Hej SYV, Henning heter jag. Ska försöka o hoppas jag beskriver mitt fall tydligt annars får jag förtydliga. Jag e inte inne här något o läser så mycket o kommer nog inte läsa det svaret som jag får så hoppas att det skickas automatiskt till min mejladress. Ok, följande undring.: Jag har höjt tre av mina gamla /äldre betyg från G dvs E till A o även från VG till A. Jag har läst här att för varje steg höjer man sig ca 0,1. Så med det skulle jag höja mina betyg ca 0,2 då jag höjt mig från VG/C till A. Men det beräknade inte antagningen. se/UHR utan jag fick en höjning på ena kursen på 0,21 (vilket man ska få) medan den andra bara genererade 0,16. Sedan så höjningen från G/E till A som är fyra, steg skulle genererat ca 0,4 i höjning men fick enbart 0,32 - 0,34. Hae mejlat o ringt dem om detta x antal gånger men dem säger att det stämmer fastän det inte e dels konsekvent när man har gjort exakt likadan höjning i dem båda kurserna o dels så stämmer det inte med vad ni skriver, dvs att ett steg ska generera ca 0,1 i höjning /decimaler. Hoppas på svar på detta som jag finner lite luddigt från deras sida. Mvh/Henning
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32177 frågor besvarade.
Betygshöjning, steg o decimaler?
1 Svar
Hej,
gymnasiala kurser har olika "storlek/volym". De nuvarande gymnasiala kurser är ofta, men inte alltid 100poängs-kurser (vilket betyder att studieinsats för att läsa en sådan kurs är beräknad till cirka 200 timmar). Det finns dock kurser som är både större och mindre. En 50poängskurs är hälften så stor och en 150poängskurs är tre ggr större än en 50poängs-kurs. t.ex är kursen Fysik1a en 150poängskurs och höjning av betyget i den kursen i ett "steg", t.ex från E till D blir därför + cirka 0.15 medan "samma höjning": från betyget E till D i kursen Religionskunskap 1 (som är en 50poängskurs) blir + cirka 0.05. Varför "cirka"? Jo, för att det beror också på hur många poäng (totalt) som man räknar på: ju större det totala antalet är desto mindre blir "utslaget" för varje kurs, kan man kanske säga.
Alla betyg från det dokumentet som bekräftar grundläggande behörighet räknas in + de betygen som inte ingår i det dokumentet men som antingen krävs för särskild behörighet eller som ger meritpoäng också räknas in; på så sätt kan det i vissa fall bli så att väldigt många poäng räknas in och i så fall blir höjning i varje kurs "mindre värt". Det är ju "snittbetyget" man räknar fram men sedan också plussar på de meritpoäng som man har (om man har några). Och då får man meritvärdet. Det är med meritvärdet som man konkurrerar i betygsgrupperna. Beräkningarna blir komplicerade och det är bl.a därför som "Räkneverktyget" (räknehjälpen) ligger på antagning.se - se antagning.se/sv/betyg-och-behorighet/gymnasial-vuxenutbildning/gymnasieexamen-fran-komvux/rakna-ut-ditt-meritvarde
Först ska man veta vilka betyg som ska räknas in i snittet, vilket kan också vara en komplicerad fråga att reda ut; sedan ska man räkna på rätt sätt och till slut ska man också veta vilka kurser som ger meritpoäng och det är Olika till olika utbildningar, alltså med samma (exakt samma) betyg kan man få olika meritvärden vid ansökan till olika utbildningar. Exempel: en person söker i första hand till juristprogrammet och i andra hand till socionomprogrammet. Juristprogrammet kräver ej matte för särskild behörighet men socionomprogrammet kräver matte 2. I meritvärdet till juristprogrammet får den sökande + 0.5 meritpoäng för godkänt betyg i matte 2-kursen men till socionomprogrammet får hen inte det (för att den kursen krävs ju och därför inte ger meritpoäng). På så sätt får den sökande två olika meritvärden på exakt samma betyg, vilket beror på att kraven på särskild behörighet skiljer sig mellan utbildningarna och därför kan man få olika antal meritpoäng i sitt meritvärde. Och man kan även få olika "snittbetyg" på exakt samma betyg också, konstigt nog. Exempel: en person ej på gymnasiet läst kursen Samhällskunskap 2 men läste den efteråt, på komvux. Hen söker i första hand till Ämneslärarprogrammet där man utbildar sig till lärare i samhällskunskap (programmet kräver godkänt betyg i kursen Samhällskunskap 2) och i andra hand till Ämneslärarprogrammet där man blir språklärare (där kursen Samhällskunskap inte krävs). I "det första snittbetyget" kommer betyget i Samhällskunskap 2 räknas in men inte i det andra "snittbetyget". Kompletterande betyg som inte ingår dokumentet som påvisar grundläggande behörighet räknas i fall kursen krävs för särskild behörighet eller ger meritpoäng. Samhällskunskap 2 ger inte meritpoäng och den krävs för särskild behörighet till några få utbildningar, endast. Så den kommer räknas in vid ansökan till utbildningen som leder till att man blir lärare i samhällskunskap men ej till andra universitetsutbildningar.
Så, först ska man veta vilka kurser som ska räknas in (vilka betyg, alltså) och sedan ska man också veta hur många meritpoäng man ska lägga till "snittet". Och så till varje alternativ till universitetsansökan separat (om kraven på särskild behörighet skiljer sig åt mellan utbildningarna).
Jag vill avsluta mitt svar med att skriva om att jag aldrig varit om att Antagning.se skulle räkna fel och ge fel meritvärde till någon sökande. De är proffs på de område och jag litar på att de räknar rätt.
Reglerna kring hur man får fram rätt meritvärde är ganska komplicerade (i vissa fall väldigt komplicerade) men de är ändå ganska logiska och lätta att förstå sig på, tycker jag. Alla som ställde frågor här i forumet kring "för lågt meritvärde" och som sedan hörde av sig, erkände i efterhand att Antagning.se hade rätt. Jag har alltså inte varit med om att Antagning.se skulle räkna fram fel meritvärde (förutom de få fall då sökande inte laddade upp kompletterande betyg på sin inloggning på antagning.se).
Mitt råd är att ladda upp Alla sina gymnasiala betyg på Antagning.se -- detta för att de räknar in det som Måste räknas in (på grund av att annars blir man obehörig) + av det som kan/får räknas in endast det som höjer den sökandes meritvärde (i alla de fall där det är möjligt räknar Antagning.se till sökandes fördel).
Du får också gärna kasta ett öga på Gymnasieguiden.se/meritpoäng
Frågor och svar taggade med 'obehörig lärare' (28 st.)
-
49-årig kvinna vilken utbildning ska jag välja?
Hej, jag är en 49-årig kvinna som blivit av med mitt arbete inom det nishade yrket SEO-expert. Jag har en magister inom media kommunikationsvetenskap och hamnade i detta yrke lite på ett bananskal men nu verkar jag för gammal för detta yrke och det är...
Hej!Att stå inför ett karriärbyte kan vara utmanande, men det är bra att du redan har identifierat några potentiella alternativ. Här är några råd som kan... Läs hela svaret -
Utlandsutbildad psykolog?
Hej, Jag kommer från Chile och flyttar till Sverige. Jag är i Chile utbildad och licenserade psykolog med vad som motsvarar en magister examen. Jag har förstått att det kommer ta tid att få min licens o Sverige då jag behöver kunna svenska på C...
Hej!Det är jättebra att du är medveten om att processen att få din legitimation som psykolog i Sverige kan ta tid och kräver kunskaper i svenska på ganska hög nivå. Under tiden kan... Läs hela svaret -
litteraturkandidat kombinerat med lärarutbildning?
Hej! Nästa år kommer jag ha läst klart min utbildning och ha kandidat i litteraturvetenskap. Jag har blivit sugen på att bli litteraturlärare på gymnasienivå. Vet att gymnasielärare vanligtvis ligger runt 5 år utbildning, men om jag redan har...
Hejsan,jämför vilka kurser som ingår i din utbildning som leder till kandidat i litteraturvetenskap med de kurser som ingår i det ämneslärarprogrammet som du skulle vilja... Läs hela svaret -
jobb som legitimerad bildlärare på grundskolan?
Jag undrar om jag kan undervisa som bildlärare på grundskolan. Jag är utbildad grafisk designer på ett designseminarium i Danmark.
Hej,för att bli legitimerad lärare måste du ansöka om legitimation hos skolverkets avdelning för lärarlegitimationer och du får därifrån svar om du kan få... Läs hela svaret -
Byta karriär efter man passerat 40?
Jag är utbildad biolog (kandidatexamen) sedan 20 år tillbaka, men har inte arbetat inom naturvetenskap. Jag har även en examen i företagsekonomi (redovisning) och har arbetat redovisning och revision sedan 2003. Jag funderar på att byta yrke då mitt intresse...
Hej Jennie,undervisning i ekonomi finns på gymnasiet; i naturvetenskap - både på grundskolans senare år och på gymnasiet. Med din bakgrund skulle du ev kunna genom KPU bli gymnasielärare... Läs hela svaret -
Kan jag undervisa i matte?
Kan jag bli mattelärare i grund om jag har lärarexamen i datavetenskap från hemland?
Hej Marina!När det är lärarbrist, tvingas arbetsgivare att anställa obehöriga lärare. Sök jobbet som obehörig lärare och det kan inte uteslutas att du får jobbet.För att bli... Läs hela svaret -
Alternativa vägar till textilslöjdslärare?
Hej! Jag undrar över alternativa vägar till att börja jobba som textilslöjdslärare på grundskolan, dvs förutom att gå lärarprogrammet. Jag har nämligen två barn som tar mycket av min tid samt inte tillräckligt med CSN-stöd...
Hej Kim!för att kunna få ut lärarlegitimation, måste man som regel i grunden ha lärarexamen.När det är lärarbrist kan man många gånger (tyvärr) få... Läs hela svaret -
Kan man vara ämneslärare för alla SO-ämnen för högstadiet?
Hej! Jag har tittat efter utbildningar för lärare i SO-ämnen, och har hittat utbildningar med utbildning två eller tre av de fyra SO-ämnena geografi, historia, religion och samhällskunskap. Jag undrar då om man med en utbildning på t.ex. geografi och...
Hej DAVE!det är inte säkert att er lärare var behörig i alla de fyra ämnen. Det är mycket möjligt att hen var behörig i 2 eller 3 av ämnena men... Läs hela svaret -
Vad krävs för att bli SFI-lärare som socionom?
Hej! Jag är utbildad socionom sedan jan 2007. Jag har under mitt arbetsliv arbetat med människor med utländsk härkomst och dom sista 8 åren med ensamkommande barn. Jag valde mellan att bli socionom eller lärare nu är jag så himla sugen på att...
Hej Anna!det vi vet om yrket SFI-lärare inkl.vilken utbildning som krävs, berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sfi-lärareOm jag förstår din situation... Läs hela svaret -
Arbeta som obehörig lärare?
Hej! Jag har läst grundlärarprogrammet f-3 i Uppsala. Jag har läst 140hp av 240hp. Jag flyttade till en annan stad och tog en paus från studierna. Jag har nu till hösten arbetat som obehörig lärare i f-3 under nästan 3 år. Hur ska jag bli behörig lärare?
Hej Hanna,du kan fundera på att återuppta studierna på ditt "gamla" program - kanske på ett nytt lärosäte men på samma program. Vänd dig annars till studievägledare... Läs hela svaret -
Får lärare i engelska undervisa SFI och SAS?
Hej! Har en lärare som är behörig att undervisa engelska i gymnasium och vuxenutbildning rätt till att undervisa SFI/SAS? Jag söker jobb i komvux, men mest av dem kräver någon som är behörig att undervisa 2 ämnen.
Hej Zara,Engelska och Svenska är olika ämnen.Att arbetsgivare skriver i jobbannonser att de söker behöriga lärare är mycket vanligt men det är ont om behöriga lärare,... Läs hela svaret -
Behörighet till syslöjd lärare?
Hej Jag undervisar sedan två år tillbaka som syslöjd lärare men saknar behörighet, tyvärr. Jag har gåt tre års yrkesinriktad utbildning utomlands inom syslöjd. Vika alternativ fins för mig att bli behörig lärare inom...
Hej! vi fick nu svar från Karlstads Universitet, var god läs nedan: Hej,Om personen har relevanta studier sedan tidigare som skulle kunna användas i en lärarexamen skulle hen kunna börja med att... Läs hela svaret -
Journalist/media till lärare?
Hej, jag är journalist men vill bli gymnasielärare. Jag har tittat runt på en hel del skolor men ser inte alls om det är möjligt att dra nytta av sina tidigare högskolepoäng. Vad kan jag omvandla mina poäng i MKV till? Tack Björn
Hej Björn,kika gärna på framtid.se/yrke/hogskolelarare och på yrket "lärare i vissa ämnen". Nu när det är lärarbrist, går det också få jobb som obehörig... Läs hela svaret -
Märkt att jag nu pluggat fel utbildning och vill skola om mig?
Hej. Jag har läst dataekonom och tog examen nu i juni 2020 och märker nu att jag inte alls vill arbeta med IT och känner då att jag läst helt fel och vill börja om. Jag har kollat på lärare och jag vet att det finns genvägar för att bli det...
Hej Cecilia,ta gärna kontakt med studievägledare på lärarhögskolorna på de orter där du vill (kan) studera.***Allmänt gäller - om du vill läsa... Läs hela svaret -
Sociologi yrken? vad kan man bli?
Hej, jag undrar vad jag kan jobba med nu efter kandidatexamen i sociologi. jag har svårt att söka jobb och vet inte riktigt vilka yrken som passar min utbildning. Kan ni skriva upp en massa yrken? Det är ganska brett jag vet men har svårt
Hej!Jag vill börja med att råda dig prata med studievägledare på programmet som du läst och fråga vad f d studerande gjorde efter att ha tagit examen från programmet. Personal som jobbar... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga