Kevin

    Hej!

     

    Jag har ett par funderingar kring ämneslärare, jag är intresserad av att läsa till engelska som mitt första ämne men inriktad till gymnasieskolor/komvux men har funderar vilket andra ämne jag vill läsa till.

     

    Jag har tänkt mellan Historia och HKK som mitt andra ämne för att bli lärare.

    Min fråga är går det att läsa till ämneslärare inriktat mot engelska på gymnasienivå och HKK samtidigt? (eftersom HKK erbjuds bara i högstadiet eftersom när man läser till gymnasienivå pluggar man en längre tid?). Eller är detta jag behöver ta med högskolan/universitetet som tar han om programmet? Vilken grundläggande behörighet är det till HKK i så fall? Engelska 6 och samhällskunskap 1a1 och 1a2

     

    En annan fråga vilket är mer utöver er erfarenhet, om man skulle ta historia är det någon ni/du skulle rekommendera. Eftersom då har jag två ämnen som är ”tunga” ämnen och kräver mycket rättning och prov/planering.

     

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej, 
    frågor om lärarutbildningar besvaras bäst av studievägledare på lärarhögskolorna. Det jag som är allmän SYV vet om yrket HKK-lärare går att läsa på framtid.se/yrke/hem-och-konsumentkunskapslarare 
    Kika också på t.ex hkr.se/om-hkr/organisation/fakulteten-for-naturvetenskap/avdelningar/avdelningen-for-mat--och-maltidsvetenskap/hem--och-konsumentkunskap - du läser där information om kurser för lärare som vill undervis i HKK på olika "stadier" inom grundskola: årskurserna 1-6 respektive åk 7-9. 
    Vad gäller att läsa en sammanhållen utbildning (Ämneslärarprogrammet) så är de, enligt min uppfattning, uppdelade i programmen som utbildar till lärare på olika stadier/nivåer och att det saknas program som utbildar till t.ex HKK-lärare och samtidigt till gymnasielärare i något ämne. Däremot så kanske det inte är omöjligt att genom fristående kurser i kombination med KPU, kompletterande pedagogiskt utbildning, "få ihop" till behörighet och därefter också få ut lärarlegitimation som lärare i HKK + samtidigt gymnasielärare i något eller några ämnen men exakt hur de studierna skulle se ut kan jag inte redogöra för, så jag måste hänvisa dig till studievägledare på lärarhögskolorna.
    Det är som du säker även själv förstår smidigare (enklare) att hitta ett program och läsa det programmet, jämfört med att försöka fixa och "trixa" (skräddarsy) en egen lärarutbildning. Med det sagt så finns det de som lyckas skräddarsy egna lärarutbildningar; dock kan det ta lång tid och medföra mycket "möda" (t.ex kan man behöva flytta ganska ofta till en ny utbildningsort och kanske vara utan studier i någon termin när man ej kommit in på de sökta kurser till nästa termin och då kommer det även upp frågor om bostad och försörjning - om man är utan studier i en termin, vad ska man då ha som sin försörjning? och om man inte hittar bostad på en ny studieort, vad ska man göra då?). Så, det är enklare (smidigare) att försöka hitta ett program och i slutet av det programmet ta ut lärarexamen och lärarlegitimation. Sedan kan man försöka utöka sin lärarlegitimation med nya ämnen eller med möjlighet att i samma ämnen undervisa även på högre nivå (t.ex om du tar ut examen som ämneslärare för grundskolan kan du senare försöka utöka legitimationen för att bli behörig i samma ämnen även på gymnasiet... men då ska man ha i åtanke att t.ex HKK ej undervisas på gymnasiet, vilket du själv skriver om i din fråga.
    Du nämner i din fråga "tunga ämnen" där många prov och inlämningsuppgifter behöver rättas och undrar därför vilka ämneskombinationer (som sina undervisningsämnen) som är bäst att satsa på. Jag kan inte heller svara på den frågan...  men jag tänker på att det finns olika undervisningsmetoder (t.ex "Learner autonomy", se sammanfattande information om den undervisningsmetoden t.ex på hemsidan oxford.oup.com). Och det finns säkert även andra undervisningsmetoder där läraren agerar mest som handledare och hjälper eleverna lära sig att lära sig, alltså att eleverna utarbetar sina unika studietekniker och lär sig själva i allt större omfattning; man kan också ha en enda prov i slutet av kursen (t.ex endast Nationella provet) och sätta betyget på kursen som är detsamma som betyget på det provet. Du behöver, enligt min mening, avstå från att välja de ämneskombinationerna som du egentligen vill välja "bara för att" du tror det blir många prov att rätta. Du kan ta till dig de undervisningsmetoder som gör att det det inte blir för många prov att rätta och du kan kanske t o m uppfinna några nya undervisningsmetoder! Vad gäller Studieteknik, så har vi samlat våra bästa tips på gymnasieguiden.se/reportage/tips-om-studieteknik

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'naprapat' (5 st.)

    • Annah

      Vad krävs om jag vill byta yrke?

      Hej. Har en liten fundering. Om jag skulle utbilda mig till leg. Naprapat och några år senare vilja jobba som leg. Fysioterapeut, krävs det att man läser hela Fysioterapeututbildningen eller kan man validera bort vissa delar?

      Milla : : Hejsan,kursinnehåll i utbildningar kan ändras över tid. Du kan ta och jämföra vilka kurser som ingår i utbildningen till Naprapat med de kurser som ingår i utbildningen till... Läs hela svaret
    • Stella

      Är det svårare att bli naprapat och kiropraktor än att bli osteopat?

      Hej! Jag har tidigare undrat hur svårt det är att komma in på osteopat utbildningen. Men har börjat tvivla då osteopater i dagsläget inte har skyddad yrkestitel. Därför undrar jag om ansökan till naprapat och kiropraktor fungerar på samma sätt eller om det är svårare att komma in där? Går dem...

      Liselotte: : Hej Stella,Naprapat & Kiropraktor är i Sverige legitimationsyrken,för vilka Socialstyrelsen beslutar om legitimation.UtbildningarI Sverige finns utbildning till naprapat vid... Läs hela svaret
    • Ellen

      Naprapat vidareutbildning i Kanada?

      Hej, mitt namn är Ellen Melia och är legitimerad naprapat. Naprapat höskolan är en 4 årig utbildning dock utan högskolepoäng. Jag skulle behöva hjälp och guidning i vilka kurser jag kan söka om jag skulle vilja göra ett utbytesår i...

      Anna: : Hej Ellen, "utbytesår" eller "utbytestermin" kan man få åka på, om man går på ett högskoleProgram på ett svenskt lärosäte: högskola eller universitet, som har... Läs hela svaret
    • Simon

      Är det värt att utbilda sig till naprapat, kiropraktor?

      Hej! Jag undrar om det är värt att betala sån stor summa pengar för att utbilda sig till en naprapat eller kiropraktor. Jag har bara hittat utbildningar som kostar pengar. Hur mycket tjänar man som en naprapat eller kiropraktor?

      Liselotte: : Hej Simon, enIigt de uppgifter vi har är genomsnittIig Iön för Kiropraktor>> och för Naprapat>> ca 29 000 kr./månad. VänIigen Liselotte SYV  
    • Hanna

      Hur får man råd till att bli naprapat?

      Hej! Är jätteintresserad av att börja plugga till naprapat. Problemet är dock att denna utbildningen är väldigt dyr 100 000 kr per år och utbildningen vara 4 år och sen tillkommer andra kostnader i form av skolmaterial osv. Hur är det tänkt att man ska ha dessa pengarna direkt efter gymnasiet?...

      Melina: : Hej Hanna!Ja det stämmer att utbildningen till Naprapat i Sverige har en kursavgift.Du kan söka lån och bidrag samt merkostnadslån hos CSN, här kan du läsa mer om... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga