Hej SYV! Är universitetsexamen på något sätt bättre än yrkeshögskoleexamen? Kanske den visar att man är mer kompetent? Betyder både dessa att man klarade högre studier? Och viktigast av allt, finns det något skillnad mellan hur andra länder betraktar svensk yrkeshögskoleexamen vs universitetsexamen?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31937 frågor besvarade.
Är yrkeshögskoleexamen och universitetsexamen lika värdefulla?
1 Svar
Hej Anna,
vad olika länder anser om de olika svenska examina kan vara olika.
Vilket yrke är du intresserad av? Vissa yrken kan man - i Sverige- utbilda sig endast inom högskola/universitet och vissa andra yrken - endast inom yrkeshögskola: Apotekstekniker, Steriltekniker, Specialistundersköterska, Tandsköterska, Lokförare, - är alla exempel på yrken där utbildningar finns inom yrkeshögskola.
Vissa yrken kan man, i Sverige, endast utbilda sig inom högskola-/universitet. Några exempel på de yrken:
Fastighetsmäklare, Läkare, Lärare, Studie- och yrkesvägledare, Civilingenjör, Högskoleingenjör.
Du frågar om man anser mer "kompetent" om man tar högskole-/universitetsexamen och jag vill svara så här: det finns många olika sorters kompetenser. Om man vill bli kompetent som Pilot (t.ex) då ska man skaffa sig den utbildningen som utbildar för att bli pilot och den utbildning finns i Sverige inom yrkeshögskola och till stridspilot - inom FM, försvarsmakten. Det hjälper alltså inte läsa många år på högskola-universitet om man vill lära sig flyga helikopter eller flygplan.
Ett annat exempel som jag vill ta upp är yrket Elektriker, vilket kräver hög kompetens men det hjälper inte heller att läsa många år på högskola-universitet, utan man måste läsa utbildning på gymnasial nivå som utbildar till just elektriker, om man vill kunna jobba som elektriker.
En allmän reflektion utifrån min erfarenhet som SYV:
det är oftast "bättre" att skaffa sig högre utbildning i det landet där man senare vill jobba. Och förklaringar till det är flera:
- språket som talas i landet och språket som man utbildar sig på...
- reglerna för att få lov att utöva vissa yrken: det kan finnas olika regler och lagar som reglerar yrkesutövande och utbildningar i samma land är anpassade till de reglerna...
- kontakter: under utbildningen lär man känna många personer som på olika sätt kan senare bli behjälpliga i processer i att skaffa jobb och klara av sitt jobb (och om man utbildar sig i ett land men vill sedan jobba i ett annat land - så finns sällan den fördelen att kunna använda sig av nätverket som man skaffa de sig under utbildningstiden).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Hälsningar
D:
Frågor och svar taggade med 'behörighet i matematik till högskola' (2 st.)
-
Utökade kurser, hur fungerar det?
Hej! Jag går på samhällsvetenskapsprogrammet i ettan och vill gärna efter gymnasiet studera till civilekonom. Jag övervägde först ekonomiprogrammet men gillade inte kurser så jag valde samhällsvetenskap med tanken att lägga till matte 3b...
Hej Adam!Inom SA får man läsa matte 3b och även 4 inom programfördjupningen. Det kan du se i Programplanen för SA. Exakt hur studierna i så fall förläggs, bestämmer varje skola,... Läs hela svaret -
Vilken områdesbehörighet gäller för mig?
Hej. Jag funderar att söka in på civilingenjörsutbildning som kräver: Områdesbehörighet 9 (Fysik B, Kemi A, Matematik E) eller Områdesbehörighet A9 (Fysik 2, Kemi 1, Matematik 4) Jag behöver komplettera Fysik 2(då jag bara har Fysik A) men jag har Matte D. Jag läste att Matte 4 motsvarar...
Hej Sofie! Kurser i matte har inte bara bytt namn men även antal poäng, dvs kursernas storlek (hur mycket matte man läser inom varje kurs). Matematik 1, 2, 3, 4, 5 och specialisering - alla är... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga