J
    1. Hur ser prognosen ut för ämneslärare åk 7-9, om man väljer inriktning samhällsvetenskapliga ämnen? Målet är att jobba som professor på universitet efter examen.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177



    - Hur många år kan det ta efter avslutad examen inom ämneslärarprogrammet?
    - Behöver man ha arbetat i några år, innan man läser till professor på universitets- nivå?
    - Hur brukar behörighetskraven se ut?
    - Är utbildningen 4,5 år om jag förstått rätt?
    - Vilka ämneskombinationer är bäst för att få jobb examen? Är det naturvetenskapliga ämnen ex. matematik, som det ser ut för ämneslärare på gymnasiet?



    Frågorna gäller ämneslärarprogrammet på SU.

    https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/2.12030/%C3%A4mnesl%C3%A4rarprogrammet-med-inriktning-mot-%C3%A5rskurs-7-9-1.42177

    2. Hur ser prognosen ut för grundlärare F-3 samt 4-6, om målet är professor efter examen?

    - Förväntas man även i detta fall, jobba i några år innan man läser till professor?
    - Hur ser behörighetskraven ut för professor?
    - Stämmer det att man tjänar mer, beroende på den nivå man valt på lärarprogrammet? dvs: gymnasieläre respektive grundskolelärare?

    3. Socionomprogrammet:

    - Hur många års arbete som kan krävas, om man vill bli professor på universitetet?
    - Vilka är för och nackdelarna med yrket?

    Vill gärna ha ett meningsfullt, varierande, utvecklande jobb, med minst 30 000 i ingångslön. Vill gärna jobba med människor, lagom stressigt. Kan tänka mig professor eftersom jag gärna vill kunna påverka utbildningens kvalité inför framtiden. Vilka av ovanstående jobb är känslomässigt krävande?

    Väger mellan lärare och socionom.

    Mina styrkor är: kreativitet, ledarskap, ambitiös, intellektuell, noggrann, initiativrik, social, bestämt, fokuserad.



    1 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej J,

    Professor - är en titel för de högst utbildade lärarna vid lärosätena: högskolor och universitet. Samma typ av tjänster finns inom flertalet universitetssystem i världen, även om titeln på en del språk även är en allmän benämning för "en lärare". Ämbetet för en professor brukar benämnas professur. När en professor går i pension får hen en titel "emeritus" som på latin betyder "uttjänt", dvs "före detta". 

    Det finns universitets- och högskolelärare som huvudsakligen arbetar med undervisning. Det finns också de som har stora inslag av forskning i sitt jobb och som nästan inte undervisar alls. För att få tjänst som lektor, forskarassistent eller professor krävs omfattande meriter från egen forskning på avancerad nivå och erfarenhet från undervisning på högskolenivå.

    Du som är intresserad av yrket Professor, Iäs gärna information även om följande yrken:
    Forskningsassistent
    Forskare
    Högskolelärare
    och Utredare.

    Du frågar också om "övergången" mellan Socionom och Lärare.
    Det är olika högskoleprogram. En utbildad sodionom kan givetvis försöka gå vidare till forskarutbildningen och på sikt bli högskolelärare. Det är rätt många som försöker, men få som lyckas.
    Att bli högskolelärare är ganska eftertraktat. Det ger status, och högre lön än att jobba på t.ex en grundskola... .
    Det finns absolut inga garantier att efter grundutbildningen kunna läsa vidare; alla som vill får söka - men det är långt ifrån alla som lyckas.
    Det är konkurrens om utbildningar på avancerad nivå; sedan kan det bli mycket svårt att få en doktorand-tjänst (det kan t.ex bli så att under flera år finns inga doktorand-tjänster att söka och när några utannonseras, är det väldigt många som söker... finns allstå inga garantier på att just en viss person får en doktorand tjänst).
    Men även om man får en doktorand-tjänst, och blir färdig med sin doktors-avhandling och förstarar den med godkänt resultat, kan man sedan befinna sig i en situation att man ej har ngt. jobb och ingen inkomst. Det finns ju inte ngt. jobbgaranti.
    Känner personligen en man som fick doktorand-tjänst på ett svenska universitet, skrivit och försvarat sin doktors-avhandling och sedan var arbetslös i fem år; han sökte alla möjliga jobb - funderade t om att söka läsa till sjuksköterska eller ta taxi-körkort för att kunna jobba som taxi-förare; till slut fick han vikariat som utredare på Försäkringskassan. Som tur var fick han vikariatet förlängd och till slut fick även en tillsvidare anställning; idag jobbar han som utredare på FK - fattar beslut om folk får sjukpenning eller inte; han är mycket överkvalificerad för den tjänsten; på samma tjänst "sitter" idag personer som "på sin tid" fick jobbet direkt efter grundskolan... men efter fem år som arbetslös, tyckte han att det var jättebra att få ett jobb.
    ***
    Varför han inte fick jobb på Universitetet? Jo, Universitetet fick mycket mindre pengar och alla nyanställnignar stoppades; de tjänster han "har tittat ut på förhand" vad upptagna av personer som var 63-64 år gamla, men just då kom det beslut att man fick jobba till 67 år och samtliga bestämde sig att stanna kvar och jobba några år till... då fanns det plötsligt inga tjänster att söka inom hans forskningsområde.
    Och det är ingen unik situation. Det finns rätt många som "hamnar" i samma situation. Att ha gått forsknings-utbilnding och skrivit och försvarat doktors-avhandling garanterar ju inte "i sig" ngt. jobb. Sedan ska man hitta några tjänster att söka - men det är inte säkert det kommer finnas några.
    Och om det finns tjänster att söka, så söker folk från hela världen, inte endast från Sverige. Att vinna i konkurrensen - måste man vara jätteduktig, ha stora meriter, ha publicerat vetenskapliga artiklar och sedan även ha tur.

    Jag kan givetvis inte veta om just du kommer att lyckas och blir professor, till slut. Vägen är, dock, mycket lång. Grundutbildning - som kortast 3 år; masterprogram, 2 år (om man kommer in på den); sedan se om någon doktorandtjänst kommer att utlysas, vilket inte alls är säkert; doktorand kan man vara i 4 år, som längst, men genomsnittlig tid att bli färdig med doktorsavhandlingen är 8 år... så man får hitta någoin form av försörning i några år. Alltså, jobba med ngt. "annat" och fortsätta skriva på sin doktors-avhandling. Om man inte hittar ngt. "annat jobb" kanske man har tur och får A-kassa eller Alfa-kassa men då får man - enligt reglerna - inte jobba på sin doktors-avhandling (eftersom man ska då på heltid söka alla jobb som finns).
    Och om man får sin doktors-avhandling godkänd, ska man vänta på att någon tjänst som adjunkt eller lektor blir utlyst; de tjänsterna kan vara på deltid - och det inte säkert någon tjänst kommer bli utlyst på flera år... och om den blir det, kommer folk söka från hela världen.
    Jag kan tänka mig att i bästa fall en person "på tusen" som strävar efter att bli professor, lyckas med det. Och de resterande "fastnar" på vägen.
    Jag vill inte skrämmas. Just du kanske lyckas, jag kan inte veta det. Men jag tycker det är viktigt att du förstår att vägen är lång och det krävs väldigt mycket, och bl.a en hel del av "tur".
    Vänligen
    ANNA

    Frågor och svar taggade med 'F betyg' (9 st.)

    • cofi

      Skillnad på om man F eller streck när man söker till högskola?

      Hej, är det skillnad på om man tidigare hade F eller streck i en kurs man senare får betyg i när man söker in till högskola? T.ex. att ett tidigare F innebär att man haft ett betyg i kursen och att man kompletterat vilket gör att man hamnar i en svårare grupp i betygsurvalet (BII), medan det är...

      Milla : : Hej,det går tyvärr inte svara på din fråga för att information saknas... Jag måste be dig förklara mycket mer kring din situation. Har du gått... Läs hela svaret
    • Talgoxe

      Kan man läsa om ett ämne samtidigt som man går i gymnasiet?

      Hej! Fick F i ett ämne pga att min lärare ej kunde komma åt den sista uppgiften pga teknikfel. Det är alltså inte att jag inte hade tillräckligt med kunskap i ämnet som är problemet, är därför inte supersugen på att behöva...

      Milla : : Hej,så länge du är inskriven på en gymnasieskola kommer komvux neka dig plats på komvux-kurserna. Prövningen får gymnasieelever göra endast på sin... Läs hela svaret
    • Abdirahman

      Riskerar få F i Naturkunskap 1 väger Natur 2 betyget i Natur 1?

      Hej! Det är så att jag riskerar att få F i Naturkunskap 1, men nästa år i 3:an så har jag valt Naturkunskap 2 om jag då får F i Naturkunskap 1 men får högre i Naturkunskap 2 väger det upp 2:ans betyg i Natukunskap eller måste...

      Julia: : Hej,betyget i Naturkunskap 1 måste ingå i examensbevis på gymnasiet. Den kursen kan ingå i F-betyget. Det betyget kommer räknas in i ditt jämförelsetal.... Läs hela svaret
    • Hannah

      Vad händer om jag får F i idrott i gymnasiet?

      Jag har F i idrott just nu och går i nian. Anledningen är för att jag inte kan simma. Jag har läst på och det verkar som att det inte påverkar så mycket när jag väl ska söka till gymnasiet då idrott inte är ett måste...

      Anna: : Hej Hannah,du kan få examensbevis med F i idrott och hälsa 1 (gäller alla nationella gymnasieprogram), men BETYG måste du ha (F är också "ett betyg").För att få... Läs hela svaret
    • Jelena

      Högskoleprovet och betyg på gymnasiet?

      Hej, om en ungdom har tagit studenten och utav olika anledningar har gått ut med flertal F i kurser och skulle vilja veta vad högskoleprovets poäng täcker. Om hen tex får flest poäng som man kan få på alla proven i högskoleprovet behöver hen då tex inte plugga upp sina F från gymnasiet? J.

      Milla : : Hej Jelena,högskoleprovet (även om man får högsta möjliga resultat) befriar inte från kravet på att vara  BEHÖRIG (och det gäller både grundläggande och... Läs hela svaret
    • Nina

      Vad händer om man får F på komvux?

      Jag pluggar matematik 2b på komvux och undrar vad som händer om jag får F i den kursen? Måste jag betala tillbaka CSN då? Kan jag läsa om den igen? I sådant fall får jag inte CSN då? Kan man få göra omprov eller är prövning enda lösningen? Hjälp! Tacksam för svar! Nina

      Anna: : Hej Nina, tråkigt att du har problem med matten. Undrar varför just matematik 2b och inte en lättare kurs matematik 2a? Kanske kan du göra slutprovet i matte 2a, trots att du läser kursen - 2b? Det... Läs hela svaret
    • Ali Reza

      Läsa om en kurs på komvux?

      Hej Jag undrar om hur många gånger man får läsa om en kurs på komvux? Får man läsa om en kurs där man har redan fått F? Mvh

      Milla : : Det kan bero på vad det är för en kurs och varför man vill läsa den ... prata med personal på komvux om det. Du kan också ringa skolverket på 08-52733200 och förklara vad som hände och ställa din fråga.
    • Mevlut

      F i Engelska 7?

      Hej! Jag går mitt tredje år på naturvetenskapsprogrammet och läser engelska 7 där jag har nationella prov nästa vecka. Faktum är att jag är väldigt stressad inför detta provet, då jag är rädd för att få F. Men om jag skulle få F i engelska, vilka konsekvenser skulle jag få inför framtiden vad...

      Peter: : Hej Mevlut, om en elev får F i kursen Engelska 7, får inte eleven meritpoäng för den kursen. Dock är det fullt möjligt att uppnå kraven för gymnasieexamen och få Examensbevis. Engelska 7... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga