Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32064 frågor besvarade.
Biologi utan nedskärningar?
Dock har jag hört att många högskolor fått skära ner på undervisning, stöd, mm. Och då jag är en av de elever som kan vara i behov av lite mer hjälp i studierna så har jag frågan: vet ni vilken biologiinstutition jag bör söka till om jag är ute efter en som INTE fått skära ner/skurit ner så mycket som andra?
2 Svar
Hej Petra,
du nämner inte bostadsfrågan. Och jag tänker ta upp den. Tråkigt nog är det svår bostadssituation så gott som i hela Sverige idag. Då är frågan - ska du kunna flytta vart som i hela Sverige och ordna bostad? I annat fall är det mycket tråkigt att hitta en passande utbildning, söka och komma in och sedan inte kunna ta den utbildningsplatsen pga man kanske tyvärr inte hittar bostad.
Så vi rekommenderar att ta sig en liten "funderare" om bostadssituationen - och söka i första hand till de utbildningar där man vet att man kan lättare få bostad; det andra alternativet är att söka utbildningnar på Distans>>, så att man kan bo där man bor idag. OBS! med "distans" kan man mena olika saker>>: allt från "distans utan obligatoriska träffar" - till att man måste vara på plats på skolan en hel dag varje vecka eller t o m två dagar i följd - och resten läser man på distans. Vi råder att noga undersöka vad "distans" är i varje enskilt fall.
Allmänt angående stöd vid studier: har du "papper" på att du är i behov av extrastöd? Detta behöver du inte svara på men tänk på att extraresurser tas fram oftast endast om den studerande kan uppvisa "på papper" att hen har de "extrabehoven", som ex. kan vara grav dyslexi och/eller dyskalkyli, hörselnedsättning, NPF (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) eller ngt. annat som är "utrett" och Läkar- eller Psykologintyg finns.
Om Läkar eller Psykologintyg finns borde alla högskolor/universitet kunna plocka fram de extraresurserna (så är det i alla fall tänkt att det borde fungera).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp för dig! Du får gärna återkomma och berätta hur det går med din ansökan till studier.
Lycka till!
ANNA
ang.extra hjälp vid studier...
Som dyslektiker /eller om man har intyg om dyskalkyli/ har man rätt till förlängd tid på prov. Man kan också i vissa fall göra muntliga prov i stället för skriftliga. Men man måste ha intyg om att man har "diagnos" från en specialpedagog. - det är en sort hjälp, i alla fall som jag ser det.
Har du tidigare studerat på högskola/universitet? Studier på högskolenivå skiljer sig från studier på gymnasiet. På högskola/universitet har man inte vanliga "lektioner". Man har i stället stora föreläsningar ("stora" kallas de för att det är många studenter som sitter i en stor sal/aula) där ingen kollar närvaro /man kommer och lyssnar på föreläsningar, om man vill/; det finns vissa obligatoriska "seminarier" eller redovisningar av enskilt eller grupparbete och så kommer det tentorna i slutet av terminen. Vid vilka tillfällen skulle du behöva hjälp och vilken sort hjälp?
På de stora föreläsningar sitter man och lyssnar på det som föreläsaren föreläser om /om man vill/. Vill man inte - så inhämtar man kunskaper på egen hand, hur man själv tycker blir bäst.
Vid seminarier och tentorna ska man uppvisa vad man kan. På vilket sätt vill du ha hjälp vid redovisningstillfällena?
I stort sett ser det ut så här: som studerande på högskolenivå inhämtar man kunskaperna själv, på egen hand, från olika källor - från föreläsningar; från litteraturen; från forskningsresultat som man hittar själv eller som lärarna har rekommenderat att titta på. Sedan redovisar man det som man har lärt sig och får betyg. Som högskolestuderande undervisar man till 99% sig själv. Visst kan det vid några få tillfällen finnas möjlighet att fråga lärarna om någonting, men då får man oftast hänvisning till kurslitteraturen, där man sedan själv får leta svar på sina frågor. Så brukar studier på högskolenivå se ut.
Det är möjligt att jag har missuppfattat din fråga. Förklara gärna mer kring vad exakt vill du ha hjälp med. Och vi här på fråga syv ska göra vårt bästa för att besvara din fråga.
Hej, vi har tillfrågat en sakkunnig från UniversitetsKansler Ämbetet och fick svar att det är ingen som helst skillnad mellan de belopp som olika universitet&högskolor får per studerande. Däremot får vissa KUNSKAPSOMRÅDEN, som "humaniora" t.ex mindre pengar per studerande. Biologi ligger rätt så bra till som Kunskapsområde.
Vidare hänvisar den sakkunnige till Rapporten som du kan i sin helhet läsa här >>. Det är från s.111... och särskilt på s.120 som info finns som är i första hand relevant som svar på din fråga.
Om resursfördelningen för område "biologi" läs under Naturvetenskap.
Till den rapporten och till de tidigare rapporter om universitet och högskola kan man komma från den här hemsidan: http://uka.se/om-oss/publikationer--beslut/rapporter
Vänligen
Julia SYV
P.S: för övrigt, så är det inte mindre resurser som numera tilldelas per studerande på högskolenivå, jämfört med tidigare. Utan den allmänna debatten handlar om att det skulle behövas/krävas mer resurser, och i första hand till kunskapsområdet "humaniora", som idag får mindre resurser än de andra områden.
Frågor och svar taggade med 'spetsutbildningar' (10 st.)
-
är alla gymnasiala spets riksrekryterande?
Hej, har en fråga: är alla gymnasiala spets riksrekryterande? Tacksam för ett snabbt svar. Ni får också gärna förklara lite mer kring vad som är speciellt just med "spets". mvh
Hejsan,Ja, gymnasiala spetsutbildningar (information från januari 2022 - skriver datum för att förändringar kan ske över tid) är alltid riksrekryterande.En spetsutbildning i... Läs hela svaret -
Får grundskoleelever läsa gymnasiala kurser och få betyg i dem?
Hej" som rubriken lyder är min fråga: Får grundskoleelever läsa gymnasiala kurser och få betyg i dem? Ibland hör man att grundskoleelever fick betyget i t.ex matematik 1c och t o m matematik 2c redan på grundskolan, men får grundskolorna utfärda gymnasiala betyg? Tack för svaret - på...
Hej!Ja, det finns ett mindre antal elever som redan på grundskolan får betygen i gymnasiala kurser. Det är inte så vanligt men förekommer.De flesta grundskolor... Läs hela svaret -
Spetsutbildningar på gymnasieskolorna?
Hej! jag undrar om ni kan skicka en lista på alla spetsutbildningar på de olika gymnasieskolorna. Tack på förhand!
Estetiska spetsutbildningar på de svenska gymnasier är permanenta och de övriga (inom andra områden) finns på försök och får starta senast 30 juni 2024 men det kan också... Läs hela svaret -
Spetsutbildningar på försök?
Hej jag vet att spetsutbildningar är försöksverksamhet på gymnasiet, hur länge gäller det? mvh Elin
Hej Elin! Estetiska spetsutbildningar är permanenta - de finns idag på följande gymnasieskolorna gymnasieguiden.se/gymnasium?ES/spets- övriga spetsutbildningar är... Läs hela svaret -
Kan man få svårare mattekurs?
Jag undrar om man kan få jobba svårare matte om man går ett gymnasieprogram med för lätt mattekurs, jag har väldigt lätt för matte och jobbar redan nu i 8an med 9ans matte och kommer förmodligen börja med gymnasiematte i 9an (min...
Hej Lo!Så roligt att du gillar matte och har lätt på matte! Det finns ett antal "Spets"-utbildningar i matematik på några få gymnasieskolor (finns tyvärr inte i varje stad); se listan... Läs hela svaret -
Hur hittar jag boende i Stockholm?
Hej! Har funderat på att gå gymnasiet i Stockholm. Bor för nuvarande på annan ort med för lång resväg för pendlande. Skolan jag vill gå på har varken internat eller elevhem. Har ni några tips på hur man ska hitta boende tills dess? Hur gör man med hyra osv.?
Hej Joline,en svår fråga du ställer. Vi har dessvärre ingen möjlighet att leta boende i Stockholm. Jag tänker så här: du är 15 år och det dröjer "ett bra tag" (tills... Läs hela svaret -
Lönar sig matte 1c i åk 9?
Hej! Jag undrar vilka fördelar man får genom att läsa 1c i nian. Kan jag få fördel i att jag kan läsa mer mattekurser eller blir det så att man får håltimme och blir klar i förväg istället? Hinner jag läsa alla gymnasiets mattekurser om jag läser i vanlig takt? Är det möjligt att få...
Hej Birger,du ställer några olika frågor kring matte-kurser på gymnasiet och jag ska försöka svara på dem alla. Jag börjar med Meritpoäng, som höjer meritvärde... Läs hela svaret -
Kan man tenta av matte 1 & 2 i högstadiet och hur blir det i gymnasie?
Hej! Jag går i sjuan och har väldigt lätt för matte. Jag är klar med niornas matte och har läser i den avancerade gruppen bland niorna i år. Jag har väldigt lätt för att lära mig och lär mig oftast saker första gången....
Hej Isabel, I listan nedan hittar du Sveriges gymnasiala spetsutbildningar inom matematik/naturvetenskap. Spetsutbildningarna är Riksrekryterande, dvs elever från hela... Läs hela svaret -
Spets v Inriktnig?
Hej! Jag undrar vad det är för skillnad mellan en spetsutbildnings program, t. ex. engelska eller musik, jämfört med ett program som har en inriktning, t. ex. beteendevetenskap eller natur i gymnasiet? Tack på förhand.
Hej Kamron, skillnaden är den att "spets" på gymnasiet innebär Extra-studier i ett visst ämne, på hög nivå. Tanken är att man mot slutet av gymnasiet läser Högskolekurser i det "aktuella... Läs hela svaret -
Kan man hoppa över kurser på gymnasiet?
Just nu går jag i årskurs 9 på grundskolan. Jag planerar att välja Natur eller Teknik när jag börjar gymnasiet i höst. Jag har alltid haft lätt för de flesta ämnen i skolan, framförallt matte och NO-ämnena. Jag har kollat lite på matte 1c, matte 2c och fysik 1. Det verkar vara väldigt lätt för...
Hej Oscar! Det är bra att du är duktig och tycker att matte och fysik är lätt att lära sig! Jag förstår att du vill bli utmanad i skolarbetet och rekommenderar därför att du tittar på Spetsutbildningarna i matte... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga