läser snabbmatte? Sen undrar jag också om det finns några gymnasium som har Samhäll-Beteende linjen på engelska i Stockholm? Tack på förhand!

      Julia: : Hej Nora, engelska läser man - på gymnasiet - oftast i "vanlig takt"; om man går på ett högskoleförberedande program, läser man Engelska 5 under... Läs hela svaret
    • kristian

      Byta inriktning i åk 2?

      Hej! Jag undrar ifall man kan byta inriktning från media till beteende (samhällsprogrammet) när man går i 2an på gymnasiet. Är det för sent nu eller är det fortfarande möjligt?

      Julia: : Hej Kristian, det är en fråga som du måste ställa till personal på din skola - till SYV, rektor, din mentor. Det beror helt på vilka kurser din skolan kan erbjuda, hur schemat går ihop. Det... Läs hela svaret
    • Student

      Vilken inriktning? Media eller beteende?

      Hej! Jag går i ettan och läser samhällsprogrammet och ska snart välja inriktning. Jag funderar mellan media och beteende, och undrar om mitt val kommer att påverka vad jag kan läsa på högskolan sedan? På media kommer jag till exempel inte att ha naturkunskap, är det en kurs som man måste ha läst...

      : : Hej Amanda,  Vad spännande att välja inriktning! Som svar på din fråga så beror det på om/vad du skulle vilja läsa vidare på högskola/universitet. Som du kanske... Läs hela svaret
    • Ella

      Hur blir jag etolog?

      Hej Jag har varit inne på Linköpingsuniversitet och dom har ett antal kurser inom etologi och jag undrar om man blir etolog efter att man gått dessa eller om man måste ha flera högskolepoäng? Hur gör man då?

      Mikael: : Hej Ella, du får gärna kika på yrket etolog>> på www.framtid.se För övrigt, så rekommenderas det att heIst Iäsa mot Kandidatexamen. Sedan kan man läsa Master, efter... Läs hela svaret
    • Shiva

      Kan man bli jurist om man går Sam Beteende?

      Hej! Jag ska nämligen börja gymnasiet nästa år och jag är säker på att jag vill gå Sam beteende men eftersom jag inte riktigt är säker på vad jag vill bli i framtiden (är dock ganska säker på något inom advokat, jurist osv) fast jag vill inte läsa ekonomi. Jag vill läsa Sam beteende och jag...

      Mikael: : Hej Shiva! Du fick ett mycket bra svar i en kommentar från Brendan. Jag hållet med helt och hållet. Du blir behörig till grundutbildning Jurist på högskola/universitet - om du får godkända betyg på Sam... Läs hela svaret
    • Jahoma

      Färdig efter 3 av 5 åren av psykologprogrammet?

      Kan man få en kandidatexamen om man går de första tre åren av psykologprogrammet istället för fem och bli något som är givande för en arbetsgivare? Alltså finns det tydliga jobb, är man socionom eller beteendevetare?

      Milla : : Hej Jahoma! Jag hoppas att information på http://www.fragasyv.se/info/beteendevetare-ett-program-eller-fristaende-kurser kan vara till hjälp. För övrigt så rekommenderar vi att du vänder dig till... Läs hela svaret
    • Tilda

      Samhällsvetenskap eller beteende?

      Hej! Jag går sam och senast imorgon ska jag välja inriktning. För mig står valet mellan samhällsvetenskap och beteende. Jag vill bli en veterinär (vet att jag går "fel" program), så mitt val kanske inte spelar en så stor roll. Men jag kan verkligen inte bestämma mig! Det lutar mest åt...

      Peter: : Hej Tilda, jag förstår att du står i valet och kvalet. Men det är precis som du själv skriver att din behörighet till vidare utbildning inte hänger på vilken inriktning på SA du väljer. Om du tror att du kan få högre betyg... Läs hela svaret
    • Nils

      Går det att läsa ett ämne inom programminriktning som en utökad kurs?

      Hej SYV! Jag går tredje året på Samhällsprogrammet (Beteende) nu och jag har läst tyska steg 5-7 som utökade kurser. Nu till Hösten fick jag att veta att jag kan använda betygen jag fick i på de kurserna för att skapa ett individuellt anpassat program, där jag läser kommunikations kursen...

      Julia: : Hej Nils, beslut om Individuellt anpassat program måste fattas innan utgången av åk2 på gymnasiet. Syftet med Individ.anpassat program är att en elev inte skall behöva gå om ett vid... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga