Hy

    Hej! Jag går sista året på naturvetenskap och har tänkt att jag inte ska plugga direkt efter gymnasiet utan vill jobba lite och skaffa mig lite yrkeserfarenhet. Jag har länge funderat på att jag vill bli biomedicin analytiker men har också intresse för läkemedel. Därför tänkte jag att jag ska plugga apotekstekniker på yrkeshögskola, distans, medans jag jobbar. Sedan kan jag bestämma mig för om jag ska plugga biomedicin analytiker eller plugga vidare till receptarie och sedan till apotekare. Min fråga är alltså om det går att göra det. Jag vet att det är mycket konkurrens när man ska plugga vidare master och bli apotekare men jag tänker att apotekstekniker kan vara till min fördel och jag vet även att mycket kan förändras inom utbildningarna men om jag utgår från det som råder idag.

    Jag har  betyg för att komma in direkt pp receptarie men vill först testa och se genom att som sagt  plugga till apotekstekniler.

    Studiemedel är inga problem. Tack i förhand!

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Hy,

    det finns ett antal distansutbildningar till Apotekstekniker men de är på heltid, alltså man måste ägna 40 timmar per studievecka åt studierna (i genomsnitt). Givetvis kan man jobba extra - kanske till och med så mycket som på halvtid, 20 timmar/vecka under studietiden.
    Du frågar om det går att plugga till apotekstekniker först och på högskola sen; och visst går det att göra; dock får man oftast inga Formella fördelar när man söker till högskola, utan man söker på sina gymnasiala betyg och på resultatet av Högskoleprovet.
    Om man efter receptarieprogrammet söker till master i farmaci för att bli en apotekare, så är urvalskriterier - det totala antalet godkända Högskolepoäng, alltså avgörande är hur mycket man har läst inom högskola/universitet.

    Vänligen
    Julia

    • :

      Men jag kommer ju läsa till Apotekstekninker, räknas de inte också som högskolepöeng eller är det bara "receptariepoängen" jag kan använda, om du förstår hur jag tänker?

    • Julia : Apotekstekniker är utbildning på yRKESHÖGSKOLE-nivå, alltså inte en högskoleutbildning. Yh-poängen kan "omvandlas" till högskolepoängen, men det finns inga fasta regler; alltså det är upp till varje högskola och universitet att acceptera yh-poängen eller inte, som en del av en högskoleutbildning. Men det kommer inte bli 3 terminers "högskolestudier" av 3 terminers yh-studier, utan kanske i bästa fall En termin "högskolestudier" men det är också möjligt att de inte alls räknas in. alltså, det är upp till de som gör antagning till en högskoleutbilnding att bestämma det. Och olika lärosäten kan tänka olika...

    Frågor och svar taggade med 'hösten2024' (2 st.)

    • Shey

      Ansöka till senare del av program genom fristående kurser?

      Hej! Jag går igenom mina alternativ för tillfället. Eftersom jag arbetar heltid, överväger jag att börja studera inför hösten 2024 eller våren 2025. Jag har märkt att det finns möjligheter att ansöka till senare delen av ett program där konkurrensen inte är lika intensiv. Hur många...

      Milla : : Hej! På heltid läser man 30 högskolepoäng per termin. Det är säkrare att försöka komma in i programmet från början (det är inte säkert att ansökan till senare del av programmet kommer att öppna längre fram).
    • Tstar

      Urvalsgrupp I & II?

      Hej! Jag läste ekonomiprogrammet i gymnasiet. Jag gick ut med utökat program (2700). Nu går jag tekniskt basår på KTH. Jag skulle vilja ha så goda chanser att komma in till hösten som möjligt & undrar därav hur det funkar med dessa...

      Milla : : Hej,du kan inte prövas i BI, oavsett om du höjer - genom prövningar eller på andra sätt - ditt meritvärde från gymnasiet. Förklaring: på de betygen som finns i ditt examensbevis från... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga