Hej, Om jag har läst till beteendevetare (180 hp) med inriktning psykologi vilket innebär 90 hp. Kan jag då sedan läsa Ämneslärarutbildningen (Gymnasieskolan med Svenska som huvudämne) och bli lärare i båda ämnena. På hemsidan står det att man ska läsa svenska 120 hp och sedan välja ett annat ämne ämne (90 hp). Men eftersom jag hade haft "med mig" psykologin sedan tidigare kan man då välja bort de tre terminerna man läser valfritt ämne och sedan bli lärare i psykologi samt svenska med huvudämne? Är detta ett sätt att bli lärare i båda ämnen på eller har jag fel? Hoppas ni förstår hur jag menar! (Vill tillägga att jag förstår att det finns enklare sätt att bli lärare i psykologi på utan att läsa tre år beteendevetenskap. Jag är bara intresserad om möjligheten finns ifall man skulle vilja bli lärare i framtiden.)
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31882 frågor besvarade.
Ett sätt att bli lärare i psykologi?
1 Svar
Hej Sofie,
det vi vet om hur man blir Behörig lärare i Psykologi i Sverige - har vi uppgett på framtid.se/yrke/psykologilarare
Det är tyvärr rätt krångligt med alla de olika lärarutbildningar och lärarbehörigheter. Och det kan också bli ändringar. Å ena sidan är det stor lärarbrist och man borde underlätta för att bli lärare och då ska man ställa lägre krav; å andra sidan - kan man inte höja status på läraryrket om man ställer låga krav för blivande lärare. Det är därför oklart åt vilket håll utvecklingen ska gå.
Det finns Tyvärr också möjlighet att få jobb som Obehörig lärare. Det som är bra är att som obehörig lärare med några års erfarnehet av undervisning brukar man kunna få hjälp med att bli en Behörig lärare - inom olika projekt, som t.ex Lärarlyftet eller VAL eller andra projekt eller satsningar.
Det är givetvis bra att du strävar efter att bli en BEHÖRIG LÄRARE. Jag tycker också att du har kommit på ett kreativt sätt att byta ut 3 terminer i lärarprogrammet mot de tidigare lästa ämnesstudier. Det kan förhoppningsvis gå... men det kan inte vi här på Fråga SYV lova dig att det kommer att gå. Det är en fråga till de ansvariga på just det programmet på just den lärarhögskolan. varje lärosäte i Sverige kan bestämma ganska mycket lokalt, på sitt eget lärosäte och man kan därför få olika svar från olika högskolor/universitet - på samma fråga.
Varför du skulle kunna få Nej, som svar på den lösningen som du presenterar i din fråga är att PEDAGOGIK är inte exakt samma för att undervisa i Olika ämnen; det är inte samma "pedagogik" man lär sig och använder sen när man undervisar i språk eller i idrott eller i musik. Därför är pedagogiska delen av lärarprogrammet anpassad till att lära ut hur man undervisar i just de undervisningsämnena sm ingår i just det programmet. Sedan kan man ta ut LärarEXAMEN.
Och med Lärarexamen - kan man sedan genom att uppvisa att man har Ämneskunskaper i andra ämnen, ex, i Psykologi - förhoppningsvis få lärarlegitimation att Även undervisa i det ämnet som ej ingick i lärarprogrammet som man läste.
Det är inte helt logiskt, om man tänker efter... Exempelvis om man är behörig lärare i idrott och musik eller i flera språk och sedan läst 90 hp psykologi - så kan man "helt plötsligt" även kunskaper hur man UNDERVISAR I PSYKOLOGI? Det har man ju inte... men man kan ändå få Behörighet /legitimation/ att undervisa även i psykologi... underligt men sant. I alla fall så som systemet funkar idag.
Vilka förändringar som införs i framtiden - är det ingen som vet.
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
-
Vad är en icke-programmärkt examen och hur ser folk på en sådan?
Och vad avgör att man får en programmärkt eller icke-programmärkt examen?
Hej E,om din fråga gäller högskolestudier, då vill jag be dig kika på svaret som KTH ger på frågan:... Läs hela svaret -
Hur ser kurser på universitetet ut?
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret -
Hur bestämmer man vad man ska läsa?
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret -
Naturvetenskapligt basår?
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret -
Skillnaden på sociologi 1 & 2?
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret -
Hur fungerar det?
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret -
Hur stora språkkunskaper krävs för diplomatprogrammet?
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Hej L, diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret -
Skillnad på beteendeutbildning på grundnivå och magisterutbildning?
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Hej Elin, magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen. Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret -
Vilka behörigheter ger ekonomiprogammet?
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå? Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en? Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga