Hej SYV! Är universitetsexamen på något sätt bättre än yrkeshögskoleexamen? Kanske den visar att man är mer kompetent? Betyder både dessa att man klarade högre studier? Och viktigast av allt, finns det något skillnad mellan hur andra länder betraktar svensk yrkeshögskoleexamen vs universitetsexamen?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32150 frågor besvarade.
Är yrkeshögskoleexamen och universitetsexamen lika värdefulla?
1 Svar
Hej Anna,
vad olika länder anser om de olika svenska examina kan vara olika.
Vilket yrke är du intresserad av? Vissa yrken kan man - i Sverige- utbilda sig endast inom högskola/universitet och vissa andra yrken - endast inom yrkeshögskola: Apotekstekniker, Steriltekniker, Specialistundersköterska, Tandsköterska, Lokförare, - är alla exempel på yrken där utbildningar finns inom yrkeshögskola.
Vissa yrken kan man, i Sverige, endast utbilda sig inom högskola-/universitet. Några exempel på de yrken:
Fastighetsmäklare, Läkare, Lärare, Studie- och yrkesvägledare, Civilingenjör, Högskoleingenjör.
Du frågar om man anser mer "kompetent" om man tar högskole-/universitetsexamen och jag vill svara så här: det finns många olika sorters kompetenser. Om man vill bli kompetent som Pilot (t.ex) då ska man skaffa sig den utbildningen som utbildar för att bli pilot och den utbildning finns i Sverige inom yrkeshögskola och till stridspilot - inom FM, försvarsmakten. Det hjälper alltså inte läsa många år på högskola-universitet om man vill lära sig flyga helikopter eller flygplan.
Ett annat exempel som jag vill ta upp är yrket Elektriker, vilket kräver hög kompetens men det hjälper inte heller att läsa många år på högskola-universitet, utan man måste läsa utbildning på gymnasial nivå som utbildar till just elektriker, om man vill kunna jobba som elektriker.
En allmän reflektion utifrån min erfarenhet som SYV:
det är oftast "bättre" att skaffa sig högre utbildning i det landet där man senare vill jobba. Och förklaringar till det är flera:
- språket som talas i landet och språket som man utbildar sig på...
- reglerna för att få lov att utöva vissa yrken: det kan finnas olika regler och lagar som reglerar yrkesutövande och utbildningar i samma land är anpassade till de reglerna...
- kontakter: under utbildningen lär man känna många personer som på olika sätt kan senare bli behjälpliga i processer i att skaffa jobb och klara av sitt jobb (och om man utbildar sig i ett land men vill sedan jobba i ett annat land - så finns sällan den fördelen att kunna använda sig av nätverket som man skaffa de sig under utbildningstiden).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
Hälsningar
D:
Frågor och svar taggade med '#framtid #mänskligarättigheter' (2 st.)
-
Kommer jag in på socionom programmet eller Statsvetarprogrammet?
Hej Syv! Jag går sista året på gymnasiet och funderar på att plugga Socionom-programmet eller Statsvetarprogrammet i framtiden. Då jag är otroligt intresserad av främst mänskliga rättigheter men även politik, relationer och sociologi. Dock blir jag lite orolig om jag har en chans att komma in...
Hej på dig! gör HÖGSKOLEPROVET. du kan anmäla dig nu och fram till 3 febr 2020 (till HP som äger rum 4 april 2020). Med resultatet från HP prövas... Läs hela svaret -
vad kan jag bli?
Hej! Jag är intresserad i att arbeta på ett jobb som inte kräver att jag ska sitta på kontor hela tiden. Kanske utforska lite och så. Jag är intresserad av mänskliga rättigheter och lagen kring det ämnet men jag vill inte studera till jurist. Jag pratar också ganska många språk som franska,...
Hej Jessica man kan tänka på olika sätt; antingen kan man försöka sikta på ngt. speciellt yrke - och välja utbildning utifrån det yrket. Se på www.framtid.se - där det finns ca 2 tusen... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga